Regeringsrätten har under 1992 endast avgjort ett fåtal internationellt-skatterättsliga mål. Endast två av dem har åsatts referatnummer.

Institutet för rättsinformatik anordnade för några år sedan ett seminarium rörande information om lagstiftning. Även Riksskatteverket var representerat. Alla närvarande var ense om vikten av exakt och lättillgänglig information.

Genom den nya taxeringslagen införs ett specialreglerat omprövningsförfarande hos skattemyndigheterna. Detta ger upphov till processuella frågeställningar som inte hade någon motsvarighet i det gamla taxeringsförfarandet. Två processuella problem tas upp i artikeln. Det ena gäller frågan om ett omprövningsbeslut

I SkatteNytt 1993 nr 6 s. 311 återges kortfattat regeringsrättens dom RÅ 1992 not 624. Därvid anges, att regeringsrätten ansett att s.k. anteciperad utdelning skall beskattas för det beskattningsår då utdelningen bokförts i räkenskaperna hos moderföretaget. Regeringsrättens dom är mycket knapphändig

I Skattenytt nr 4/92 redogjorde jag för mina åsikter vad gäller det s.k. förvärvskällebegreppet. Mot bakgrund av artikeln har ett antal frågeställningar väckts. I denna artikel behandlas därför den aktivitetsbedömning som bl.a. avgör vilket avgiftsuttag som skall göras. Artikeln koncentreras på de

Mot bakgrund av det stora antal avgångsvederlag som har lämnats, p.g.a. att anställningen upphört, har lagen om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst aktualiserats. Det sagda gäller även där ersättningen utgått p.g.a. så kallade fallskärmsavtal.

1990 års skattereform har inneburit nya regler på många olika områden. Ibland är det regler som inte är helt klara, och därför behöver tolkas. Sådana tolkningsproblem finns också när regler i och för sig inte ändrats, men där reglerna runtomkring ändrats.

Nedan följer två korta presentationer av skattetidskrfter etc i två av våra nordiska grannländer till vägledning för dem som kan behöva orientera sig om dessa länders skatterätt.

Den 16 december 1993 antog riksdagen regeringens proposition ”Fortsatt reformering av företagsbeskattningen” (1993/94:50). I denna artikel skall jag behandla de delar i reformen som rör bolagens inkomstbeskattning.

I artikeln gås igenom dels delägarbeskattningen till den del den inte beskrivits i andra artiklar i detta nummer av Skattenytt och dels behandlas JIK-metoden. Vidare behandlas utdelningsbegränsningen 1994 samt några andra förändringar i kapitalinkomstbeskattningen.

Riksdagen antog den 16 december 1993 i allt väsentligt regeringens förslag i proposition 1993/94:50, Fortsatt reformering av företagsbeskattningen (jfr betr vissa detaljändringar 1993/94: SkU 15). Gällande lagtexter återfinns i SFS 1993:1543 och 1544.

I Skattenytt 1993 s. 620 ff. informerade författaren om förhandsbesked avseende mervärdesskatt under första halvåret 1993. Han fortsätter nu med en kronologisk redogörelse för de tio förhandsbesked som Skatterättsnämnden lämnat andra halvåret 1993. En kortfattad redovisning lämnas om lagrum, saken,

Företagsledare i fåmansföretag, som tidigare blivit beskattad enligt fåmansföretagsreglerna för bolagets förvärv av egendom, har inte utan beskattning kunnat ta ut ett belopp motsvarande den köpeskilling som bolaget uppburit vid försäljning av egendomen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Den senaste komparativa översikten över de nordiska bolagsskattesystemen gjordes så tidigt som 1974 i Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets regi och ingick i volymen Bolagsbeskattning i Norden (Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets skriftserie Nr 2). Författare var professor Edward

Under den vid det här laget tämligen långa process som lett fram först till det s.k. EES-avtalet och antagligen senare detta år ett avtal om svenskt medlemskap i EU1 har debatten i skattefrågorna från tid till annan blossat upp för att under långa perioder lysa med sin frånvaro.