Inkomstskattelagen skall inte ha medfört några materiella ändringar jämfört med tidigare lagstiftning. Däremot är språket moderniserat och systematiken ändrad. Författaren anser allmänt sett att den nya lagen är en klar förbättring, men diskuterar också några avsnitt i lagen, där det finns anledning

Petter Asp har i en artikel i SkatteNytt behandlat de svenska skattetilläggen och den så kallade oskuldspresumtionen i artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen.1 Samtidigt tar han avstånd från den inställning jag redovisat i saken.2 Det finns därför anledning för mig att kortfattat kommentera Asps

Fråga om utgifter för sådana ändringsarbeten på byggnad som avses i 23 § anv. p. 3 KL var direkt avdragsgilla även om utgifterna aktiverades i den bokföringsmässiga redovisningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Artikeln bygger på författarens doktorsavhandling, som framlades (på finska) i mars 1999 vid Åbo Universitet.

Börje Leidhammar har i en debattartikel, ”Oriktig uppgift – upplysningsskyldighet och bevisbörda, en replik”, i Skattenytt nr 5/2000 lämnat en del kritiska synpunkter på min artikel ”Oriktig uppgift – upplysningsskyldighet och bevisbörda” i Skattenytt nr 1–2/2000. Jag vill här kortfattat kommentera

Att teckna en kapitalförsäkring i Finland medan man är bosatt i Sverige tycks kunna få oskäliga beskattningskonsekvenser. Den försäkrade kan drabbas av beskattning av avkastningen på försäkringen i båda dessa EU-länder, i Sverige årligen enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform,

Fråga om överlåtelse av inventarier m. m. var en sådan verksamhetsöverlåtelse som enligt 8 § 18 mervärdesskattelagen (1968:430) var undantagen från skatteplikt. Dessutom fråga om det fanns förutsättningar för efterbeskattning och påförande av skattetillägg. Efterbeskattning för redovisningsperioderna

I artikeln redogör författarna för några av de viktigaste ändringarna på punktskatteområdet med anledning av att ny lagstiftning trätt i kraft den 1 oktober 2001.

I förhandsbeskedsärendet RÅ 2000 ref. 28 ställdes frågor om skattekonsekvenser vid överföring av vissa pensionsförpliktelser från ett svenskt aktiebolag till en Trust på Guernsey. Fallet är kommenterat i flera olika avseenden i detta häfte; se Påhlsson, Rabe och Silfverberg. I detta avsnitt finns

För att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och motverka arbetslösheten på detta område infördes en rätt till skattereduktion för utgifter som avsåg byggnadsarbeten som utförs på fastigheter. I RÅ 2000 not 147 och 148 gällde frågan om måttbeställda köksskåpsluckor respektive måttbeställd altandörr

I förra årets rättsfallshäfte konstaterade jag att det då gångna året varit skäligen magert ur fastighetstaxeringssynpunkt och att de redovisade rättsfallen inte heller i sig innehöll några särskilda nyheter. Vid det tillfället fanns det trots allt fem notisfall, varav två visserligen gällde bevisfrågor.

I RÅ 2000 ref. 28 (förhandsbeskedsärende) avsåg moderbolaget i en koncern att införa en ny pensionsordning för vissa chefstjänstemän. Moderbolaget övervägde att bilda en ”pension trust” av anglosaxisk modell på Guernsey. Efter medgivande av de anställda skulle kapitalvärdet av intjänade pensionsrätter

Regeringsrättens avgöranden avseende mervärdesskatt omfattar i år elva domar. Av dessa utgör två referatmål och nio notismål. Även detta år dominerar mål som är hänförliga till förhandsbesked.

I RÅ 2000 ref. 29 var fråga om ett konkursbos skyldighet att betala arbetsgivaravgifter (fallet behandlas även av Bergström i detta häfte). Under åren 1993–94 hade ett konkursbo betalat ut utdelning på lönefordran till f.d. anställda hos det konkursdrabbade företaget. Konkursboet hade inte själv drivit