Koncernredovisningarna i de noterade företagens helårsrapporter för 2016 upprättades för tolfte året enligt International Reporting Standards (IFRS). Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har åter studerat särskilt hur dessa företag identifierar immateriella tillgångar. Dessutom även goodwill i den

För cirka ett år sedan publicerade IASB en ny standard för redovisning av försäkringsavtal. I denna artikel beskriver Henrik Persson standardens innehåll, dess huvudprinciper för redovisning och värdering samt hur försäkringstekniska avsättningar redovisas i resultat- och balansräkningarna. Artikeln

Har lagstiftaren genom de nya reglerna om skattebefrielse för beskattningsbara personer med låg omsättning i sin verksamhet vridit klockan tillbaka till tiden före 1991 – till momsproblem som då kunde förekomma vid tillämpningen av begreppen skattskyldighet och redovisningsskyldighet? I denna artikel

Sammanställd redovisning ger en bild av kommunens samlade verksamhet, en bild som är viktig av framförallt demokratiskäl, men också av effektivitets- och styrningsskäl. För att göra den sammanställda redovisningen mer användbar bör den brytas ned i mindre beståndsdelar. I denna artikel diskuterar

Formlösa värdeöverföringar är ett område som har skapat debatt i Balans. I denna artikel gör Erik Nerep några förtydliganden och tar upp frågor där han har en annan uppfattning än vad som framförts av tidigare författare.

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

I denna artikel gör Björn Forssén rättssäkerhetsmässiga reflektioner angående de så kallade nådeärendena om befrielse från skatt och rättsprövningsinstitutet. Han ställer sig frågan hur många som alls känner till befrielseinstitutet i 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, och sätter

I FAR:s granskningsrekommendationer RevU 16 ”Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten” och RevR 12 ”Revisorns yttrande om den lagstadgade revisionen” uppges att ansvaret för bolags- och hållbarhetsrapporterna ligger på styrelsen. Ansvarsfrågan aktualiseras i höst när en reviderad version av

Det här är ett extratjockt nummer av Balans Fördjupning. Och artiklarna spänner över ett brett spektrum av ämnen – från brexiteffekter för revisorer och företag till klassificering av finansiella instrument och ändrade skatteregler som påverkar redovisningen av uppskjuten skatt. Och, missa inte Sven-Arne

Balans fördjupning nr 2 2018. Hela tidningen som pdf.

Nya skatteregler för företagssektorn innebär bland annat sänkt bolagsskatt. Skattesatsen sänks successivt i två steg, med start för beskattningsår som börjar 1 januari 2019 eller senare. I denna artikel belyser författarna några värderingsfrågor som kan uppkomma till följd av omvärdering av uppskjutna

Aktiemarknadsrätten ställer delvis strängare krav på beslutsfattandet i aktiemarknadsbolag än vad som följer av aktiebolagslagen (ABL), något som till exempel gäller vissa beslut om närståendetransaktioner och incitamentsprogram. Det rör sig dels om stämmobeslut i situationer som enligt ABL placeras

IASB har introducerat en modell som syftar till att förbättra och förtydliga IAS 32, Finansiella instrument. I denna beskriver Pär Falkman och Åsa Klasson hanteringen av finansiella derivat utställda på egna eget kapitalinstrument.

I denna artikel berör Björn Forssén vissa beskattningsfrågor om hobbyverksamheter respektive om vilande aktiebolag som innehåller ägares bostadsfastighet. I dessa frågor bör åklagaren särskilt beakta både gränsdragningsproblem beträffande de inkomstskatterättsliga materiella reglerna och reglerna

Hur förhåller sig den uppdaterade koden för bolagsstyrning till ett näringsliv där det inte längre enbart handlar om att fördela överskott till olika intressenter utan även om att bygga gemensamma värden? Sophie Nachemson-Ekwall har gått igenom ett tiotal nyskrivna utländska koder. Hon är kritisk