BFNAR 2006:11 Gränsvärden

Inledning

Vid tillämpning av årsredovisningslagen (1995:1554) ska gränsvärden beräknas för vad som är större företag respektive större koncern. Beräkningen ska göras med utgångspunkt i medelantal anställda, balansomslutning och nettoomsättning. I bokföringslagen (1999:1078) används samma gränsvärden för att avgöra om vissa företag ska upprätta årsredovisning.

Motsvarande gränsvärden eller metoder för gränsvärden finns även angivna i

Gränsvärdena får också betydelse vid tillämpning av Bokföringsnämndens normgivning.

Bokföringsnämnden behandlar i denna vägledning hur medelantalet anställda, balansomslutning och nettoomsättning ska beräknas samt vad som menas med begreppet andra liknande intäkter.

Förkortningslista

I vägledningen används följande förkortningar:

BFL	Bokföringslagen (1999:1078)
LAS	Lag (1982:80) om anställningsskydd
ÅRL	Årsredovisningslagen (1995:1554)

Lagregler, allmänna råd (BFNAR 2006:11) och kommentarer

Tillämpning

Allmänt råd

1.Detta allmänna råd ska tillämpas av den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078).

Kommentar

Det allmänna rådet gäller för alla företag som är bokföringsskyldiga. Gränsvärden har i bokföringslagen betydelse för om vissa bokföringsskyldiga (exempelvis handelsbolag med fysiska personer som ägare) ska upprätta årsredovisning eller inte. I årsredovisningslagen påverkar gränsvärden bl.a. vilka tilläggsupplysningar som företaget är skyldigt att lämna.

Definitioner

Lagtext

1 kap. 2 § första stycket 1 BFL

I denna lag betyder

företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag,

– – –

Lag (2017:437)

Allmänt råd

2.I detta allmänna råd används samma definition av företag som i 1 kap. 2 § första stycket 1 bokföringslagen (1999:1078).

(BFNAR 2007:2)

Allmänt råd

3.Anställda är arbetstagare i företagets tjänst.

Kommentar

I punkt 3 förtydligas vilka som ska behandlas som anställda. Definitionen av anställd motsvarar arbetstagarbegreppet i 1 § första stycket LAS. En person är i likhet med LAS att anse som arbetstagare i företagets tjänst och anställd enligt det allmänna rådet även om personen är undantagen från reglerna om anställningsskydd i LAS, t.ex. på grund av att arbetstagaren har en arbetsledande ställning. Definitionen omfattar också arbetstagare hos ett utländskt dotterföretag även om inte LAS gäller.

Eftersom definitionen av anställd i grunden överensstämmer med arbetstagarbegreppet enligt LAS, kan vägledning för tillämpningen av det allmänna rådet hämtas från arbetsrättslig praxis. Som anställd anses exempelvis arbetstagare i företagets tjänst som är verkställande direktör, men däremot inte den som bara fått i uppdrag att sitta i ett aktiebolags styrelse. Som anställd anses inte heller den som bara är uppdragstagare även om denne arbetar med samma uppgifter som anställda.

Större eller mindre företag?

Lagtext

1 kap. 3 § första stycket 4 och 5 samt tredje stycket ÅRL

I denna lag betyder

4.

större företag:

företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

5.

mindre företag: företag som inte är större företag,

– – –

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

Lag (2015:813)

Lagtext

6 kap. 1 § första stycket 6 BFL

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

– – –

6.

företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

– – –

Lag (2018:1142)

Lagtext

1 kap. 2 § andra stycket BFL

– – –

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § ska vid tillämpningen av bestämmelser i denna lag som hänför sig till nettoomsättning, till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

Lag (2017:437)

Allmänt råd

4.En reglerad marknad är det som utgör en reglerad marknad enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

(BFNAR 2007:3)

Allmänt råd

5.Vid bedömning av om ett företag är större eller mindre avses med

medelantalet anställda det antal anställda som beräknas enligt punkterna 7–11,
företagets redovisade balansomslutning värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningen, och
företagets redovisade nettoomsättning detsamma som i 1 kap. 3 § första stycket 3 årsredovisningslagen (1995:1554). Nettoomsättningen ska justeras om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader.

