Den nu aktuella redogörelsen avser förhandsbesked av mer allmänt intresse som Skatterättsnämnden behandlat på sammanträden under tiden juni – december 1998. Under denna tid har i nämnden ingått ledamöterna Ersson (E), Wingren (W), Johansson (J), Silfverberg (S), Svensson (Sv), Tollerz (T) och Virin

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform,

I Skattenytt 1998 nr 11 s. 719–738 informerades om förhandsbesked avseende mervärdesskattelagen (1994:200), ML, som meddelades under första halvåret 1998. I det följande avsnitt 2 lämnas en redogörelse för de 21 förhandsbesked som Skatterättsnämnden meddelat under andra halvåret 1998. Skatterättsnämnden

Jan Friman har i ett debattinlägg i Skattenytt nr 7/8 19991 framfört några synpunkter på min artikel i Skattenytt nr 12 19982 angående vissa EG-rättsliga aspekter på de nya omstruktureringsreglerna. Av Frimans debattinlägg framgår att han och jag har något olika syn på hur fusionsdirektivet skall

Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas halvårsvis i notisform med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av största intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform,

Se Burmeister i Skattenytt nr 11 1998 och Hulgaard i Skattenytt nr 3 1999.

Det kan kanske antas att åtminstone somliga läsare av referat av Skatterättsnämndens förhandsbesked, på samma sätt som när det gäller regeringsrättsdomar, är intresserade av att veta vilka ledamöter som deltagit i besluten och, när skiljaktigheter förekommer, vilka som står för den ena eller andra

Tidpunkten för beskattning av inkomster i näringsverksamhet påverkas i hög grad av företagens bokföring. Skattepraxis har tidigare i vissa fall vid beskattningen av avtal som löper över flera år stannat för lösningar som avvikit från god redovisningssed. Genom domen i det s.k. Key Code-målet har rättsläget

Reglerna om tomtrörelse m.m. ska bli föremål för en översyn, Dir 1998:55.

EG-domstolen har i en dom den 14 oktober 1999 prövat om vissa österrikiska bestämmelser om stämpelskatt vid upptagande av lån är förenliga med artiklarna 73b och 73d (nya artiklarna 56 och 58) EG-fördraget om fria kapitalrörelser. Enligt österrikisk lagstiftning uttas en stämpelskatt vid ingående

I mitten av juni samlades jurister från hela Europa på Handelshögskolan i Stockholm för att delta i en konferens om beskattning av små och medelstora företag. Detta var en av flera konferenser som organiserats av Handelshögskolan. Syftet med årets sammankomst, vilken rubricerats ”Taxation of Small

I mitt tidigare arbete som processansvarig för indirekta skatter på Riksskatteverket (RSV) hade jag förmånen att få delta i studiebesök och att agera som ombud för RSV vid EG-domstolen vid vardera ett tillfälle. Erfarenheterna från detta och de frågeställningar som ställdes då frågan om förfarandet

Jfr recension av Leif Krafft RSV i Svensk SkatteTidning nr 5/1998 (s. 479–485). Han talar om formalismen på området och även om han och jag har olika åsikter om möjligheterna att åtnjuta avdrag för ingående moms när en faktura t.ex. anger Kalles Livs i stället för formellt riktiga Kalles Livs AB som

RÅ 1998 not 45 (fhb). En försäkringstagare skulle vid upplösning av ett ömsesidigt försäkringsbolag erhålla aktier i ett aktiebolag. Förvärvet av aktierna ansågs utgöra intäkt av tjänst för honom; se avsnitt 2.1 ovan. Som anskaffningsvärde på aktierna skulle räknas det värde som upptogs som skattepliktig