Fråga om uppskov med realisationsvinstbeskattning kan medges när 1) ersättningsfastighet förvärvats mot vederlag som understigit taxeringsvärdet (och förvärvet alltså normalt anses som gåva) eller när 2) förvärvet av ersättningsfastigheten skett mot vederlag i samband med bodelning och arvskifte?

Från och med den 1januari 1988 gäller en ny bestämmelse om muntlig förhandling i fråga om sanktionsavgifter.

En fusion mellan aktiebolag innebär att det ena bolaget upphör. I och med detta kommer de tillgångar som detta bolag har att på något sätt fördelas mellan dess aktieägare. Fördelningen till aktieägarna innebär att bolagets medel tillförs dem och denna värdeöverföring skall beskattas på något sätt.

Från och med 1988 års taxering gäller enligt 22 § lagen om statlig inkomstskatt (SIL) och 74 § kommunalskattelagen (KL) att avdrag inte medges för kostnader hänförliga till intäkt som på grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal inte beskattas här.

Skatteförenklingskommittén (SFK) lämnade hösten 1985 ett principbetänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering med förslag till ett nytt taxeringsförfarande. Riksdagen har fattat ett principbeslut i huvudsak i enlighet med SFKs förslag (prop. 1986/87:47, SkU 11, rskr 95).

Efter läsning av t f professor Peter Melz’ översikt över rättspraxis angående realisationsvinstbeskattning under 1986 och 1987 i Skattenytt 1988:6 har jag två kommentarer, den ena av juridiskt-språklig, den andra av uteslutande rättslig natur:

Besvär av makarna Å angående inkomst- och förmögenhetstaxering 1982.

Rubriken till denna artikel är i tillspetsad form avsedd att klarlägga att vad nedan anförs är en komplettering till en artikel av mig i Skattenytt (årg. 1987, sid 506–509):

Fråga om idrottstränares ersättning från idrottsförening för resor till och från träningsplatserna bort ingå i föreningens underlag för arbetsgivaravgifter – RÅ 1986 ref. 132

Det är givetvis önskvärt att beslut om taxering baseras på de faktiska förhållandena i det enskilda fallet. Schabloner och fiktioner bör tillgripas endast om detta kan antas medföra påtagliga fördelar. Avsikten med denna artikel är att med utgångspunkt i ett antal rättsfall under senare tid kommentera

I SN nr 7/1988, s. 360 ff, har kammarrättslagman Jan Sundin tagit upp vissa komplikationer på skatteplanet föranledda av JB 12:65. Jag repeterar lydelsen:

Fråga om skatteplikt föreligger för kostnadsersättning från stat eller kommun för vård av person i enskilt familjehem när centralt utfärdade rekommendationer saknats eller inte följts. – RÅ 1987 ref. 74

I förhandsbeskedsärendet RÅ 1986 ref. 52 var ett moderbolags innehav av aktierna i ett dotterbolag betingat av den verksamhet moderbolaget bedrev. Moderbolaget ansågs därför i princip ha valrätt att tillgodoföra sig avdrag för förlust vid avyttring av aktierna enligt beskattningsreglerna för rörelse

En folkpensionär ägde och bebodde en mindre jordbruksfastighet. Fastighetsinnehavet föranledde inte nedsättning av pensionärens rätt till extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Den omständigheten att fastigheten under året bortgivits har inte ansetts böra påverka avdragsrätten.

Var och en som läst Kafkas roman ”Processen” eller sett filmen med samma namn har fått en bild av hur det kan vara för en människa som råkar ut för en långdragen process, där utgången hela tiden är oviss och där det kan gälla livet för en människa.