Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

I juni 2015 meddelade EU-domstolen dom i det svenska målet rörande frågan om avdragsrätt för valutakursförluster. De svenska reglerna utgör inte ett hinder mot etableringsfriheten, trots att avdrag inte medges. I artikeln behandlas frågan om avdragsrätt för valutakursförluster. Artikeln publiceras

Den 22 oktober kom då EU-domstolen i mål C-264/14 (Bitcoinsdomen) fram till att artikel 135.1 (e) i mervärdesskattedirektivet ska tolkas så att växling av traditionell valuta till den virtuella valutan bitcoin och omvänt, utgör transaktioner som är undantagna från mervärdesskatteplikt. Rättsläget

Avsnittet behandlar praxis på mervärdesskatteområdet från Högsta förvaltningsdomstolen, Kammarrätterna, Skatterättsnämnden och EU-domstolen. När någon av skribenterna har varit ombud i något mål anges det i fotnot.

Professor Teresa Simon-Almendal har under 2015 utkommit med monografin Företrädaransvar (Norstedts Juridik Stockholm, 257 sidor). Undersökningen rör sig, precis som huvuddelen av hennes doktorsavhandling Skatteanpassade transaktioner och skattebrott (Stockholm 2005), inom skatteförfarandeområdet,

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,

SkatteNytt presenterar i det här numret artiklar som spänner över flera skatterättsliga fält och belyser bland annat förvaltningsrättsliga och EU-rättsliga frågor. När frågan om varför skatterätt är intressant väcks, är ett av mina svar att det är just bredden av frågor och komplexiteten med rättskällor

Mitt intryck är att det blir allt vanligare med processuella invändningar i skattemål. Det finns därför anledning att i skattesammanhang komplettera den materiella diskussionen med processuella resonemang. I denna artikel diskuteras Skatteverkets kommunikationsplikt inför omprövningsbeslut. Inledningsvis

Bestämmelser om betalningssäkring har funnits i Sverige i snart 40 år. Trots detta har det endast genomförts en översyn av regelsystemets tillämpning, och denna gjordes för närmare 30 år sedan. Denna artikel syftar till att lyfta frågan om det inte är dags för en förnyad översyn av betalningssäkringsinstitutets

Förutsättningarna för uttagsbeskattning preciserades i det principiellt mycket intressanta avgörandet HFD 2015 ref. 30 (kommenteras även av Bo Svensson och Ingrid Melbi).1 Klövern Adam AB ägde andel i Klövern Agnes KB som i sin tur ägde andel i Klövern Kalmar KB. Klövern Kalmar KB gjorde en koncernintern

I förhandsbeskedet HFD 2015 ref. 13 klargörs att indirekt ägande också genom ett företag som inte är ett fåmansföretag ska beaktas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Vidare bekräftas den mycket restriktiva tillämpningen av utomståenderegeln.

HFD prövade förutsättningarna för uttagsbeskattning vid indirekt ägande i handelsbolag i HFD 2015 ref. 301 (rättsfallet kommenteras även av Robert Påhlsson och Ingrid Melbi). Ett företag inom Klövernkoncernen, Klövern Adam AB (KAAB), ägde 99,9 procent av andelarna i Klövern Agnes KB (KAKB) som i sin

I HFD 2015 not. 67, som gäller ett överklagat förhandsbesked, fastställer Högsta förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens beslut att aktier som ett ömsesidigt försäkringsbolag innehar i ett annat bolag, och som skattemässigt behandlas som lagertillgångar enligt 17 kap. 17 § IL, skall behålla sin

Tolknings- och tillämpningsfrågor uppkommer i varierande grad i snart sagt varje skattemål. Under denna rubrik har traditionsenligt oftast mål om verklig innebörd och skatteflyktslagens tillämplighet behandlats. Två mål om lagen mot skatteflykt avgjordes samtidigt förra året och har refererats under

I HFD 2015 ref. 19. I målen uppkom frågan om en företrädare för en juridisk person kunde bli betalningsskyldig enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ skattebetalningslagen (1997:483), SBL, jämförd med 3 kap. 9 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, FrekL, för skuldbelopp som hos den juridiska personen