De föreslagna ändringarna sker mot bakgrund av nya administrativa riktlinjer som antagits inom ramen för det inkluderande ramverket – dvs. det fortsatta arbetet inom OECD/G20 med de modellregler som tilläggsskattelagen baseras på.
Den 1 januari 2024 trädde lagen om tilläggsskatt i kraft. Lagen genomförde EU:s minimibeskattningsdirektiv från 2022, som i sin tur baseras på de modellregler om en global minimibeskattning (Global Anti-Base Erosion Model Rule/modellreglerna) som arbetats fram inom ramen för OECD/G20:s Inclusive Framework (IF) on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). Sedan modellreglerna antogs år 2021 har arbetet inom IF fortsatt och pågår fortfarande. IF har vid ett antal tillfällen kommit med administrativa riktlinjer som syftar till att klargöra tolkning och tillämpning av modellreglerna, varav de senaste antogs i juni 2024 och ligger till grund för de nu föreslagna ändringarna i tilläggsskattelagen. Nedan följer ett urval av de nyheter som är att vänta:
- Skattskyldighet för ett specialföretag för värdepapperisering som är en koncernenhet – skattskyldigheten placeras på originatorn (kreditgivaren), om originatorn hör hemma i Sverige. Om originatorn inte är en svensk koncernenhet är i stället specialföretaget skattskyldigt för hela tilläggsskattebeloppet.
- Fördelning av medräknade skatter som avräknas enligt regler om avräkning av utländsk skatt – nya bestämmelser gällande bl.a. beräkningen av det belopp för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper som ska fördelas till ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet, en omvänd hybridenhet och en utdelande enhet.
- Bestämmelserna om beräkning av fiktiv uppskjuten skattefordran och särskild uppskjuten skattefordran ska gälla också för en huvudenhet eller moderenhet som är skattskyldig för inkomst av ett fast driftställe, en hybridenhet och en omvänd hybridenhet.
- Nya bestämmelser om hur kostnaden för medräknade skatter avseende uppskjuten skatt ska fördelas till ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet.
Då regeringens ståndpunkt är att det är svårt och nära nog omöjligt att överblicka vilka företag som berörs av de nu föreslagna ändringarna, och på vilket sätt, innehåller det aktuella förslagets konsekvensanalys inga uppskattningar kring hur ändringarna kommer att påverka enskilda företag. Det konstateras dock att ingen förändring skett gällande hur många koncerner med ett svenskt moderföretag (120–130 st) som omfattas av tilläggsskattelagen jämfört med den konsekvensanalys som genomfördes i lagens förarbeten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Läs även