(BFNAR 2016:6)

Allmänt råd

6.Vid bedömning av om ett företag är större eller mindre avses med vart och ett av de senaste två räkenskapsåren de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som räkenskapshandlingarna avser.

Kommentar

Reglerad marknad

Ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES-området eller på en motsvarande marknad utanför EES, är enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 ÅRL alltid ett större företag. I Sverige är det Finansinspektionen som ger tillstånd till en börs eller ett annat företag att driva en eller flera reglerade marknader. Även kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag ska tillämpa reglerna för större företag, om inget annat framgår av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Vart och ett av de senaste två räkenskapsåren

Gränsvärdena i 1 kap. 3 § första stycket 4 ÅRL innebär att ett företag är större år 3 om mer än ett av följande villkor är uppfyllda:

medelantalet anställda i företaget har uppgått till mer än 50 för både år 1 och år 2,
företagets redovisade balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor för både år 1 och år 2,
företagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än 80 miljoner kronor för både år 1 och år 2.

Se även exempel 1 och 2.

Eftersom respektive gränsvärde ska vara uppfyllt två år i följd blir ett nystartat företag alltid klassificerat som mindre de två första åren.

Att förhållandena under de två senaste räkenskapsåren är avgörande för klassificeringen innebär också att ett företag som uppfyllde gränsvärdena för större företag år 1 och år 2 men som understiger gränsvärdena år 3 kommer att klassificeras som ett större företag år 3.

På samma sätt avgörs om t.ex. en ideell förening ska upprätta årsredovisning på grund av sin storlek enligt 6 kap. 1 § första stycket 6 BFL.

Medelantalet anställda

Allmänt råd

7.Medelantalet anställda ska beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället.

Kommentar

Beräkningen av medelantalet anställda ska utvisa de anställdas arbetsvolym under räkenskapsåret räknat i antalet heltidstjänster. Detta anger bara vad som ska uppnås men inte hur själva beräkningarna ska gå till.

Personer som varit anställda på heltid under hela räkenskapsåret kan beaktas per individ. För personer anställda på säsongsbasis, deltid eller som börjat eller slutat under året måste emellertid korrigeringar göras. För dessa beaktas den tid för vilken lön eller annan ersättning har utgått från företaget i utbyte mot arbete. Företaget kan utgå från ersatta timmar, dagar eller annan tid för att mäta den arbetsvolym som ska omräknas till heltidstjänster.

Beräkning utifrån antalet arbetade timmar

Allmänt råd

8.Företaget får alternativt beräkna medelantalet anställda som summan av antalet arbetade timmar dividerad med normal årsarbetstid. I antalet arbetade timmar ska ingå sådan tid som företaget har betalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Dessutom ska tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro samt kompensationsledighet ingå. Däremot ska inte timmar vid övertidsarbete ingå.

Allmänt råd

9.Normal årsarbetstid i punkt 8 ska bestämmas i enlighet med villkoren för anställningen. Normal årsarbetstid får av förenklingsskäl antas vara 1.920 timmar. Årsarbetstiden ska justeras om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader.

Kommentar

Enligt punkt 8 får företaget alternativt beräkna medelantalet anställda som summan av antalet arbetade timmar dividerad med normal årsarbetstid.

Antal arbetade timmar

Arbetade timmar är den tid som företaget har betalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. I arbetade timmar ska företagsbetald frånvarotid ingå. Annan frånvarotid beaktas alltså inte. Inte heller beaktas olika slag av oavlönat eller ideellt arbete, se punkt 11.

Eftersom beräkningen syftar till att återspegla antalet heltidstjänster ska arbetad övertid, betald eller obetald, eller inarbetad flextid inte ingå i beräkningen av arbetstiden. Av samma skäl ingår inte timmar som utnyttjas till kompensationsledighet.

Normal årsarbetstid

Årsarbetstiden på heltid ska i första hand bestämmas enligt villkoren för anställningen, tjänstebestämmelser eller kollektivavtal för motsvarande kategori av arbetsstagare. För exempelvis säsongs- och projektanställda kan det vara svårt att fastställa en ordinarie årsarbetstid. Årsarbetstiden får därför istället bestämmas till 1.920 timmar, se punkt 9. Schablonen motsvarar en arbetstid om 40 timmar per vecka inklusive betald semester och avdrag för sedvanlig ledighet. Det motsvarar en ungefärlig arbetstid om 160 timmar per månad.

