Besvär av J angående förmögenhetstaxering 1985.

På scenen står en man i frack och hög hatt. Han tar av hatten, visar att den är tom. Så ställer han hatten på ett bord. Ut ur hatten drar han sedan i rask följd den ena livslevande kaninen efter den andra. De små liven skuttar omkring till alla närvarande barns förtjusning. Ändå tror inte auditoriet,

I Skattenytt 1990 nr 1–2 har Urban Rydin fört ett resonemang om att man i samband med höjningen av beskattningen av aktievinster från 40 till 50 procent, har försökt att lagstifta genom motivuttalanden. Någon djupare rättslig analys gör Rydin inte i sin artikel, och de bedömningar han gör kan jag

Det är meningen att Skattenytt fortsättningsvis skall innehålla en löpande redovisning av rättspraxis även inom ämnet arvs- och gåvobeskattning. Början sker i detta nummer och täcker rättsfall som blivit publicerade under perioden januari–maj 1990. Underlaget för redovisningen blir i första hand Nytt

Syftet med skattereformen är bl.a. att åstadkomma en anpassning till den internationella utvecklingen på skatteområdet med basbreddning och sänkta skattesatser. En förändring av det svenska regelverket får givetvis genomslagskraft gentemot omvärlden. Med en allt större rörlighet över landgränserna

en 20-poängsuppsats vid Uppsala universitet

Skattenytt kommer i framtiden att löpande bevaka mervärdesskatteområdet vad gäller ny lagstiftning, aktuella rättsfall, tolkningsfrågor, internationella frågor (bl.a. EG) m.m. Inledningsvis följer en sammanfattning av mervärdesskatten i skattereformen.

Av tidigare praxis rörande AGL 43 § andra st. framgår att den s.k. lättnadsregeln inte får tillämpas vid gåva av företagsförmögenhet, om gåvan sker på villkor att egendomen skall stå under särskild förvaltning för tid utöver gåvotagarens omyndighet (NJA 1987 s. 586 och 1988 s. 357). I den praktiska

1983 års folkbokföringskommitté har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1990:50). Förslagen bygger till stor del på den utredning som kommittén redovisade i sitt delbetänkande ”Rätt adress” (SOU 1988:10).

Vid utformningen av reglerna för beskattning av arbetsinkomster har utgångspunkten varit, att alla typer av ersättning för arbetsinsatser, t.ex. kontant lön, naturaförmåner, överskott från enskild näringsverksamhet och arbetsinkomster från fåmansföretag, så långt som möjligt beskattas på ett likformigt

Alltsedan kommunalskattelagens (KL:s) införande 1928 har det funnits skillnader mellan beskattningsregler för fastighetsvinster och aktievinster. I 1928 års KL i dess ursprungliga lydelse beskattades vinst på fastigheter som innehafts kortare tid än tio år. För aktier och därmed jämförliga tillgångar

Regeringsrätten har i tre plenimål den 26 mars 1990 delvis gjort ändring i tidigare praxis vad gäller avdrag för avsättning för egenavgifter samt tagit ställning till hur underlaget för skattetillägg skall beräknas när ytterligare avdrag för egenavgifter inte medges vid taxeringsändringar. Domarna,

I skatterättsliga sammanhang uppkommer många gånger frågeställningar hur ”byten” skall bedömas i skattemässigt hänseende. Med byte i denna artikel avser jag onerösa byten, d.v.s. fall där man klart kan konstatera att det inte är en transaktion mellan närstående i benefikt syfte. Vid bedömningen av

Fråga om skyldighet att erlägga skatt vid gåva som av ett eller annat skäl befinns ogiltig eller eljest går åter på civilrättslig grund har prövats i ett antal rättsfall; se NJA 1944 s. 10, 1978 s. 625 och 1982 s. 493 I–II samt RiG 3/1987, 3/1989 och 5/1990. Genomgående har utgången blivit att ogiltigheten

I ett inlägg i denna tidskrift nr 4/1990 har Claes Sandels tagit upp ett ämne som jag engagerade mig i för ett antal år sedan i en uppsats i tidskriften. Claes Sandels har apostroferat mig och tyckt det var beklagligt att mitt inlägg förklingat lika ohört som om synpunkterna framförts i aftonbönen