Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas halvårsvis i notisform med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av största intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform,

Se Burmeister i Skattenytt nr 11 1998 och Hulgaard i Skattenytt nr 3 1999.

I SkatteNytt 1998 s. 855 ff. redogjorde jag bl.a. för Riksskatteverkets (RSV) syn på betydelsen av att RSV inte överklagar vissa domar och beslut. Det som angavs i artikeln var avstämt med övriga berörda chefer inom RSV och gav alltså i huvudsak uttryck för RSV:s uppfattning. I artikeln angav jag

Det kan kanske antas att åtminstone somliga läsare av referat av Skatterättsnämndens förhandsbesked, på samma sätt som när det gäller regeringsrättsdomar, är intresserade av att veta vilka ledamöter som deltagit i besluten och, när skiljaktigheter förekommer, vilka som står för den ena eller andra

Tidpunkten för beskattning av inkomster i näringsverksamhet påverkas i hög grad av företagens bokföring. Skattepraxis har tidigare i vissa fall vid beskattningen av avtal som löper över flera år stannat för lösningar som avvikit från god redovisningssed. Genom domen i det s.k. Key Code-målet har rättsläget

Fråga om ett aktiebolag som upplösts genom frivillig likvidation har förmåga att uppträda som part i en taxeringsprocess.

Sedan införandet av 1990 års skattereform har innebörden av uttrycket finansiellt instrument varit oklar i flera avseenden. Ett flertal domstolsprocesser och några förhandsbesked har förekommit. En av de frågor som vållat diskussioner mellan de skattskyldiga och skattemyndigheterna, och där domstolarna

I artikeln behandlas s.k. illojal skattekonkurrens mellan stater, och de åtgärder som EU och OECD vidtagit för att motverka sådan skattekonkurrens. Artikeln är disponerad utifrån tre huvuddelar: problem, motåtgärder samt tidsplan och genomförandeprocedur.

I artikeln uppmärksammas en möjlighet att kringgå de s.k. 3:12-reglerna i 3 § SIL genom tillämpning av de nya reglerna om verksamhetsöverlåtelse. Här analyseras rättsläget och möjligheterna för skattskyldiga att utnyttja denna öppning i skattelagstiftningen. Uppfattningen framförs att en särskild

RÅ 1998 not 45 (fhb). En försäkringstagare skulle vid upplösning av ett ömsesidigt försäkringsbolag erhålla aktier i ett aktiebolag. Förvärvet av aktierna ansågs utgöra intäkt av tjänst för honom; se avsnitt 2.1 ovan. Som anskaffningsvärde på aktierna skulle räknas det värde som upptogs som skattepliktig

Behandlingen i mervärdesskattehänseende av olika former av bidrag, nationella och EU-bidrag, har diskuterats en hel del inom skatteförvaltningen och i ett par uppmärksammade förhandsbesked från 1998 (överklagade till RegR). I avsaknad av specialbestämmelser för bidrag inom EG-rätten får allmänna principer

I en plenidom den 4 november 1988 (RÅ 1988 ref. 135) fann Regeringsrätten – med ändring av tidigare praxis – enhälligt att kursförlust på lån i utländsk valuta som nedlagts i (dåvarande inkomstslaget) annan fastighet generellt utgjorde en avdragsgill omkostnad vid inkomstberäkningen.

RÅ 1998 not 266 (fhb). X bedrev byggnadsrörelse och ägde aktier i Y AB som bedrev fastighetsförvaltning. Aktierna var förvärvade före 1983 och bedömningen skulle därför ske enligt äldre praxis. Den avgörande frågan var om de inskränkningar som varit förenade med ägandet på grund av bolagets godkännande

Om en tillgång tas ut ur en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet gäller som huvudregel att uttaget skall värderas till marknadspris. T.o.m. utgången av 1998 tillämpades 22 § anv. p. 1 4 st. KL som innebar att uttagsbeskattning kunde underlåtas om det förelåg särskilda skäl. Numera skall