Frågor kring valutaomräkning stod på dagordningen vid internationella möten i både Madrid och Bryssel nyligen. IASC diskuterade också extraordinära poster och där talar mycket för att den slutliga rekommendationen blir lika sträng som i USA.

Det här numret av Balans innehåller en serie artiklar om revision och redovisning i stat, kommun och landsting. Det är ett område där det just nu händer mer än någonsin tidigare.

En av slutsatserna i FEEs stora undersökning av 441 europeiska företags bokslut är att det tycks finnas fler likheter än skillnader mellan EG-länder och icke EG-länder. Åtminstone när det gäller de större företagens redovisning.

När detta läses har Landstinget Sörmland tagit ställning till ett förslag om att anlita auktoriserade revisorer för speciella granskningsuppgifter.

I fortsättningen ska alla revisionsberättelser för statliga myndigheter skickas till regeringen. Och en ny utredning om förvaltningsmyndigheternas ledningsformer ska också bl.a. behandla frågan om ansvarsfördelningen för åtgärder som revisionsberättelserna ska leda till.

Bokföringsnämnden har gett ut en ny rekommendation om ”systemdokumentation och behandlingshistorik” (BFN R10), som ersatt BFN 3. Rekommendationen (som publiceras i början av detta nummer av Balans) har arbetats fram av BFNs ADB-grupp. Gruppens dåvarande ordförande Leif Lundqvist, och gruppens sekreterare

Frågor kring successiv vinstavräkning av pågående arbeten har vid flera tillfällen under de senaste åren diskuterats i Balans. Nu har IASC kommit med ett nytt förslag som innehåller flera betydelsefulla ändringar jämfört med nuvarande normer. Författaren har också gjort en översättning av förslaget

Om Sverige kommer med i EG, får revisorer arbeta var de vill. De får arbeta i flera länder, om de så önskar. Det har EG-domstolen i princip slagit fast i ett uttalande. Av uttalandet som ger revisorer rätt att bedriva verksamhet i mer än ett land torde man också kunna dra slutsatsen att revisorer

I en andra artikel fokuserar författaren diskussionen om de latenta skatterna och Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning på frågor kring de obeskattade reserverna och hur dessa ska hanteras.

I lågkonjunkturens spår ökar konkurserna. och i konkursernas spår stiger kreditförlusterna. Men man kan försäkra sig mot dem, om man vill. Eller rättare sagt: Om det är lönsamt. – Jag tycker att revisorerna skulle fråga VD eller ekonomichefen om kundkrediterna är försäkrade, säger en försäkringsmäklare.

Gustaf Douglas är VD i Investment AB Latour, styrelseordförande i Securitas och Almedahl-Fagerhult, vice ordförande i bl.a. Trelleborg. Dessutom är han ordförande i SNS (Studieförbundet Näringsliv Samhälle) och medförfattare till skriften ”Effektivt styrelsearbete”.

Thorbjörn Fälldin är styrelseordförande i Föreningsbankerna och i Televerket, förutom att han sitter i ett antal andra styrelser som ledamot. Han har stor styrelseerfarenhet av revisorernas arbete, men har också egen erfarenhet som revisor:

Den som bryter lagstadgad tystnadsplikt kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Regeln står i brottsbalken 20:3.

FARs ordförande heter alltså Staffan Gavel och är verksam vid Ernst & Young i Göteborg.

Författaren har omformulerat reglerna i Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning till en grundprincip och en undantagsregel. I artikeln ges också några exempel på tillämpningen.