Slopandet av den särskilda skattemässiga koncerndefinitionen i 3:12 reglerna innebär nya frågeställningar kring koncerntillhörighet och kontroll. I en fördjupningsartikel i Balans diskuteras vad dubbel koncerntillhörighet innebär i praktiken och vilka följder den kan få inom skatt, redovisning och aktiebolagsrätt.
I och med de nya 3:12-reglerna, vilka återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen, slopades kapitalandelskravet, vilket i sin tur innebar att regeln som innehöll en definition av koncern i skatterättsliga sammanhang togs bort. Detta har lett till frågor om hur man ska strukturera ägandet i fåmansföretag i syfte att fler delägare ska kunna ta ut större lågbeskattade utdelningar. Eftersom det inte finns någon skattemässig definition av en koncern får man falla tillbaka på de civilrättsliga reglerna i ÅRL och ABL för att definiera begreppet.
Artikelns författare, Catrin Åkerlund, Pernilla Lundqvist och Carl Svernlöv går igenom vad som kännetecknar dubbel koncerntillhörighet samt centrala aspekter som kan vara bra att känna till.
Redovisningsmässiga konsekvenser
Den redovisningsmässiga definitionen av en koncern framgår av 1 kap. 4 § ÅRL, som ställer upp ett antal kriterier för när ett koncernförhållande föreligger, exempelvis att företaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen (p. 1) eller om företaget på grund av avtal med andra delägare förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar (p. 2). Det innebär att det kan uppstå s.k. dubbel koncerntillhörighet när mer än ett företag kan vara moderföretag, vilket kan inträffa när ett företag har mer än femtio procent av rösterna och ett annat har mindre än femtio procent men ytterligare rättigheter via avtal.
Om dubbel koncerntillhörighet föreligger innebär det att två företag har bestämmande inflytande över samma dotterföretag och båda företagen ska konsolidera dotterföretaget. Däremot är det endast moderföretaget med mer än 50 procent av rösterna som anteciperar utdelning – dvs. bokför utdelning i förväg – från dotterföretag, även när dubbel koncerntillhörighet föreligger.
Aktiebolagsrättsliga konsekvenser
Den aktiebolagsrättsliga koncerndefinitionen framgår av 1 kap. 11 § ABL. Av bestämmelsen framgår att ett aktiebolag är ett moderbolag om det har röstmajoritet eller avtalsreglerat inflytande på styrelsens sammansättning. Även här kan dubbel koncerntillhörighet uppkomma och detta regleras i flera bestämmelser i ABL. Detta kan innebära att moderbolagen måste ta hänsyn till dotterbolagets ekonomi vid värdeöverföringar inom ramen för försiktighetsprincipen, båda kan bli revisionspliktiga trots att de annars varit små, samt att reglerna om låneförbud oväntat kan slå till.
Så trots att dubbel koncerntillhörighet kan ge vissa skattemässiga fördelar, finns det tydliga redovisningsmässiga och aktiebolagsrättsliga begränsningar som artikelns författare vill uppmärksamma. Bolagsstrukturer som byggs av 3:12-skäl kan slå igenom i helt andra regelverk, som kanske inte var avsett av ägarna.