Omfattar räkenskapsåret annan tid än tolv månader ska årsarbetstiden justeras enligt följande: räkenskapsårets längd i antal månader/12 månader × årsarbetstid.

De olika metoderna kan tillämpas parallellt, se exempel 3 och 4. Det innebär att arbetstiden kan beräknas individuellt för vissa anställda och för andra bestämmas enligt schablonen 1.920 timmar.

Beräkning utifrån två eller flera mätningar

Allmänt råd

10.Medelantalet anställda får även beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret.

Kommentar

Ytterligare ett alternativ är att beräkna medelantalet anställda med utgångspunkt från två eller flera mätningar av antalet anställda under räkenskapsåret. De tidpunkter som väljs ska vara representativa då ungefär samma resultat bör uppnås i de enskilda fallen som om beräkningen gjorts utifrån att antal individer eller antalet arbetade timmar använts vid beräkningen. Ett företag som har en stor andel säsongsanställda bör därför göra mätningar under såväl hög- som lågsäsong. Ett företag som omstrukturerats bör göra mätningar såväl före som efter omstruktureringen.

Även vid denna beräkningsmetod måste justeringar göras för personer som har annan anställning än heltid. Oavlönade eller ideellt arbetande ska inte heller beaktas.

Det är ofrånkomligt att justeringarna för icke heltidsanställda och frånvarande anställda blir mer schablonmässiga jämfört med om antal individer eller antalet arbetade timmar använts vid beräkningen. Beräkningen ska huvudsakligen ge samma resultat.

Ideellt arbete

Allmänt råd

11.En ideell förening och ett registrerat trossamfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund eller en registrerad organisatorisk del av ett sådant samfund ska inte räkna med anställda som uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) i ersättning under året.

(BFNAR 2016:6)

Kommentar

Ideella föreningar och trossamfund ska inte räkna med anställda som uppburit högst ett halvt prisbasbelopp i ersättning under året. Eftersom ersättningen är så låg anses arbetet som utförts ideellt. Motsvarande beloppsbegränsning finns i Skatteverkets regler för redovisning av arbetsgivaravgifter för idrottsutövare.

Nettoomsättning

Lagtext

1 kap. 3 § första stycket 3 samt tredje stycket ÅRL

I denna lag betyder

- - -

3.: nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen,

- - -

Lag (2015:813)

Kommentar

Samma definition av nettoomsättning och tillägg för vissa företag finns i 1 kap. 1 och 2 §§ BFL.

Nettoomsättningen ska omfatta intäkter från försäljning av varor och tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Det innebär att försäljningsintäkten från exempelvis en fastighetsförsäljning inte ska ingå i nettoomsättning om företagets normala verksamhet inte är fastighetsförsäljningar. För företag som säljer varor och tjänster på provision är det endast provisionen och motsvarande som räknas som nettoomsättning.

Vid bestämning av nettoomsättningen ska avdrag göras för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

Bokföringsskyldiga ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser m.fl. ska lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter till nettoomsättningen vid tillämpning av de bestämmelser i redovisningslagstiftningen som är knutna till nettoomsättningens storlek. Vad som avses med andra liknande intäkter framgår av punkt 11A.

Omfattar räkenskapsåret annan tid än tolv månader ska nettoomsättningen justeras enligt följande: 12 månader/räkenskapsårets längd i antal månader × nettoomsättning. Har företaget ett räkenskapsår på 18 månader ska 12/18 × företagets nettoomsättning jämföras med gränsvärdet om 80 avseende nettoomsättning. Redovisar företaget en nettoomsättning över 120 miljoner kronor överskrids således gränsvärdet (12/18 × 120 = 80).

Andra liknande intäkter (gäller ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser m.fl.)

Allmänt råd

11A.Med andra liknande intäkter, som företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska lägga till nettoomsättningen vid bedömning av om ett företag är större eller mindre, avses intäkter som kan likställas med gåvor och bidrag som erhålls utan någon omedelbar motprestation.

Summan av nettoomsättning, bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter ska justeras om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader.

(BFNAR 2007:2)

Kommentar

Bokföringsskyldiga

ideella föreningar,
registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund,
samfällighetsföreningar,
viltvårdsområdesföreningar,
fiskevårdsområdesföreningar, samt
stiftelser

ska lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter till nettoomsättningen vid tillämpning av de bestämmelser i redovisningslagstiftningen som är knutna till nettoomsättningens storlek.

