Årets första häfte av SkatteNytt behandlar huvudsakligen fåmansföretagsutredningens förslag som lämnades den 3 november 2016. Ett ämne som berör och kan diskuteras från flera olika perspektiv.

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna överlämnade i november 2016 sitt betäkande Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) till Finansdepartementet. I denna artikel presenteras utredningens förslag.

I artikeln delger författaren sina synpunkter på förslagen i SOU 2016:75. Utredningens förslag innehåller, med undantag för regeltekniskt komplexa förbättringar för generationsskiften, inga större tolkningsmässiga utmaningar. Fokus i artikeln ligger därför på att synliggöra det besvärliga i att tillmötesgå

Not a transfer pricing question, rather a State aid answer

Den 25 och 26 augusti hölls 2016 års träff i det skatterättsliga nätverk som i mer än tjugo år har engagerat forskare från danska och svenska lärosäten.

Den rättsliga globaliseringen har verkligen inneburit många fördelar för världen. Bara för att nämna några: Mänskliga rättigheter är nu en rättsligt bindande kategori för alla rättssystem, och i fråga om brott mot rättigheterna måste de offentliga myndigheterna relatera till dem som ”den goda modellen”

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

Det ser ut som att 2017 kommer att bli ett händelserikt år. Den politiska scenen förändras och det påverkar i allra högsta grad den skatterättsliga arenan. I det här häftet diskuterar Roger Persson Österman och Carl Svernlöv associationsrättsliga aspekter på Corporate Social Responsibility i företagsbeskattningen,

Since 2005, all listed companies in the EU have been required to follow the rules of the International Financial Reporting Standards (IFRS) for their consolidated financial statements. The standards are continuously updated in order to be useful to different stakeholders. The latest contribution is

Högsta domstolen (HD) har vid två tillfällen prövat om Skatteverket ska betala tillbaka ett belopp som en privatperson av misstag betalat in på en annans persons skattekonto. I det första målet, NJA 2011 s. 739, förpliktade HD Skatteverket att betala tillbaks pengarna till innehavare. I det andra

* Författaren vill rikta ett varmt tack till Roland Gustavsson för värdefulla synpunkter på ett tidigare manus. Denna artikel bifogades Skattenytt på Trumps installationsdag den 20 januari 2017. Artikeln har tidigare publicerats i franska Revue de droit fiscal (Dr. fisc. 2017, n° 11).

I rättsfallshäftet har det traditionellt funnits en rubrik ”Tolkning och tillämpning”. Jag tog över rapporteringen under denna rubrik 2005 efter professor Sture Bergström. Efter hand har det blivit så, även under Bergströms tid, att de fall som främst har kommenterats har gällt antingen lagen om skatteflykt

HFD 2016 ref. 26 gällde en prövning av ett förhandsbesked. Frågan gällde om de luftningsbassänger och flissilor som används vid framställning av papper och kartong ska anses utgöra allmänna fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § jordabalken, JB, eller industritillbehör enligt 2 kap. 3 § JB. Frågan

I Riskin och Timmermans fann EU-domstolen att artikel 4 i EU-fördraget inte ger upphov till en självständig skyldighet för medlemsstaterna som går utöver de skyldigheter som medlemsstaterna kan åläggas enligt den fria rörligheten för kapital.1 Domen behandlas i avsnitt A2 ovan.

I NN (L) International1 frågade den hänskjutande domstolen om en belgisk årlig skatt på fondföretag var förenlig med kapitalanskaffningsdirektivet2 och fondföretagsdirektivet.3 För utländska fondföretag baserades skatten på summan av de nettobelopp som företaget placerat i Belgien, vilket omfattade