Vilka skäl finns det för en svensk revi- sor att skaffa sig en utländsk revisors-examen? I denna artikel belyser Ola Larsmon när och för vem det kan vara en karriärfördel att komplettera den svenska auktorisationen med en utländsk licens.

Revisorsnämndens (RN) disciplinverksamhet har under den senaste tiden varit föremål för ett antal artiklar i Balans. Artiklarna visar att det finns många synpunkter och funderingar kring denna verksamhet. Många revisorer känner också stor osäkerhet och stort obehag över att råka ut för ett disciplinärende.

Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja för hur en auktoriserad redovisningskonsult arbetar med bokslutsrapporten, exempelvis vilka regler som gäller och vilket

Artikeln är baserad på den genomgång av disciplinärenden som Ida Brännström och Elin Hultqvist genomfört för sitt examensarbete på Handelshögskolan vid Umeå universitet: ”Vad brister revisorer i vid revisionsmisslyckanden? En studie rörande vilka brister Revisorsnämnden identifierar hos

Revisorsnämnden (RN) får en hel del frågor om möjligheterna att förvara revisionsakter digitalt i stället för i pappersform. Frågorna rör bland annat förutsättningarna för att digitalisera pappersakter som avser redan avslutade revisioner varvid pappersakterna destrueras. I denna artikel ger Revisorsnämndens

Många företag som är moderföretag i mindre koncerner har tidigare frivilligt upprättat koncernredovisning, främst för att ge intressenterna en bättre bild av koncernen än vad intressenterna uppnår genom respektive koncernföretags årsredovisning. När nu alla aktiebolag och ekonomiska föreningar (här

Hur ska upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening redovisas och under vilka förutsättningar har en bostadsrättsförening rätt att ta ut upplåtelseavgfter? I denna artikel belyser Eva Törning och Caisa Drefeldt dessa frågor samt ger exempel på hur upplåtelseavgifter ska beräknas.

Hur tillämpas ett principbaserat regelverk som IFRS i praktiken? Denna fråga undersöker Anna Karin Pettersson i sin avhandling. Mer specifikt undersöks hur IAS 36 Nedskrivningar tillämpas med fokus på noterade europeiska rederier och nedskrivning av fartyg. Redovisningsområdet nedskrivningar är av

Balans fördjupning nr 3 2015. Hela tidningen som pdf.

Balans fördjupning nr 1 2015. Hela tidningen som pdf.

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

I Balans Fördjupning nr 1/2016 skriver Pär Falkman och Pernilla Lundqvist att företag intäktsredovisar för tidigt. I denna artikel bemöter Eva Törning, Daniel Andersson och Stefan Wahlberg detta resonemang. De menar att författarna lite väl enkelt drar slutsatsen att det är lämpligt att periodisera

En majoritet av företag inom olika branscher som erhåller anslutningsavgifter redovisar dessa som intäkt när anslutningen sker, vilket normalt sammanfaller med när ersättningen erhålls. Vi är tveksamma till den aktuella hanteringen och menar att det saknas teoretisk grund för att redovisa intäkten

Ett nytt fastighetsbegrepp börjar gälla inom EU 1 januari 2017. Med anledning av detta föreslår finansdepartementet ändringar i den svenska momslagen. I denna artikel belyser Leonie Selting de föreslagna förändringarna och vilka effekter de kan få.

Trots storleken och betydelsen av offentlig sektors verksamhet, har sektorns redovisning fått relativt lite uppmärksamhet inom både forskning och utbildning. Frågan är emellertid ytterst aktuell och förtjänar därför mer uppmärksamhet och engagemang. I denna artikel belyser Torbjörn Tagesson den offentliga