Syftet med denna artikel är att beskriva hur de gemensamma europeiska rättsakterna förhåller sig till mervärdesskattelagen (SFS 1994:200) och redogöra i korthet för hur Gemenskapens Domstol (European Court of Justice, ECJ) ser på frågan huruvida gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt.

I en artikel i Skattenytt nr 6 (sid 381) kommenterar Yvonne Svenström ett resningsärende som avsåg arbetsgivaravgifter på ett avgångsvederlag. Bakgrunden var att bolaget hade ingått ett avtal om avgångsvederlag under 1990. Enligt avtalet skulle utbetalning ske först 1991. Genom skattereformen den

Jag har beretts tillfälle att svara på Erik Eklunds inlägg angående min kommentar i Skattenytt 6/95 till ett resningsärende rörande arbetsgivaravgifter på avgångsvederlag. Eftersom Erik Eklunds inlägg i stort motsvarar hans yttrande till Regeringsrätten i nämnda ärende och mitt svar i viss utsträckning

Tidigare redogörelser för Skatterättsnämndens förhandsbesked har gällt beslut som meddelats under årets första resp. andra hälft. Denna artikel följer inte det mönstret. Som framgår av rubriken avser artikeln besked meddelade under tiden september 1995 – januari 1996 (några förhandsbesked av intresse

Artikeln tar upp några frågeställningar kring kvittningsrätten för underskott i nystartad näringsverksamhet, särskilt mot bakgrund av att förvärvskällorna slopats för enskilda näringsidkare.

Enligt bestämmelser i mervärdesskattelagen skall tidigare avdragen mervärdesskatt under vissa förutsättningar återföras av säljaren av en fastighet. I artikeln ifrågasätts om en kompensation/ersättning som säljaren begär och erhåller av köparen för sådan återförd skatt skall inräknas i det värde på

Lord Loreburn:

Det välkända begreppet ”väsentlig anknytning” som grund för fysiska personers bosättning här i riket utgör ett besvärligt problem i vårt internationella skattesystem. En utredning sitter f n och funderar på hur detta begrepp skall definieras. I denna artikel föregrips utredningens arbete av ett förslag

16 § 2 mom. andra och tredje styckena SIL och punkt 10 andra stycket av anv. till 53 § KL. Beteckningen ”CFC-reglerna” är hämtad från motsvarande anglosaxisk lagstiftning, den s.k. controlled foreign corporation legislation (CFC-legislation).

OECD1 har under en lång följd av år arbetat med att försöka undanröja hinder för en fri världshandel över gränserna. Ett led i detta arbete har varit att skapa ett regelverk att användas vid multinationella företags internprissättning.

Artikeln behandlar tillgångsöverföringar mellan moderföretag, beläget i Sverige, och moderföretagets verksamhet i utlandet. Artikeln söker besvara i vilka fall uttagsbeskattning skall ske. Artikeln söker också ge svar på frågan om en sådan eventuell uttagsbeskattning får konsekvenser i form av en

Fråga om en delägare i ett fåmansaktiebolag, i vilket han är verksam, skall beskattas såsom för inkomst av tjänst i anledning av att hans sambo köpt en av bolaget leasad bil till förmånligt pris av leasegivaren. Inkomsttaxering 1988.

I RÅ 1995 ref 71 III bedömde RR tre förhandsbeskedsansökningar om beskattning av reala nollkupongobligationer. De två fall där obligationerna utgjorde omsättningstillgång respektive anläggningstillgång i näringsverksamhet behandlas i avsnitt 4. Här behandlas det tredje fallet där obligationen innehades

Årets kommentar inleds med mål som gäller omfattningen av det avdragsgilla området (avsnitt 4.2; något mål som gäller huruvida en inkomst varit skattepliktig eller ej har inte förekommit under år 1995). Därefter behandlar vi ett antal mål rörande periodiseringen av i och för sig ostridigt skattepliktiga

Under år 1994 har regeringsrätten avgjort få ärenden avseende beskattningen av fåmansföretag och dess ägare. Av principiellt intresse är framför allt ett par ärenden rörande reavinstbeskattning vid avyttring av aktier i fåmansföretag. De båda ärendena, RÅ 1995 ref 19 och not 379, redovisas och kommenteras