Genom pleniavgörandet RÅ 1992 ref. 56, det så kallade Sipanomålet, har två av rekvisiten för underlåten uttagsbeskattning fått en närmare precisering (vad som konstituerar otillbörlig skatteförmån respektive organisatoriska skäl), jfr 22 § 1 anvp 4 st. KL. Dessutom klarlades att en ombildning inom

I RÅ 1992 ref. 3 (SN 3/92) behandlades kostförmån för första gången efter 1990 års skattereform. Arbetsgivaren avsåg enligt förhandsbeskedsansökan att hyra en lunchautomat som skulle placeras på arbetsplatsen i ett s.k. pausrum. Automaten skulle innehålla frysutrymme, ugnsutrymme och manöversektion.

I detta avsnitt behandlas även domar angående inkomst av schablonbeskattad annan fastighet och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet i det gamla skattesystemet.

De fåtaliga avgöranden som hör till detta kapitel gäller tillämpningen av reglerna om begränsad skattskyldighet för stiftelser och ideella föreningar. Reglerna är föremål för en teknisk översyn av Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) som väntas avsluta sitt arbete i höst.

Regeringsrätten har i tre fall bedömt de skatterättsliga konsekvenserna av olika leasingtransaktioner. I de uppmärksammade Dahlén-domarna RÅ 1992 ref. 21 I och II (SN 4/92), gällde frågan om bolagen var berättigade till värdeminskningsavdrag på förvärvade tillgångar (1984 års taxering). Bakgrunden

På mervärdesskatteområdet har 1992 års avgöranden i regeringsrätten så gott som uteslutande avsett förhandsbesked och tolkningar av de nya bestämmelser som infördes i mervärdesskattelagen (ML) från och med den 1 januari 1991.

I RÅ 1992 not 191 ägde ett fåmansaktiebolag två lätta lastbilar. En av delägarna hade taxerats för (jämkad) förmån av fri bil och bolaget hade påförts arbetsgivaravgifter. Den andre delägaren hade enligt uppgift inte använt bilen privat och hade därför inte påförts något bilförmånsvärde vid taxeringen.

I RÅ 1992 ref. 32 (SN 7/92) var frågan om fyllnadsinbetalning av preliminär skatt gjorts i rätt tid. Inbetalning skedde genom girering från eget postgirokonto. Sådan inbetalning skulle göras senast den 30 april 1987 och inbetalningen skulle anses ha gjorts den dag då gireringshandlingarna kom in till

Ett huvudmål för skattereformen var att införa en enhetlig beskattning av sparande. Fortfarande finns dock betydande olikformigheter i form av bl.a. kvarvarande särregler för vissa sparformer, skattekrediter, avdragsbegränsningar och vissa schablonregler som införts främst av förenklingsskäl. Olikformigheterna

I artikeln berörs vissa frågor vid beskattningen av företag som aktualiseras i samband med Redovisningsrådets rekommendation nr 3, Redovisning av fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold räntekompensation.

Artikeln behandlar den s.k. sexmånaders- och ettårsregeln som medger skattefrihet i Sverige för lön som utgått på grund av utlandsanställning. Förutom att analysera de olika rekvisiten i den nuvarande sexmånaders- och ettårsregeln studeras regeln i förhållande till dubbelbeskattningsavtal. Detta leder

Avtal för undvikande av dubbelbeskattning har funnits i mer än 100 år. Avtalsnätet har utvecklats efter samma mönster som handel och investeringar. De flesta nya avtal följer i stor utsträckning de rekommendationer som antagits av OECD. Aktiviteten på skatteavtalsområdet har ökat under senare år och

I SOU 1993:29 ”Fortsatt reformering av företagsbeskattningen – Den ekonomiska dubbelbeskattningen” föreslås återigen ändringar i kapitalbeskattningen. Ändringarna är i korthet följande. Utdelningar och reavinster skall fortsättningsvis endast vara skattepliktiga till hälften. Eftersom skattesatsen

1990 års reformering av ML innebar bl a att skatteplikten för tjänster utvidgades väsentligt. Ett flertal ansökningar om förhandsbesked har gällt frågor rörande den närmare innebörden av de särskilt angivna undantagen från skatteplikt. De aktuella undantagen har i huvudsak överförts till NML.

Frågan om när det är uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg har ställts på sin spets i tre regeringsrättsdomar den 6 december 1993 (mål nr 793-1991, 986-1991 och 868-1991). I de tre målen gällde frågan om eftergift av skattetillägg vid felaktig redovisning av ingående mervärdesskatt som hänför