I seminariet med titeln Att redovisa och revidera resultat i offentlig förvaltning samtalade revisionsdirektörerna Lennart Björk från Stockholms läns landsting, Lennart Metall från Stadsrevisionen i Göteborg och Bo Sandberg från RRV.

Efter alla kreditförluster höjdes flera röster för att revisorerna skulle vara aktivare i bevakningen av företagens kreditpolicy. Men ska de verkligen det? Lars Malmström har talat med konsulter, företag och ordföranden i FARs revisionskommitté.

Göran Raspe sammanfattar paneldebatten på FAR-dagen och utvecklar också resonemangen kring dess båda huvudteman: Processen med att utse och arvodera revisorer och behovet av nya kanaler för information mellan ägare och revisorer.

Dubbel bokföring är känd sedan 1300-talets stadsrepubliker i det som nu är Norditalien, den användes med stor sannolikhet i Genua omkring år 1360.

HDs utslag i Trancom-målet innebär att Bokföringsnämndens rekommendation blivit överspelad, skriver advokat Christer Söderlund, som företrädde kärandesidan i målet. Han polemiserar också mot några slutsatser i en tidigare Balansartikel.

Balans fortsätter att ha ett högt läsvärde för sina prenumeranter. IMU-Testologen genomförde i december 1993 en undersökning för vår räkning. En liknande undersökning gjordes också sommaren 1989 och en jämförelse visar på små skillnader, möjligen kan man påstå att Balans förtroende hos läsarna blivit

Hovrätten för västra Sverige har avkunnat en dom som möjligen kan tolkas så att rätten tagit ställning för bruttometoden när det gäller att bestämma utbetalningsbart belopp, skriver Gunnar Blomberg. Men domskälen är tyvärr inte helt klara.

Under rubriken ”Debatt” i Balans 12/93 frågar sig ekonomie doktorerna och universitetslektorerna vid Lunds Universitet Kristina Artsberg och Karin Jonnergård vilken redovisning som är internationell. Deras debattartikel har som framgår av artikeln hämtat sin näring från Redovisningsrådets till Redovisningskommittén

Riksrevisionsverkets betydelse för samhället har ökat mycket kraftigt i och med den nya styrningsfilosofi som statsmakterna tillämpar. Myndigheterna har fått större frihet. Men friheten har sitt pris. Den kräver ökad kontroll i form av bl.a. revision. Den ställer höga krav på myndigheternas rapportering

På Justitiedepartementet bereds just nu delar av Rubicons förslag.

På ett seminarium vid ”Forum för offentlig redovisning och revision” i januari diskuterades god revisionssed. Seminarieledaren Leif Anjou dokumenterar här slutsatserna vid seminariet och ger några utgångspunkter för den fortsatta diskussionen

För att förstå dagens situation för revisorerna måste man veta vilka lagar som gällde förr och varför de ändrats, skriver Camilla Sjöström i en översikt som bygger på hennes licentiatavhandling ”Revision och lagreglering – ett historiskt perspektiv”.

Lars-Gunnar Boström medger i sin senaste debattartikel ovan, att skrivningen i hans tidigare artikel (nr 3/94) delvis saknade stringens och att hans avsikt inte varit, ”att tillföra debatten något nytt”. På dessa båda punkter delar jag Boströms uppfattning. emellertid bör avsaknaden av stringens avse

För några decennier sedan bestod Sveriges revisorskår av ett stort antal mindre revisionsbyråer utan rikstäckning och utan utländska samarbetspartners. I städer som Malmö och Helsingborg fanns ett begränsat antal auktoriserade revisorer, alla kände alla och kollegialiteten var stor. I en ständigt

I rådande kärva ekonomiska läge ställs ofta frågan om fastighetsavskrivningar. Är det verkligen nödvändigt att avskriva fastigheterna eftersom bedömt marknadsvärde överstiger bokförda värdet? Kan man inte avstå från avskrivning något eller några år? Vilken avskrivningstid är rimlig? Är inte årets