Finansieringsanalysen stämmer ”aldrig” och kompletterande justeringar måste ”alltid” göras. Det är många överens om. Anledningen är att det inte finns någon detaljreglering. Pär Falkman diskuterar och beskriver här olika problem när det gäller en korrekt finansieringsanalys för koncernen.

Det var ett innehållsrikt konferensprogram som Svenska Revisorsamfundet presenterade när man den 17–19 juni i Stockholm firade 100 år som revisorsorganisation.

Det finns utredningar som visar att de finländska företagen snabbare än i något annat euroland infört euro som faktureringsvaluta. Omkring en tredjedel av de finska företagen börjar redan under 1999 mot t.ex. en tiondel av de tyska.

I juli kom Redovisningsrådets rekommendation RR 9 om inkomstskatter. Här redogör Dennis Svensson, som biträtt Rådet vid framtagandet, för de synpunkter som fanns på utkastet och hur de påverkat den slutliga rekommendationen. Bl.a. har tidpunkten för ikraftträdande senarelagts med två år.

Med anledning bl.a. av ett uttalande i årets utgåva av RSV:s ”Handledning för beskattning” som Anders Palm anser vara felaktigt, kompletterar han här sin artikel i Balans nr 11/1997 med synpunkter av betydelse för uttag av löneskatt på pensionsreserveringar.

I ”Balans” nr 12/1998 har länsassessorn i Stockholms län, Bo Lampa skrivit en artikel ”Revision av stiftelser – något om revisorernas roll enligt stiftelselagen”. I inledningen har Lampa sagt att tillsynsmyndigheten valt att avvakta med ingripanden när stiftelsens årsredovisning för 1996 och 1997

Årets Finforum – arrangerat av FAR, OM Stockholmsbörsen och SNS – öppnades av Bengt Rydén (som tidigare under olika perioder varit chef för såväl börsen som SNS).

I USA väntar man nu på utkastet till en reviderad rekommendation om koncernredovisning. Innehållet är känt i förväg. FASB har aviserat att man är enig om två förslag som båda är ägnade att väcka en livlig debatt. Det gäller dels förslaget om att avskaffa poolningsmetoden, dels att begränsa avskrivningstiden

Den internationella rekommendationen om finansiella instrument (IAS 39) har haft en lång och svår historia. Här presenterar Bengt-Allan Mettinger huvuddragen i en standard som man i USA tror kommer att ersättas snart – medan man inom EU tror att den kommer att gälla ett antal år.

Storbritannien torde vara det enda större land som inte infört fullskattemetoden vid beräkning av årets skattekostnad. Sedan 1978 har britterna tillämpat vad som kallas för ”the partial method in accounting for tax”. Därmed avses att brittiska företag begränsat avsättningar för uppskjuten skatt till

I tävlingen Bästa Redovisning 1998 segrade SCA i den ”stora klassen” och Finnveden i den mindre (börsvärde under två miljarder). Båda företagens verkställande direktörer var på plats för att ta emot blommor och diplom.

Inom G4+1-gruppen, dvs. normgivarna i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och IASC, har man en längre tid diskuterat hur resultatredovisningen kan förbättras. Uppfattningen inom gruppen har varit dels att den nya rapporten som visar förändringen i det egna kapitalet inte blev så lyckad som tänkt,

Remissrundan på Revisionsbolagsutredningens betänkande Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (SOU 1999:43) är nu klar. Och justitiedepartementet har fått in en rik flora av åsikter. Karin Engblom Fredrikson och Björn Markland går här igenom remissinstansernas synpunkter på de viktigaste

... och numera är ju även industribyggnader belagda med fastighetsskatt. Dessutom måste den som vill överklaga den gamla taxeringen göra det före årsskiftet, skriver Kerstin Nyqvist.

Ett halvt år efter det att de nya reglerna om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft lades ett nytt brott, penninghäleri, till brottskatalogen. Rolf Skog, sekreterare i Aktiebolagskommittén, redogör kortfattat för vad ändringen i penningtvättslagen innebär.