När är en utdelning en utdelning? Frågan kan synas enkel men bakom begreppet döljer sig ett inte helt enkelt regelverk. Utifrån aktiebolagslagens förarbeten och författningskommentarer reder Helena Adrian i denna artikel ut begreppen.

Samlingsfakturor har traditionellt enbart innehållit försäljning, men i och med en ökad användning av så kallad självfakturering (”self-billing”) ser vi att samlingsfakturorna i dessa fall innehåller mer än bara försäljning. Även inköp som görs dokumenteras i samma handling. Men är detta tillåtet

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

Vid regelkonkurrens mellan regler omfattade av kompetensen hos Sveriges riksdag, Europeiska unionen (EU) eller Europarådet uppstår en normhierarki. Den formella lagkraftens princip, som kan sägas bilda en normhierarkisk stege, ger här inte en tillräcklig bild. I denna artikel föreslår Björn Forssén

Är det möjligt att inom lagens ramar sänka beskattningsunderlaget och därmed priset på en vara, genom att en från skatteplikt undantagen omsättning av varan enligt bestämmelserna om momsfria omsättningar av varor i vissa lager matchas mot en från skatteplikt undantagen finansiell tjänst, innan varan

För cirka ett år sedan publicerade IASB en ny standard för redovisning av försäkringsavtal. I denna artikel beskriver Henrik Persson standardens innehåll, dess huvudprinciper för redovisning och värdering samt hur försäkringstekniska avsättningar redovisas i resultat- och balansräkningarna. Artikeln

Har lagstiftaren genom de nya reglerna om skattebefrielse för beskattningsbara personer med låg omsättning i sin verksamhet vridit klockan tillbaka till tiden före 1991 – till momsproblem som då kunde förekomma vid tillämpningen av begreppen skattskyldighet och redovisningsskyldighet? I denna artikel

I FAR:s granskningsrekommendationer RevU 16 ”Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten” och RevR 12 ”Revisorns yttrande om den lagstadgade revisionen” uppges att ansvaret för bolags- och hållbarhetsrapporterna ligger på styrelsen. Ansvarsfrågan aktualiseras i höst när en reviderad version av

IASB har publicerat ett förslag som syftar till att förbättra informationen som lämnas avseende utgivna finansiella instrument samt förtydliga redovisningsprincipen varmed vi skiljer på skulder och eget kapital. I denna artikel redogör Pär Falkman och Åsa Klasson för innebörden i förslaget.

Det här är ett extratjockt nummer av Balans Fördjupning. Och artiklarna spänner över ett brett spektrum av ämnen – från brexiteffekter för revisorer och företag till klassificering av finansiella instrument och ändrade skatteregler som påverkar redovisningen av uppskjuten skatt. Och, missa inte Sven-Arne

Vi har alla hört talas om projekt som har drabbats av mycket stora förseningar och kostnadsöverdrag, och vi har alla upplevt att det vi planerat att göra har tagit längre tid och kostat mer än vi tänkt oss. Tids- och kostnadsöverdrag var vanliga för 100 år sedan och de är det än i dag. Vi verkar inte

I den här artikeln återkommer Jan-Hugo Nihlén och Sven-Arne Nilsson till redovisning av vissa koncerninterna fusioner. Först sammanfattas författarnas tidigare fyra artiklar om fusionsredovisning, varefter frågeställningen utvidgas med fyra alternativ. Därefter anger de hur de berörda bolagen, som

I denna artikel går Björn Forssén igenom en modell för bedömning av momsfrågor, beträffande huruvida en regel i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är förenlig med EU-rätten på momsområdet. Han belyser situationer där det kan diskuteras om den svenska nationella ML håller sig inom EU-rättens yttre

Ett svenskt aktiebolag med hemvist i Tyskland enligt skatteavtalet omfattas av kupongskattelagen. Utskiftning vid likvidation av bolaget till begränsat skattskyldiga ska enligt artikel 21 i skatteavtalet endast beskattas i Tyskland.

Balans fördjupning nr 1 2019. Hela tidningen som pdf.