I NN (L) International1 frågade den hänskjutande domstolen om en belgisk årlig skatt på fondföretag var förenlig med kapitalanskaffningsdirektivet2 och fondföretagsdirektivet.3 För utländska fondföretag baserades skatten på summan av de nettobelopp som företaget placerat i Belgien, vilket omfattade

Från och med den 1 november 2016 gäller en särskild lag om skuldsanering för företagare (F-skuldsanering, 2016:676). Samtidigt trädde en ny skuldsaneringslag (2016:675) vars målgrupp i huvudsak är löntagare och pensionärer i kraft. Reglerna om F-skuldsanering syftar till att ge seriösa företagare

Skatteverket strävar efter att behandla och besluta identiska frågor på samma sätt oavsett var inom organisationen de uppkommer. Ett viktigt verktyg i detta arbete är att ta fram ställningstaganden och allmänna råd samt att samla all rättslig information i Rättslig vägledning.

Innan häftets innehåll presenteras närmare ska vi minnas en person som bland annat länge har varit engagerad i SkatteNytts utgivning. Leif Edvardsson gick bort tidigare under sommaren och häftet inleds med minnesord från några av Leifs tidigare kollegor vid Handelshögskolan, Göteborgs

Reglerna om skatterättsligt företrädaransvar i 59 kap. skatteförfarandelagen är omdiskuterade. De har kritiserats. Det har gjorts gällande att regelverket är konkursdrivande, att det strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i 25 kap. aktiebolagslagen, att det träffar

Avsnittet behandlar praxis på mervärdesskatteområdet från Högsta förvaltningsdomstolen, Kammarrätterna, Skatterättsnämnden och EU-domstolen. När någon av skribenterna har varit ombud i något mål anges det i fotnot.

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

Model Tax Convention on Income and on Capital 2014 (OECD MTC).

Begreppet skälig grund i 8 kap. 13 § ML är svårtolkat och ger upphov till många frågor. I artikeln diskuteras begreppet och hur det hanterats av HFD och kritik riktas mot hanteringen. Dessutom ges ett exempel på hur avdragsrätten kan komma bedömas beroende på vilken metod som tillämpas för att fastställa

Kära läsare! I din hand håller du nu den sjunde utgåvan av Skattenytts Akademiska Årsskrift. I årets nummer finns endast en artikel, men samtidigt en mycket angelägen artikel om subjektiva rekvisit i skatterätten. Artikeln har genomgått sedvanlig, vetenskaplig anonymiserad granskning. Således har

I artikeln diskuteras användningen av subjektiva rekvisit i skattelagstiftningen. En särskild undersökning presenteras av referenser till den skattskyldiges avsikter med sina rättshandlingar!

Det har gått mer än 25 år sedan ”århundrandets skattereform” trädde i kraft. Under åren har dock många avsteg gjorts från skattereformens grundläggande principer, vilket har aktualiserat frågan om behovet av en ny reform. Boprisernas utveckling, hushållens ökade skuldsättning och ”flyttskattens” inlåsningseffekter

Under framförallt senare år har i huvudsak två olika, oförenliga, uppfattningar avseende hur bestämmelserna om ersättning för kostnader i skattemål ska tolkas redovisats i propositioner, utredningar och material från Skatteverket. Enligt den ena uppfattningen ska den skälighetsprövning som förordas

Möjligheten att söka förhandsbesked i skattefrågor innebär en möjlighet till ökad förutsebarhet för skattebetalare. En viktig komponent i förhandsbeskedsinstitutet är att den information som den skattskyldige lämnar i sin ansökan om förhandsbesked skyddas av sekretess. Den skattskyldige ska med andra

Artikeln är författad inom projektet Att döma skatt rätt – om principföljsam prejudikatbildning, finansierat av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser.