FAR har kommenterat två av de ärenden som avgjordes vid Tillsynsnämndens senaste sammanträde.
I ärende 2025-0364, som vi skrivit mer om här, tilldelades revisorn en varning på grund av bristande granskning av ett tryckeriföretag. Ärendet hade öppnats med anledning av att företagets ägare blivit dömda för bland annat grovt skattebrott och medhjälp samt grovt näringspenningbrott. Fyra av ledamöterna var skiljaktiga i frågan om revisorn hade anmälningsplikt till Finansinspektionen. FAR skriver i sin kommentar:
En av de brister som identifieras i uppdraget är att Revisorsinspektionen (RI) anser att det fanns omständigheter vid revisionen som gav revisorn skälig grund att misstänka penningtvätt och annan brottslig verksamhet. Mot denna bakgrund menar RI att revisorn borde ha rapporterat sina misstankar till Finanspolisen.
Det är dock värt att notera att fyra av tillsynsnämndens nio ledamöter, däribland de två revisorsrepresentanterna samt en advokat, är skiljaktiga i frågan om vilka åtgärder som borde ha vidtagits vid misstanke om penningtvätt. Dessa ledamöter anser att revisorn bör kritiseras för att inte ha fördjupat sin granskning, men de menar samtidigt att omständigheterna inte var sådana att revisorn ska kritiseras för att inte ha rapporterat till Finanspolisen.
FAR vill påminna om att tröskeln för att rapportera misstänkta penningtvättstransaktioner till Finanspolisen är lägre än tröskeln för att göra en brottsanmälan enligt brottskatalogen i aktiebolagslagen.
FAR har även kommenterat ärende 2025-0547, där revisorn tilldelades en varning på grund av flera undermåliga granskningar samt att hon inte uppfyllt kraven på dokumentation. FAR skriver följande i sin kommentar till ärendet.
I detta ärende har revisorn bland annat fått kritik för att inte ha inhämtat engagemangsbesked direkt från banken, utan i stället har engagemangsbeskeden skickats till redovisningsbyrån eller till bolaget. Enligt ISA 500 Revisionsbevis ska revisorn utforma och utföra granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, i syfte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Vidare ska revisorn, när sådana åtgärder utformas och genomförs, beakta relevansen och tillförlitligheten i den information som används som revisionsbevis, inklusive information från externa källor. Tillförlitligheten i revisionsbevis ökar när de inhämtas från oberoende källor utanför företaget. FAR vill dock framhålla att revisionsbevis, som inte skickas direkt från den oberoende källan, fortfarande har ett värde. Vilket bevisvärde som krävs bör emellertid bedömas utifrån en riskbaserad ansats.
Alla ärenden från Revisorsinspektionens tillsynsnämnd hittar du i FAR Online.