Det är endast intäktsförda bidrag, gåvor och medlemsavgifter som ska läggas till nettoomsättningen. Skuldförda poster ska inte ingå.

Andra liknande intäkter är enligt punkt 11A intäkter som kan likställas med bidrag och gåvor och som erhålls utan någon omedelbar motprestation. Andra liknande intäkter kan t.ex. vara

anslag från stat och kommun,
förvärv på grund av testamente, eller
avgifter som medlemmar i exempelvis en samfällighetsförening betalar till föreningen.

Stiftelser har inte medlemmar i den meningen som normalt avses med begreppet medlemmar inom associationsrätten. Trots detta förekommer ibland begreppen medlemmar och medlemsavgifter i stiftelser. Sådana ”medlemsavgifter” bör då falla in under begreppet andra liknande intäkter och läggas till nettoomsättningen vid tillämpningen av bestämmelserna om nettoomsättningens storlek i t.ex. 1 kap. 3 § sista stycket ÅRL.

Någon ändring av begreppet nettoomsättning är inte avsedd. Den gränsdragning mellan nettoomsättning och övriga intäkter som godtas som god redovisningssed för andra företag gäller också för ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser m.fl. Bestämmelserna ger endast uttryck för att vissa intäktsposter ska läggas till nettoomsättningen när vissa bestämmelser i bl. a. redovisningslagstiftningen tillämpas som är knutna till nettoomsättningens storlek. Det innebär att en avkastningsstiftelse inte ska ta med inkomster från förmögenhetsförvaltningen när nettoomsättningen ska bestämmas.

Har räkenskapsåret en annan tid än tolv månader ska ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser m.fl. justera summan av nettoomsättning, gåvor, bidrag och andra liknande intäkter på samma sätt som nettoomsättningen ska justeras. Justeringen görs enligt följande: 12 månader/räkenskapsårets längd i antal månader × (nettoomsättning + gåvor, bidrag och andra liknande intäkter).

Större eller mindre koncern?

Lagtext

1 kap. 3 § första stycket 6 och 7 samt andra och tredje stycket ÅRL

I denna lag betyder

- - -

6.

större koncerner:

koncerner där moderföretagets eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller
koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:
1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

7.

mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.

Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska andelar i dotterföretag, fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden:

balansomslutning 48 miljoner kronor,
nettoomsättning 96 miljoner kronor.

Lag (2015:813)

Lagtext

6 kap. 1 § första stycket 7 samt andra stycket BFL

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

- - -

7.

företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:

medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

- - -

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Lag (2018:1142)

Lagtext

1 kap. 2 § andra stycket BFL

- - -

Lag (2017:437)

Allmänt råd

12.Vid bedömning av om en koncern är mindre eller större enligt 1 kap. 3 § första stycket 6 årsredovisningslagen (1995:1554) avses med

medelantalet anställda summan av antalet anställda beräknat enligt punkterna 7–11 och 14,
koncernföretagens redovisade balansomslutning summan av de enskilda koncernföretagens sammanlagda tillgångar efter eliminering av andelar i dotterföretag, koncerninterna fordringar och utgående internvinst, och
koncernföretagens redovisade nettoomsättning summan av de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar efter eliminering av försäljning mellan koncernföretag.

(BFNAR 2016:6)

Allmänt råd

12A.Vid bedömning av om en koncern är mindre eller större enligt 1 kap. 3 § första stycket 6 a och andra stycket sista meningen årsredovisningslagen (1995:1554) avses med

medelantalet anställda summan av antalet anställda beräknat enligt punkterna 7–11 och 14,
koncernföretagens redovisade balansomslutning summan av de enskilda koncernföretagens sammanlagda tillgångar, och
koncernföretagens redovisade nettoomsättning summan av de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar.

(BFNAR 2016:6)

Allmänt råd

12B.Vid bedömningen av gränsvärdena i 6 kap. 1 § 7 bokföringslagen (1999:1078) avses med

medelantalet anställda summan av antalet anställda beräknat enligt punkterna 7–11 och 14,
koncernföretagens redovisade balansomslutning summan av de enskilda koncernföretagens sammanlagda tillgångar efter eliminering av koncerninterna fordringar och utgående internvinst, och
koncernföretagens redovisade nettoomsättning summan av de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar efter eliminering av försäljning mellan koncernföretag.

