Detta nummer av Balans domineras av en svit artiklar som börjar på nästa uppslag. Det handlar om branschen, om byråer, kedjor, konkurrens och organisation. Det handlar också om revisorernas företagskultur och arbetsmiljö. Vi har skickat en reporter till en ganska stor och till en ganska liten byrå.

Balans bad FARs generalsekreterare att inleda temareportagen om de svenska revisionsbyråerna och deras värld. Hans bild av framtiden är fylld av förändringar och utmaningar, av nya definitioner och – inte minst! – nya möjligheter. Revisorns roll i näringsliv och samhälle är under debatt. Debatten

För drygt två år sedan fusionerade tio byråer och blev TRG, Sveriges fjärde i storlek. Hur gick det, var det svårt att växa i den nya kostymen? Och blev den för stor när lågkonjunkturen kom?

En balansräkning skall visa företagets värde på balansdagen. En resultaträkning skall visa värdeförändringen under en period fram till bokslutsdagen. Det vet alla.

– Genom att satsa på organisationsutveckling tar vi väl vara på vår personal, säger Elisabeth Deuschl, personalchef på Lindebergs Revisionsbyrå.

Tack för inlägget. Den bästa kommentar vi från redaktionen kan ge är att berätta att Balans i nästa utgåva (nr 6–7/1992) publicerar en sedan tidigare planerad svit reportage och intervjuer som behandlar offentlig redovisning och revision.

Gunnar Sundman i Gävle gick en snirklig väg till auktorisationen. Men han öppnade egen byrå redan som 24-åring. Av tio anställda på hans gamla byrå var hela sex kvalificerade revisorer. Det var bra. De erfarna revisorerna kom ut på fältet. De satt inte bara på kontoret och prickade listor. Så tror

Det internationella revisorssamarbetet bedrivs på flera olika nivåer och med flera olika inriktningar.

Tre utredningar arbetar med att anpassa svensk lagstiftning efter EGs bolagsrättsliga direktiv. Det är bråttom – ambitionen är att allt utredningsarbete ska vara klart den 1 juli 1993 och att ändringarna ska vara genomförda den 1 januari 1995.

Auktor revisor Reidar Peters är mycket belåten med att begreppet god revisionssed skrivits in i den nya kommunallagen. Det ger en gemensam plattform för revision av både privat och offentlig verksamhet.

Komrev AB har nästan monopol på den yrkesmässiga revisionen i kommunerna. Men revisionsdirektör Jan Sturesson på Komrev säger att konkurrensen är hård: – Att få uppdrag i dag upplever vi som en ännu större merit än tidigare.

Christina Tegnér Hurtig var sjuksköterska från början. Hon tillhör en sällan omtalad grupp av revisorer – dem som med en annan bakgrund än ekonomi arbetar inom kommuner och landsting. Hon har också haft tillfälle att tillämpa sina metoder i det privata näringslivet.

Författaren till detta inlägg gör några – delvis starkt kritiska – reflektioner i anslutning till Balans temaserie ”Offentlig ekonomi i förvandling” som publicerades i förra numret.

Författaren kommenterar några olika aspekter på den nya rekommendationen R 10 om systemdokumentation och behandlingshistorik från Bokföringsnämnden.

Auktoriserade revisorer anlitas i en allt större utsträckning för uppdrag inom stat, kommun och landsting. FAR bildade förra året en kommitté för offentlig verksamhet och gav i början av året ut regel- och praxissamlingen ”Normer för redovisning och revision i den offentliga sektorn”. För att få underlag