Ds 1991:116.

Regeringsrätten har i en dom den 22 maj 1992 (målnr 1914–1916-1990, tax 1986) tagit ställning i en fråga som varit föremål för en omfattande diskussion i den skatterättsliga litteraturen, nämligen vem som skall beskattas för en upplupen ränteintäkt som bortges innan den är tillgänglig för lyftning,

Den ökade internationaliseringen av den svenska ekonomin har gjort den internationella skatterätten alltmer betydelsefull. Alltfler jurister och ekonomer kommer numera i kontakt med den. Den internationella skatterätten uppvisar ett antal särdrag som skiljer den från annan skatterätt. Denna artikel

Den 23 juli 1990 antogs det sk moder/dotterbolagsdirektivet av EGs ministerråd (90/435/EEC). Samtidigt antogs också ett direktiv om beskattning av fusioner, fissioner, aktiebyten m.m. (90/434/EEC), samt en konvention om skiljedomsförfarande vid internprissättningstvister. Moder/dotterbolagsdirektivet

Regeringsrätten avgjorde den 26 maj i år ett antal mål avseende skattekonsekvenserna vid omstrukturering av oäkta koncern. Ett av målen, RR dom 3745-1991, avgjordes i plenum. Det är refererat i förra numret av Skattenytt. Majoriteten utgjordes av 13 regeringsråd och minoriteten av 7 regeringsråd.

För att en person skall beskattas för en inkomst måste såväl objektiv som subjektiv skattskyldighet föreligga. Det förstnämnda begreppet avser frågan om inkomsten till sin karaktär är sådan att den skall beskattas, dvs. föreligger en skattepliktig inkomst. Det sistnämnda begreppet avser frågan om

Vid en grov rangordning efter rörlighet framstår olika former av finansiellt sparande, följt av reala investeringar i de konkurrensutsatta delarna av ekonomierna, som de mest lättrörliga aktiviteterna. Därefter följer visst slag av konsumtion (konsumtionskapitalvaror och andra varor med låga transportkostnader)

Sedan 1988 genomförs på ett systematiskt sätt skatterevisioner hos landets 200 största koncerner. I några tidskriftsartiklar under 1989, bl.a. i Svensk skattetidning nr 10 1989 och Balans Nr 12 1989, har redogörelser lämnats bl.a. för inriktning, organisation m.m. av dessa slag av revisioner. Riksskatteverket

Besvär av Maskin AB Sipano, Ragnar B och Lilian B angående förhandsbesked.

I nr 4/1992 av denna tidning finns en artikel under rubriken ”Tolkningsproblem kring bostäder i utlandet”. Artikeln är skriven av Inger Wisell, avdelningsdirektör på internationella enheten vid Riksskatteverket.

Besvär av Nils L angående inkomsttaxering 1983.

Sammanfattning: Författaren redovisar i denna artikel reglerna i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall. Han beskriver i vilka situationer som lagen är tillämplig och i vilket förhållande lagen står till de vanliga reavinstreglerna i 28 § lagen

Skattemålen i länsrätt har förändrat karaktär i flera viktiga hänseenden under senare år. I denna artikel redovisas väsentliga förändringar avseende det allmännas processföring, sakfrågornas innehåll, tvistebeloppens storlek, vem som vinner resp. förlorar skattemål m.m. Redovisningen bygger på en

Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition (1992/93:151) om förslag till lagstiftning av inkomst från handelsbolag (HB) i samband med att andelen överlåtits. Lagförslaget har fått en helt annan utformning än det ursprungliga förslaget, som granskats av lagrådet och där fått kritik. I

I en dom den 31 mars 1992 besvarade EG-domstolen (EGD) tolkningsfrågor från \stre Landsret rörande det danska arbetsmarknadsbidraget (AMBI).1 AMBI infördes genom lag den 18 december 1987.2 Syftet var att stärka danska företags konkurrenskraft på export- och hemmamarknad. Detta skulle åstadkommas genom