(BFNAR 2016:6)

Allmänt råd

13.Vid bedömning av om en koncern är större eller mindre avses med vart och ett av de senaste två räkenskapsåren de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som räkenskapshandlingarna avser.

Allmänt råd

14.I en koncern ska medelantalet anställda i koncernföretagen summeras.

Allmänt råd

15.En nybildad koncern klassificeras som större redan det första året om moderföretaget klassificeras som ett större företag.

Kommentar

Det finns två olika metoder för att bedöma om en koncern är större eller mindre. Det som skiljer metoderna åt är om koncerninterna transaktioner elimineras eller inte vid beräkningen av gränsvärdena. Vid beräkning av motsvarande gränsvärden enligt BFL elimineras koncerninterna transaktioner.

Eliminering av koncerninterna transaktioner

Om koncerninterna transaktioner elimineras, görs bedömningen om koncernen är större eller mindre utifrån följande gränsvärden:

medelantalet anställda 50,
balansomslutning 40 miljoner kronor,
nettoomsättning 80 miljoner kronor.

Punkterna 12 och 12B anger vad som avses med respektive gränsvärde vid tillämpning av denna metod. Vid bedömningen utgår företaget från summan av de enskilda koncernföretagens balansomslutningar respektive summan av de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar efter avdrag för koncerninterna transaktioner. Omfattar räkenskapsåret annan tid än tolv månader ska nettoomsättningen justeras enligt följande: (12 månader/räkenskapsårets längd i antal månader × nettoomsättning).

För ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser m.fl. ska vissa andra intäkter läggas till de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar, se vidare kommentaren till punkt 11A.

Eftersom koncernföretagens tillgångar summeras vid beräkning av gränsvärdet för koncernens balansomslutning är det endast koncerninterna fordringar och utgående internvinster som ska dras av. En koncernintern fordran i ett koncernföretag motsvaras av en koncernintern skuld i ett annat koncernföretag. Vid tillämpningen av 1 kap. 3 § första stycket 6 ÅRL ska även andelar i dotterföretag dras av vid beräkningen av balansomslutningen.

Att summera koncernföretagens balansomslutningar respektive nettoomsättningar och därefter dra av koncerninterna transaktioner är en förenkling jämfört med att göra en fullständig koncernkonsolidering (koncernredovisning).

Ingen eliminering av koncerninterna transaktioner

Om koncerninterna transaktioner inte elimineras görs bedömningen om koncernen är större eller mindre utifrån följande gränsvärden:

medelantalet anställda 50,
balansomslutning 48 miljoner kronor,
nettoomsättning 96 miljoner kronor.

Punkt 12A anger vad som avses med respektive gränsvärde vid tillämpning av denna metod. Vid bedömning utgår företaget från summan av de enskilda koncernföretagens balansomslutningar respektive summan av de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar. Omfattar räkenskapsåret annan tid än tolv månader ska nettoomsättningen justeras.

För ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser m.fl. ska vissa andra intäkter läggas till de enskilda koncernföretagens nettoomsättningar, se vidare kommentaren till punkt 11A.

Beräkningen av medelantalet anställda i en koncern

Utgångspunkten är att medelantalet anställda för en koncern ska beräknas på samma sätt som för ett enskilt företag men med hänsyn till att koncernen är den relevanta ekonomiska enheten. Vid beräkningen av medelantalet anställda i en koncern beaktas de anställda i koncernföretagen. Definitionen av koncernföretag finns i 1 kap. 4 § ÅRL. Av 7 kap. 8 § ÅRL följer att samtliga anställda i dotterföretag ska beaktas även om dotterföretaget inte är helägt.

Av punkt 14 följer motsatsvis att anställda i intresseföretag och gemensamt styrda företag inte ska beaktas.

Vart och ett av de senaste två räkenskapsåren

Eftersom respektive gränsvärde ska vara uppfyllt två år i följd blir en nybildad koncern normalt klassificerad som mindre de två första åren. Om moderbolaget klassificeras som ett större företag klassificeras dock en nybildad koncern som större redan det första året, se punkt 15.

