Jag avgränsar min redovisning till frågan om förfarandemissbruk och betydelsen därav i den nationella rättstillämpningen.

Frågan hur ett bolags innehav av andelar i oäkta bostadsrättsföreningar ska klassificeras ställdes på sin spets i rättsfallet HFD 2019 ref. 47. I denna artikel kommenteras domen utifrån de allmänna reglerna om lagertillgångar i 17 kap. 3 § IL jämfört med regler när andelar i andra situationer behandlas

Genom införandet av s.k. länkningsregler (linking rules), som på senare tid har varit på frammarsch (se t.ex. i 24 b kap. inkomstskattelagen), markeras det skattepolitiska intresset för reciprocitet i inkomstbeskattningen, som ett instrument för att motverka en icke neutral beskattning. Länkningsregler

Beviskravet för oriktig uppgift i skatteförfarandet gällande efterbeskattning och skattetillägg uttrycks på olika sätt i rättstillämpningen. Det är oklart om de olika uttryckssätten avser samma beviskrav eller om skillnader föreligger. Det medför en bristande förutsebarhet i rättstillämpningen i frågor

Kära läsare!

Denna artikel är en uppmuntran till metoddiskussion; ett debattinlägg, eller åtminstone ett diskussionsinlägg. Det bygger på egen forskarerfarenhet, men påståendena är obestyrkta och framställningen tar inte sikte på att på ett vetenskapligt sätt beskriva och citera vad andra forskare har sagt eller

Skyldigheten att betala socialavgifter och rätten att erhålla sociala trygghetsförmåner styrs inom EU/EES av lagvalsreglerna i förordning 883/2004. EU-domstolen har i ett socialförsäkringsmål understrukit att arbetsgivarbegreppet enligt denna förordning måste ges en enhetlig tolkning och tillämpning.

Ett av EUs främsta mål på mervärdesskatteområdet är att tillse att den inom EU harmoniserade mervärdesskattelagstiftningen främjar den inre marknaden. Ett delmål på detta område har länge varit att förenkla den mervärdeskatterättsliga hanteringen av gränsöverskridande e-handel med både varor och tjänster.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 8 september 2020 (HFD 2020 ref. 39) fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked i frågan om det är möjligt att använda teckningsoptioner som ett mellanliggande led vid förvärv av aktier med stöd av personaloptioner. Regeringen har i en promemoria föreslagit

Riksdagen har infört nya bestämmelser för anstånd med betalning av skatt med anledning av coronaviruset i syfte att förstärka svenska företags likviditet. I denna artikel ska de nya bestämmelserna presenteras och diskuteras, ur såväl lagtolkningssynpunkt som deras förmodade effekter. Även frågan om

Avsnittet behandlar aktuell praxis på mervärdesskatteområdet från Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna, Skatterättsnämnden och EU- domstolen. När någon av skribenterna har varit ombud i något mål anges det i fotnot.

Under senaste året har det på grund av coronavirusets framfart införts flera olika stöd till företagen. Stöden påverkar beskattningen på olika sätt. I denna artikel diskuterar vi hur stödreglerna påverkar möjligheten till värdeöverföringar och hur detta i sin tur begränsar möjligheten för företagen

I denna artikel diskuteras hur retroaktiv lagstiftning till skattebetalares fördel kan användas för att avhjälpa lagstiftningsmisstag och för att proaktivt motverka retroaktiva effekter i övergångsskeden, genom s.k. frivillig retroaktivitet. Det innebär att skattebetalaren får rätt att på begäran

Peter Melz artikel i detta nummer summerar de olika nya skatterna i ESOs skatteförslag. Men vad kan den nya skattereformen betyda för den svenska skattekulturen och för vår vilja att betala skatt i termer av rättvisa och demokrati?

I enlighet med sann fransk akademisk idétradition inleder Piketty Kapitalet och ideologin med en huvudtes – ”[att] alla mänskliga samhällen måste rättfärdiga sina ojämlikheter”. Från dess inledande beskrivningar av det förmoderna samhället till Pikettys avslutande samtidsanalys utgör rättfärdigandet