I anledning av min artikel i SkatteNytt 1993 nr 11 om beskattning av anteciperad utdelning har Kurt-Göran Kjell skrivit en kort replik. Huvudtesen därvid är, att regeringsrätten har behandlat frågan om anteciperad utdelning, eftersom det var detta som bolaget frågade om.

I artikeln redovisar författaren kortfattat några personliga intryck av tillämpningen av den nya taxeringslagen (1990:324), TL. Det gäller skattemyndigheternas nya organisation och roll som beslutsfattare och processförare samt de utvidgade möjligheterna till överklagande och omprövning. Ett viktigt

Den grundläggande skattekontrollen av företag sker genom granskningen av standardiserade räkenskapsutdrag (SRU). De har ett annorlunda innehåll än företagens årsredovisningar. Räkenskapsutdragen, vars innehåll styrs av skatteregler, har karaktär av skattebokslut. Artikeln innehåller en analys av kraven

Allmän fastighetstaxering sker numera enligt ett sexårigt omdrev där början togs med 1988 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus- och industrienheter. Därefter följde 1990 års allmänna fastighetstaxering av småhus och 1992 den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruk. Innevarande år sker återigen

I artikeln behandlas de grundläggande mervärdesskattereglerna för den finansiella sektorn, både de i gamla och de i nya mervärdesskattelagen. I första hand tas utgångspunkt i bankernas förhållanden.

Efter Sipanodomen (RÅ 1992 ref. 56) och de sex andra domarna den 26 maj 1992 har Regeringsrätten avgjort ett tiotal uttagsbeskattningsärenden. Domarna i dessa ärenden har i bara begränsad utsträckning bidragit till att precisera rättsläget. Väsentliga oklarheter kvarstår.

I sin artikel ”Framtida utgifter i senare års skattepraxis” i Skattenytt nr 12 1994 behandlar Per Thorell bland annat det intressanta rättsfallet RÅ 1992 ref. 44, det s.k. Volvomålet (s.705–709). Thorell diskuterar utförligt utgången i målet, men konstaterar också att det är svårt att förklara hur

I artikeln behandlas frågor om ränteavdragsrätt vid internationella investeringar. Bl.a. behandlas avdragsrätten för räntekostnader vid svenska investeringar i utlandet samt vid utlänningars investeringar i Sverige. Särskilt diskuteras därvid på vilket sätt räntor skall allokeras mellan olika verksamheter.

Hur står sig den s.k. Norlindomen efter den 1 juli 1994? Den nya mervärdesskattelagen har en ändrad definition av omsättningsbegreppet vilket kan vålla en del huvudbry; framförallt på avdragssidan.

Skall beskattning av styrelseledamöters arvoden ske i inkomstslaget tjänst eller näring?

Frågan om den skattemässiga avdragsrätten för sponsring har tidigare behandlats vid några tillfällen i Svensk Skattetidning och i Skattenytt. Frågan har också belysts i andra skrifter. I dessa artiklar m.m. har författarna analyserat den ganska rikhaltiga flora av domar som avkunnats av regeringsrätten

Detta inlägg syftar till att förenkla regelverket för beskattningen av delägare i handelsbolag och i stort ändock uppnå samma skattemässiga resultat.

RÅ 1994 ref 90 gäller frågan om ett bidrag (s.k. odlingspremie) var skattepliktig intäkt för en näringsidkare eller inte. (Målet kommenteras också av Stig von Bahr/Per Thorell i detta häfte.)

Fråga om avdragsförbudet för realisationsförlust i 2 § 4 mom. 9 st. SIL är tillämpligt vid överlåtelse av en fastighet från ett bolag som ägs av en kommun till kommunen. Ansökan om förhandsbesked.

Under år 1994 har endast två rättsfall kommit från regeringsrätten avseende fåmansföretagens beskattning. Ett skäl till att så få rättsfall kommit på detta relativt omfattande område kan vara att många principiellt viktiga tolkningsfrågor kring äldre lagstiftning redan fått sin lösning under de nästan