Vid en europeisk jämförelse står sig den svenska revisorsutbildningen gott. Men det är svårt att förklara för utländska kolleger att vi inte har något examenskrav för auktorisationen, skriver FARs generalsekreterare Björn Markland mot bakgrund av en rapport från den europeiska revisorsfederationen

Bjarne Niemann Olsen arbetar med att knyta samman både nationella och internationella revisionsbyråer. Han säger att det finns en fara med fusioner mellan stora internationella kedjor. De kan leda till tvångsäktenskap mellan lokala byråer som inte kan samarbeta. Folk slutar. Fission i stället för

Bakom DFK International, i Sverige representerat av SVEREV-kedjan, finns ingen stor utländsk byrå som sitter och styr. DFK är helt enkelt en förening av autonoma medlemmar som samarbetar internationellt. DFK-företagen har inte mer än 3.000 medarbetare världen över. – Bortsett från de allra största

Kan en svensk revisionsbyrå aktivt samarbeta med två stora internationella kedjor? Ja, ödet ville att Bohlins Revisionsbyrå ställdes inför den frågan och även var inne på en sådan lösning.

Bland de företag som hoppar över den översiktliga granskningen av delårsrapporterna finns hela skalan – från dem som bestämt sig definitivt även för framtiden till dem som vill nå en lösning i samförstånd med revisorerna.

En nyhet i börsens senaste inregistreringskontrakt var att bolagens delårsrapporter skulle granskas översiktligt av revisorerna. Det blir för dyrt och för svårt, tycker nu många bolag och avstår ganska överraskande från att låta sig granskas. Går det att rädda idén om översiktlig granskning? Eller

Kraven på investeringar och kraven på verksamhetsgrenar är ofta svåra att jämföra i svenska företag. Det finns flera anledningar till detta, bl.a. avskrivningsmönstret, prisförändringstakten och de genererade överskottens fördelning över tiden. Stefan Yard, ekon. dr vid Företagsekonomiska institutionen

Auktor revisor Karl-Axel Sjögren vid Revisorsringen i Göteborg var förtroendevald revisor i sin kommun 1985–1987. På grundval av erfarenheterna från det uppdraget rekommenderar han att systemet med förtroendevalda kommunala revisorer avskaffas.

Kommerskollegiets tillsynsverksamhet över de auktoriserade revisorerna har uppmärksammats i ett par artiklar i de senaste numren av Balans av FARs ordförande Göran Tidström och FARs dåvarande föreningsjurist Urban Engerstedt. Kritiken kommenteras här av Christer Lefrell, som är kommerseråd, och chef

Ett arbete med att precisera redovisningens syfte måste påbörjas med det snaraste, så att en ny och mer tidsenlig legal ram kan formuleras innan det nuvarande regelsystemet fullständigt kollapsat, skriver ekon. dr. Birgitta Jönsson Lundmark vid Bohlins Revisionsbyrå, tidigare kanslichef i Bokföringsnämnden.

Det är inte självklart att en tvångsinlöst aktie skall värderas med utgångspunkt från tiden då inlösen begärdes, skriver advokat Magnus Pfannenstill vid D:r Philip Lemans Advokatbyrå i Malmö som replik till Lennart Svensson (Balans 5/89). Vad statsråd uttalar i lagförarbetena får värderas från fall

Riksskatteverket har gett upp inför det motstånd som Hagström & Olsson i Helsingborg gjorde mot försöken att göra en s.k. tredjemanskontroll på revisionsbyrån. Men RSVs principiella inställning är oförändrad. Verket ska vid lämpligt tillfälle försöka med ett nytt pilotfall.

Auktor revisor Lars Kristersson vid Kommunförbundets revisionsavdelning ger här några bakgrundsfakta som kommentar till kritiken mot den kommunala revisionen i Balans 6–7/89.

Vad vet en auktoriserad revisor om den blomstrande kommunala författningsfloran, frågar Gunilla Norström, skattebetalare i Sollentuna, revisionsdirektör vid RRV och f.d. ledamot av kommunfullmäktige och socialnämnd.

Att redovisa och bedöma värdet av kunskapsföretag har uppmärksammats mycket under senare tid. Metoder föreslås för redovisning av personalen och deras kunskaper. Men är det verkligen rimligt att betrakta människor som tillgångar? Man borde i stället rikta intresset på bättre förutsättningar för extern