Enligt 22 a §, 22 b § och 22 c § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare kan skattemyndigheten efter gemensam ansökan av uppdragstagare och uppdragsgivare meddela förhandsbesked angående skyldigheten att betala avgifter. Ett sådant besked skall bl.a. ange om uppdragsgivaren

I 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt sägs

I senaste numret av Skattenytt radar Jan Södersten upp en rad argument för ett svenskt återinförande av dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster. Han använder sig därvid av den ekonomiska skattevetenskapens senaste rön – som ingen egentligen har bestritt – som stöd för sin ståndpunkt. Fråga är

Kan ett av dödsbo ägt aktiebolag vara ett fåmansföretag enligt reglerna i 32 § anv p 14 KL och kan – i så fall – de särskilda reglerna för beskattning av kapitalinkomster från fåmansföretag i 3 § 12 mom SI tillämpas så länge dödsboet är oskiftat? Dessa frågor diskuteras i det följande.

Inträdet i EU har relativt begränsade effekter på nationell intern direkt beskattning. Harmoniseringssträvandena har efter Ruding-rapportens svala mottagande skjutits på framtiden. De direktiv som finns avser i princip endast frågor om beskattning av gränsöverskridande utdelningar inom koncerner och

Bertil Wiman har i en artikel i denna tidskrift (SN 1994 s. 715) lämnat en rad tankeväckande synpunkter på underskottsavdragslagen. Jag är ense med honom i mycket av vad han skriver men inte allt (och det rör inte sällan vissa kortfattade uttalanden i fotnoter). Dessutom har hans synpunkter gett upphov

I artikeln beskrivs den skattelagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 1995 som en följd av EG:s direktiv avseende direkt beskattning, fusionsdirektivet och moder-dotterbolagsdirektivet.

Punktskatter på varor som alkoholdrycker, tobak, oljeprodukter och liknande har funnits sedan länge i Sverige. Ett flertal punktskatter av detta slag slopades vid ingången av 1993 som en följd av skattereformen, som bla syftade till en gradvis anpassning till EG-reglerna på detta område. De återstående

I en nyligen lämnad proposition (prop. 1994/95:182) föreslår regeringen ändrade skatteregler när det gäller anställningsförmåner på bl.a. sjukvårdsområdet. Propositionen bygger på betänkandet Beskattning av förmåner (SOU 1994:98, särskild utredare: Olle Stenman). Med hänsyn till att skattereglerna

Koncernbidrag har inte ansetts kunna lämnas med skatterättslig verkan mellan två systerföretag som under året fått ett nytt moderföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Företag, organisationer och myndigheter har under de senaste årens djupa lågkonjunktur utsatts för stora förändringar som i många fall har lett till både driftsinskränkningar och avveckling av personal. Personalavveckling är en oerhört svår och känslig uppgift som ställer höga krav på arbetsgivaren

Diskussionen om olika incitamentsprogram för ledande befattningshavare och övriga anställda i större bolag är ständigt pågående och har tagit ytterligare fart under det senaste året, bl.a. med anledning av att så kallade syntetiska optioner kommit att ges ut i ökad omfattning. Även de omfattande konvertibelemissioner

Regeringsrätten har under senare år avgjort ett antal mål angående tolkningen av den s.k. vinstbolagsregeln. Dessa visar med all tydlighet hur svårt det kan vara att bedöma huruvida en transaktion har företagits i enlighet med gällande lagstiftning. Syftet med artikeln är att närmare granska tre av

Vid fastighetstaxeringen skall byggnader indelas i byggnadstyper (2 kap 1 § fastighetstaxeringslagen, FTL). Avgörande vid denna indelning är hur den övervägande delen, dvs. mer än hälften av byggnaden, används. Denna indelning, som är nödvändig för fastighetstaxeringen, återverkar även i andra hänseenden.

Under avsnittet ”Efterlevnad av traktater” i Wienkonventionen om traktaträtten (ratificerad av Sverige 1974) finns en artikel (nr 26) vars rubrik är skriven på ett annat språk än de fem originalspråk på vilka avtalet upprättats. Den är skriven på latin. Anledningen härtill är att den ger uttryck för