Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

Hasse R Persson har tidigare skrivit fyra artiklar i Balans om kapitaladministration. I denna femte och avslutande del tar han upp frågan om det verkligen är nödvändigt med en tabellkonstruktion för att kalkylera in utvecklings- och startkostnader.

I takt med att företagens effekter på det omgivande samhället uppmärksammas ställs också högre krav på att redovisningen breddas. Med ett bredare hållbarhetsperspektiv kan värdet av de externa effekter som företagets verksamhet ger upphov till synliggöras i redovisningen. I denna artikel ger Fredrik

Med start för det räkenskapsår som påbörjas efter årsskiftet införs IFRS 16 – Leasing. Precis som för andra standarder uppmuntras företag till tidigare implementering vilket innebär att boksluten för 2018 kan vara upprättade enligt den nya standarden som för många typer av företag innebär en rejäl

En helt ny standard för att redovisa intäkter – vad kan vara mer genomgripande i redovisningsvärlden? I denna artikel visar Anja Hjelström och Tomas Hjelström på begränsade effekter av övergången till IFRS 15 för svenska stora och medelstora företags finansiella rapporter, men argumenterar för att

I denna artikel fortsätter Björn Forssén ta upp luckor och andra brister i mervärdesskattelagen, ML. Den här gången behandlar han tre exempel inom fastighetsområdet. Han menar att problemen existerar oberoende av att fastighetsbegreppet enligt ML frikopplades från fastighetsbegreppet i jordabalken,

IASB har publicerat ett diskussionsunderlag i vilket de introducerar en modell som syftar till att förbättra IAS 32. I denna tredje och avslutande del beskriver Pär Falkman och Åsa Klasson hur redovisningen av så kallade sammansatta instrument finansiella instrument som består av en fordran eller

Hur påverkas handeln med varor och tjänster mellan Storbritannien och EU om det blir en så kallad hård brexit? I den här artikeln pekar Carl Svernlöv på ett antal konsekvenser som en hård brexit får för svenskt associationsrättsligt vidkommande.

Utökad extern rapportering är ett samlingsnamn för ett antal olika rapporter och uppgifter som har det gemensamt att de inte avser att lämna finansiell information utan annan information. I denna artikel belyser Mats Olsson utvecklingen inom området.

Hur ska man tolka verkligt värde och marknadsvärde på så kallade tunna marknader? Och hur går det med förstagångstillämpningen av IFRS 17 – Försäkringsavtal? Detta är några av frågeställningarna som berörs i detta nummer av Balans Fördjupning. Och i artikeln Klassificering av skulder, kort- eller

Koncernredovisningarna i de noterade företagens helårsrapporter för 2017 upprättades för trettonde året enligt International Reporting Standards (IFRS). Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har åter studerat särskilt hur dessa företag identifierar immateriella tillgångar. Dessutom för tredje gången

Vilka faktorer är avgörande när företag väljer redovisningsmetod för värdering av icke-kontrollerande intressen i stegvisa förvärv? Det har Jasmina Fredelind och Matilda Hellman undersökt i sin uppsats The Intention to Buy: An Empirical Study of the Choice of Goodwill Method under IFRS. I denna artikel

Det har pågått en diskussion om huruvida lån ska klassificeras som kort- eller långfristig skuld, bland annat på grund av ändrat språkbruk i omarbetningen av årsredovisningslagen (ÅRL) 2015. Vad gäller gränsdragningen mellan vad som klassificeras som kort- respektive långfristig skuld behandlas detta

Många försäkringsföretag har nu kommit igång på allvar med förberedelsearbetet inför förstagångstillämpningen av IFRS 17 – Försäkringsavtal. I Sverige tryggas en stor del av företagens tjänstepensionsåtaganden i ömsesidiga livförsäkringsföretag. I denna artikel belyser Henrik Persson ett antal frågeställningar

Balans fördjupning nr 2 2019. Hela tidningen som pdf.