En koncern som var större år 1 och år 2 och som understiger gränsvärdena år 3 kommer att klassificeras som större även år 3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2006:11

Detta allmänna råd ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare.

Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2002:7Innebörden av begreppet medelantalet anställda upphör att gälla den 31 december 2006.

2007:2

Detta allmänna råd ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 maj 2007 eller senare.

2007:3

Detta allmänna råd ska tillämpas från den 1 november 2007.

2016:6

Detta allmänna råd gäller från och med den 1 januari 2016.
Det allmänna rådet ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.
Punkt 5 i dess nya lydelse ska dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016.

2026:2

Detta allmänna råd gäller från och med den 25 september 2026.

Exempel

Exempel 1 – Större eller mindre företag?

Förutsättningar

Ett företag ska bedöma om det ska klassificeras som ett större företag år 3. Följande uppgifter framgår av företagets årsredovisning för år 2. Beloppen är i mkr.

Gränsvärde	År 1	År 2
Medelantal anställda	55	57
Balansomslutning (Mkr)	19	20
Nettoomsättning (Mkr)	85	90

Tänk så här

Ett företag är ett större företag år 3 om samma två gränsvärden överskrids två år i rad. Företaget överskrider gränsvärdet för medelantalet anställda, 50 mkr, och gränsvärdet för nettoomsättning, 80 mkr, både år 1 och år 2. I och med att samma två gränsvärden överskrids två år i rad klassificeras företaget som ett större företag år 3.

Referenser

1 kap 3 § första stycket 4 ÅRL samt punkt 6

Exempel 2 – Större eller mindre företag?

Förutsättningar

Ett företag ska bedöma om det ska klassificeras som ett större företag år 3. Följande uppgifter framgår av företagets årsredovisning för år 2. Beloppen är i mkr.

Gränsvärde	År 1	År 2
Medeltal anställda	60	45
Balansomslutning (Mkr)	37	42
Nettoomsättning (Mkr)	90	92

Tänk så här

Ett företag är ett större företag år 3 om samma två gränsvärden överskrids två år i rad. Det är bara gränsvärdet för nettoomsättning, 80 mkr, som företaget överskrider både år 1 och år 2. Eftersom företaget endast överskrider ett av gränsvärdena två år i rad klassificeras företaget som ett mindre företag år 3.

Referenser

1 kap 3 § första stycket 4 och tredje stycket ÅRL samt punkt 6

Exempel 3 – Beräkning av medelantalet anställda utifrån antalet heltidstjänster och antalet arbetade timmar

Förutsättningar

AB Berras butik ska beräkna medelantalet anställda i företaget. Företaget tar fram uppgifter över vilka personer som har arbetat i företaget, omfattningen av arbetet samt eventuell frånvaro, se tabellen under Tänk så här.

Tänk så här

Medelantalet anställda ska beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället, se punkt 7. Vid beräkningen ska de som räknas som arbetstagare enligt LAS ingå, se punkt 3. Av det följer att ledamöter i företagets styrelse inte ska tas med i beräkningen.

Anställda som har arbetat heltid under hela räkenskapsåret kan beaktas per individ. För anställda som arbetar deltid eller haft frånvaro som inte är betald, t.ex. obetald semester, sjukfrånvaro utan sjuklön och obetald tjänstledighet för studier, behöver justeringar göras. Företaget kan utgå från ersatta timmar, dagar eller annan tid för att mäta arbetsvolymen.

Företaget får alternativt beräkna medelantalet anställda som summan av antalet arbetade timmar dividerad med normal årsarbetstid. I antalet arbetade timmar ska ingå sådan tid som företaget har betalt lön eller annan ersättning för, se punkt 8. Dessutom ska tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro samt kompensationsledighet ingå. Däremot ska inte timmar vid övertidsarbete ingå.

Normal årsarbetstid ska bestämmas i enlighet med villkoren för anställningen, se punkt 9.

