I Skattenytt 1–2/1990 s. 36 har Urban Rydin tagit upp frågan om när tvångssparat belopp ska deklareras och taxeras. Spörsmålet synes upphängt kring problemställningen när det tvångssparade beloppet kan anses tillgängligt för lyftning. På s. 37 berör Rydin förhållandet att tvångssparandet skulle kunna

Den så kallade vinstbolagsbestämmelsen i 35 § 3 mom. 7 st. lyder på följande sätt:

Besvär av LSKM angående förhandsbesked.

Uttrycket egentligt bo och hemvist har funnits i lagtexten ända sedan tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag (KL) och har varit det avgörande rekvisitet för bedömningen, huruvida den skattskyldige skulle anses vara oinskränkt skattskyldig eller ej.

En fastighet, som en allmännyttig stiftelse äger, är under vissa förutsättningar undantagen från skatteplikt vid inkomstbeskattningen. Frågan om hur en stiftelses fastighetsinnehav skall behandlas vid inkomstbeskattningen regleras bl.a. i 7 § 7 mom. SIL. Härav framgår att inkomst av fastighet är undantagna

Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden meddelar förhandsbesked i skattefrågor på ansökan från skattskyldiga. Förhandsbeskeden kan överklagas till regeringsrätten och för överprövning krävs inte prövningstillstånd. Syftet med förhandsbeskedsinstitutet är att underlätta för den skattskyldige att överblicka

Skatterättens förhållande till civilrätten har belysts bl.a. av Bergström, Sture, Skatterätt och civilrätt, samt i Bergström, Sture, Avtal och ogiltighet. Bergströms slutsatser skulle sammanfattningsvis kunna sägas vara, att skatterätten i avsaknad av uttrycklig skatterättslig definition använder

Hur en fastighet eller bostadsrätt ska betecknas i det nya skattesystemet har stor betydelse såväl vid den löpande beskattningen som vid reavinstbeskattningen. Betraktas en bostad som privatbostad blir t.ex. hyresinkomster beskattade under kapital med 30 % i statlig inkomstskatt medan en beskattning

Advokat Claes Sandels har i Skattenytt nr 4/1990 skrivit en bestickande artikel om vissa, närmast beskrivna som paradoxala, företeelser inom bokföringens och beskattningens domäner. Det gäller ett mycket intrikat redovisningsproblem, som advokat Sandels blygsamt placerar inom ”redovisningsteknikens

Beskattningen av vissa stiftelsers fastighetsinkomster har behandlats av Bengt Ågren i SN 4/90. Skattskyldigheten för fastighetsinkomster kan vara svårbedömd även beträffande andra än stiftelser. Följande matris är en sammanställning av beskattningsreglerna för samtliga skattskyldiga. Denna kan vara

RRs referatmening:

En lägesrapport

I 1989 års ”Handledning för taxering” anger riksskatteverket på sid 135 att ränteintäkt i normalfallet skall tas upp till beskattning för det år den blivit tillgänglig för lyftning. I ett särskilt avsnitt längst ner på samma sida konstateras att avkastning på tillgångar som är placerade i utlandet

En erfarenhet som många – skattskyldiga, skatterådgivare och andra – säkert gjort är att förvaltningsdomstolarnas handläggningstider när det gäller omfattande eller svåra taxeringsmål ofta är uppseendeväckande långa. Att nackdelarna härav är stora, särskilt för den enskilde, behöver man inte påpeka.

Vårt samhälle är högst komplicerat. Därför erfordras lagar, förordningar och regler av olika slag i en hart när oöverskådlig omfattning i syfte att problem och konflikter skall förhindras eller i annat fall lösas på ett så smärtfritt sätt som möjligt.