Vid fastighetstaxeringen skall byggnader indelas i byggnadstyper (2 kap 1 § fastighetstaxeringslagen, FTL). Avgörande vid denna indelning är hur den övervägande delen, dvs. mer än hälften av byggnaden, används. Denna indelning, som är nödvändig för fastighetstaxeringen, återverkar även i andra hänseenden.

Under avsnittet ”Efterlevnad av traktater” i Wienkonventionen om traktaträtten (ratificerad av Sverige 1974) finns en artikel (nr 26) vars rubrik är skriven på ett annat språk än de fem originalspråk på vilka avtalet upprättats. Den är skriven på latin. Anledningen härtill är att den ger uttryck för

I artikeln analyseras innebörden av några viktiga fåmansföretagsbegrepp samt hur dessa har uppfattats i praxis och litteratur. Vidare berörs uppkommande konsekvenser av att begreppen inte är heltäckande.

Under första halvåret 1995 har i Skatterättsnämnden ingått ledamöterna Sandström (S), Nordling (Ng), Wingren (W), Colvér (C), Johansson (J), Melz (M), Nord (N) och Virin (V). I vissa av de här redovisade besluten har ersättarna Armholt (At) och Öqvist (Ö) deltagit. Övriga ersättare har varit Kindlund,

I Skattenytt 1995 s. 92 ff. informerade författaren om förhandsbesked avseende mervärdesskatt under andra halvåret 1994. I det följande lämnas en kronologisk redogörelse för de 11 förhandsbesked som Skatterättsnämnden beslutat första halvåret 1995. En kortfattad redovisning lämnas om lagrum, saken,

I sin artikel Avdrag för bidrag till utländska bolag (Skattenytt 1995 s 487) diskuterar Peter Sundgren bl.a. RÅ 1994 ref 85 som gällde eftertaxering och skattetillägg för Eka Nobel. Om skattetilläggsfrågan anför han: ”Att observera är att alla fem regeringsråd som dömt i målet är eniga i eftergiftsfrågan

I SkatteNytt nr 5 1995 har Roger Persson lämnat en utförlig kommentar till EG-domstolens dom i Schumacker-målet.

Fråga om revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler utan att den reviderade lämnat sitt medgivande till det och utan att bolaget underrättats i förväg. Tillika fråga om eftersökande och omhändertagande av handlingar i verksamhetslokalerna och hos revisionsbyrå.

I syfte att stimulera små och medelstora företags försörjning med riskkapital beslutade riksdagen nyligen att införa en skattelättnad för fysiska personer som investerar i nyemitterade aktier (SFS 1995:1623, prop. 1995/96:109, 1995/96 SkU:20) . Stimulansen bygger på förslagen i promemorian ”Riskkapitalavdrag

I två domar meddelade den 28 december 1995 (DT 321 i mål nr T2023/94 och DT 232 i mål nr T284/94) har Högsta Domstolen avgjort det här årtiondets kanske mest omdiskuterade rättsfråga, om vid utdelning av sakvärden den s.k. nettometoden eller den s.k. bruttometoden skall tillämpas. HD fastslår i domarna

I inkomstslaget tjänst gäller som huvudregel att kontanta intäkter är skattepliktiga när de är tillgängliga för lyftning och att förmåner är skattepliktiga när de åtnjuts. Det är således den s.k. kontantprincipen som härskar i nämnda inkomstslag. Eftersom det föreligger skillnader i beskattningsnivån

I artikeln ges några synpunkter samt en kort genomgång av alternativa metoder för värdering av aktier till grund för beräkningen av normal avkastning enligt 3 § 12 mom. lag om statlig inkomstskatt t.o.m. 1994 års taxering. Alternativregeln har medfört en hel del tillämpningsproblem. Detta gäller framförallt

I artikeln behandlas frågor om EG-rättens betydelse för svensk direkt beskattning. Bl.a. redogörs för EG-rättens direkta effekt och företräde framför svenska skatteregler samt möjligheten för enskilda att under vissa förutsättningar erhålla skadestånd.

Ordet kommunikation förklaras i ordböckerna med förbindelse, beröring, meddelande och överföring av information. Att ålägga någon kommunikationsplikt innebär således ett ansvar för att upprätta en förbindelse och att överföra information. En frågeställning är vilket kommunikationsansvar som i skattemål

Under våren 2011 ska de flesta börsbolag för första gången avge en bolagsstyrningsrapport enligt de nya regler i 6:6–9 ÅRL som trädde i kraft 1 mars 2009. Bestämmelserna har delvis ersatt motsvarande bestämmelser i Svensk kod för bolagsstyrning, men kodens regler spelar fortfarande in på rapportens