Företaget beräknar medelantalet anställda enligt följande:

Kategori som utfört arbete	Omfattning i tid	Tänk så här	Antal anställda
Bertil (VD, butikschef)	Heltid		1 person
Beatrice (styrelseledamot)	Fem styrelsemöten	Räknas inte som anställd i företaget (punkt 3)	0 personer
Alfred (butikspersonal)	Heltid (sjuk 5 dagar)	Ingen justering eftersom företaget betalt sjuklön	1 person
Carina (butikspersonal)	Heltid (tagit ut 10 dagars semester)	Ingen justering för semester	1 person
Daniel (kontoret)	Heltid (80 timmar övertid)	Ingen justering för övertid	1 person
Erika (butikspersonal)	Heltid (började 1 juli)	Justeras eftersom hon arbetat del av året 6/12 månader = 0,5	0,5 person
Fabian, Greta, Hans och Isa (butikspersonal)	Deltid (75 %)	Justeras till heltidstjänster 75 % × 4 = 3	3 personer
Jörgen (lagerpersonal)	Heltid (sjukskriven 14 veckor)	Justeras för de dagar företaget inte betalt sjuklön 1–(12/52) veckor = 0,8	0,8 personer
Karin (butikspersonal)	Heltid (långtidssjukskriven hela året)	Företaget betalar ingen sjuklön	0 personer
Leonard (butikspersonal) Maria, Niklas och Olivia (extrapersonal)	Heltidsanställning (tjänstledig för studier har arbetat extra 10 timmar i veckan (totalt 504 timmar) Arbetat totalt 1.687 timmar	Årsarbetstid enligt kollektivavtal för butiksanställd personal är 1.985 timmar. Totalt arbetad tid för extrapersonal är 2.191 timmar (504 + 1.687). 2.191/1.985 = 1,1	1,1 personer
Totalt			9,4 personer Avrundas till 9 anställda

Enligt beräkningen uppgår medelantalet anställda i AB Berras butik till 9 st.

Referenser

Punkterna 3 och 7–9

Exempel 4 – Beräkning av medelantalet anställda i en ideell förening

Förutsättningar

Idrottsföreningen IF Fotboll ska beräkna medelantalet anställda i föreningen. Föreningen har styrelseledamöter, anställd kanslipersonal, tränare, spelare samt ungdomar som gör mindre arbetsuppgifter i föreningen mot en viss ersättning. Föreningen har tagit fram uppgifter om vilka personer som har gjort avlönat arbetat i föreningen under räkenskapsåret och omfattningen av deras arbete, se tabellen under Tänk så här.

Tänk så här

Anställda som har arbetat heltid under hela räkenskapsåret kan beaktas per individ. För anställda som är anställda på säsongsbasis eller arbetar deltid behöver justeringar göras.

Medelantalet anställda får alternativt beräknas som summan av antalet arbetade timmar med lön eller annan ersättning dividerad med normal årsarbetstid, se punkt 8. Vid beräkningen får den normala årsarbetstiden av förenklingsskäl antas vara 1.920 timmar, se punkt 9.

Anställda som har fått en ersättning som uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp ska inte tas med i beräkningen, se punkt 11.

Föreningen beräknar medelantalet anställda enligt följande:

Kategori som utfört arbete	Omfattning i tid	Tänk så här	Antal anställda
Agneta (klubbdirektör)	Heltid		1 person
10 styrelseledamöter	Sedvanligt styrelsearbete	Anses inte vara anställda av föreningen	0 personer
Beata (kanslist)	Heltid		1 person
Ceasar och David (kanslister)	500 respektive 400 timmar	Totalt arbetad tid för denna grupp är 17.500 timmar (900 + 4.900 + 1.500 × 3 + 1.800 × 4). 17.500/1.920 = 9,1	9,1 personer
Erik, Fredrik och Gustav (tränare)	Totalt 4.900 timmar
Henrik, Inge, Jan, Kalle, Ludvig, Mats och Nils (idrottsutövare)	Spelar i elitlaget. Enligt avtalen med klubben räknas både tävlings- och träningstid som arbetstid. Henrik, Inge och Jan har arbetat 1.500 timmar vardera och Kalle, Ludvig, Mats och Nils 1.800 timmar vardera
Olle, Peter och Regina (ungdomar, mindre arbetsuppgifter)	Okänt antal timmar	Då ersättningen de fått, 10.000 kr vardera, understiger ett halvt basbelopp anses arbetet vara ideellt och de arbetade timmarna räknas inte med.
Totalt			11,1 personer. Avrundas till 11 anställda

Enligt beräkningen uppgår medelantalet anställda i IF Fotboll till 11 st.

Referenser

Punkterna 3, 7–9 och 11