Den 1 juli 1994 trädde en ny mervärdesskattelag i kraft (SFS 1994:200), vilken bl.a. medförde att vissa begrepp ändrades. Sålunda talas inte längre om skattepliktig vara utan att omsättningen av en vara är skattepliktig. Istället för export av en vara eller tjänst talas om vilket som är omsättningslandet.

I RÅ 1994 not 444 var fråga om resning i mål avseende arbetsgivaravgifter på avgångsvederlag (målet kommenteras också av Börje Leidhammar i detta häfte). Klagandebolaget hade under 1990 slutit ett avtal med en anställd om avgångsvederlag. Beloppet utbetalades i enlighet med avtalet under 1991. Bolaget

I artikeln behandlas frågan om när avdrag för ingående mervärdesskatt tidigast kan medges enligt mervärdesskattelagen. Författaren menar att lagstiftarens hänvisning till god redovisningssed innebär att det under vissa omständigheter kan vara förenligt med mervärdesskattelagen att yrka avdrag för

Under de få år som det varit möjligt att tillhandahålla unit linked-försäkringar i Sverige har intresset för sådana försäkringar ökat markant. Under år 1994 stod unit linked-försäkring för 61 % av premieintäkten för nytecknad individuell livförsäkring. Till en början har unit linked-försäkring främst

I en artikel i Skattenytt nr 7–8 1995 diskuterar Mats Holmlund vissa redovisningsfrågor i anslutning till mervärdesskattelagen. I ett avsnitt betecknat ”allmänna redovisningsprinciper”, som utgör basen för hans argumentation i mervärdesskattefrågan, hävdar Holmlund att de allmänt accepterade redovisningsprinciperna

Efter att under några års tid ha dryftat problemet med kolleger i branschen kan jag endast beklaga att jag inte förrän nu blivit bekant, artikelledes, med Mats Holmlund. Dock kan jag rapportera att vid mina kontakter med skatteförvaltningens företrädare har jag understundom mötts av förståelse vid

Fråga om beräkning av underlaget för kapitalinkomstbehandlat utrymme enligt 3 § 12 mom. SIL när aktierna i fåmansföretaget förvärvats genom benefikt fång.

Makar har i ett handelsbolagsavtal överenskommit att mannen vid resultatfördelningen skall påföras 100 % vid förlust och hustrun 100 % vid vinst. Fråga om mannen på grund härav ägt rätt att göra avdrag för hela den för bolaget uppkomna förlusten. Inkomsttaxering 1990.

Denna artikel kommenterar två nya rättsfall från regeringsrätten som handlar om den i praktiken mycket vanliga situationen att svenska moderbolag gör betalningar till utländska dotterbolag eller vidtar andra åtgärder i syfte att täcka förluster som uppkommit i dessa bolag. Får moderbolaget avdrag

Fråga om s.k. genomsyn och tillämpning av skatteflyktslagen.

I artikeln diskuteras frågan huruvida beskattningen av utländska arrangörsbolag strider mot diskrimineringsförbuden i dubbelbeskattningsavtal respektive Rom-fördraget. Författaren ifrågasätter vidare den aktuella skattesatsens storlek oavsett diskrimineringsreglernas tillämplighet. Jämförelse görs

Gunnar Jonssons artikel i SkatteNytt 1–2 1995 Vissa nya momsregler vid svenskt EU-medlemskap berörde bl.a. rubricerade företeelse och förevarande artikel kan ses som en uppföljning av denna del i den artikeln.

Det finns ett stort behov av att förenkla reglerna för beräkning av ingångsvärdet på andel i handelsbolag. Artikeln behandlar principerna för beskattningen, problemen och några alternativa sätt att beskatta reavinsten.

Det är nu första gången som den neutrala företagsbeskattningen ska tillämpas vid deklarationsupprättande och taxering. Ett relativt stort antal frågeställningar har dykt upp. Några berörs i denna artikel.

Av tradition behandlas koncernbidrag på ett likartat sätt vid både beskattning och redovisning. Detta är egentligen inte nödvändigt – och inte det enda alternativet för redovisningen – då skattereglerna inte ställer några villkor på redovisningen. Dessutom utgör koncernbidrag i regel aktiebolagsrättslig