Definition
Arbetstagarledamot är en ledamot av en bolagsstyrelse som är utsedd av en arbetstagarorganisation enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda (LSP).
Lagstiftningen tillkom på 1970-talet för att ge arbetstagarna inflytande i bolagsstyrningen. Syftet med lagen är att genom styrelserepresentation ge de anställda insyn och inflytande i bolagets verksamhet. Systemet med arbetstagarledamöter har enligt de flesta bedömare fungerat bra, trots inledande kritik rörande bristande kompetens, intressekonflikter och sekretessrisker.
Arbetstagarledamöterna utses av en i förhållande till bolaget extern part, vilket gör att de får något av en särställning i styrelsen. I allt väsentligt har de dock samma rättigheter och skyldigheter som stämmovalda styrelseledamöter (se Styrelsens arbetsuppgifter och Styrelsemöte).
Rätt till styrelserepresentation
LSP ställer upp trösklar för i vilka bolag de anställda ges tillträde till styrelsesammanträdena.
De anställda har rätt att tillsätta två arbetstagarledamöter i sådana bolag som haft i genomsnitt 25 arbetstagare sysselsatta i Sverige föregående räkenskapsår. De har även rätt att utse en suppleant för varje ledamot.
De anställda har rätt att tillsätta tre arbetstagarledamöter med tillhörande suppleanter om antalet arbetstagare i Sverige uppgår till 1 000 arbetstagare eller fler.
Det totala antalet arbetstagarledamöter får dock inte överstiga antalet övriga styrelseledamöter, det vill säga arbetstagarledamöterna får inte utgöra majoriteten av styrelsen. Det är inte lagens syfte att arbetstagarledamöter ska kunna diktera styrelsens beslut.
Rätten till arbetstagarrepresentation förändras inte under mandatperioden när arbetstagarledamöterna väl har utsetts, inte ens om antalet anställda eller antalet övriga styrelseledamöter minskar.
Det finns undantag från lagens krav på arbetstagarledamöter. Om arbetstagarledamöter skulle medföra väsentlig olägenhet, på grund av att bolagsordningen eller motsvarande föreskriver särskild högre röstmajoritet för styrelsens beslut, kan det göras undantag från lagen. Undantagen prövas av Nämnden för styrelserepresentationsfrågor som är en myndighet underställd Arbetsmarknadsdepartementet.
Myndighet | Nämnden för styrelserepresentationsfrågor |
Adress | Box 191 101 23 Stockholm |
Telefon | 08-405 10 00 |
Webbplats | http://www.regeringen.se/myndigheter-med-flera/namnden-for-styrelserepresentationsfragor/ |
Undantag får endast medges om olägenheten inte kan undanröjas på annat sätt. Undantagen kan förenas med villkor om åtgärder som på annat sätt tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn i och inflytande på företagets verksam- het.
Tillsättande av arbetstagarledamot
Det är arbetstagarorganisationen som utser arbetstagarledamöterna när bolaget uppnår de beskrivna kriterierna. Endast arbetstagarorganisationer, inte de anställda i bolaget, utser ledamöter. En lokal arbetstagarorganisation som har kollektivavtal med företaget kan fatta beslut om att inrätta arbetstagarrepresentation i bolagsstyrelsen. Om det rör sig om ett moderbolag fattas beslutet av en arbetstagarorganisation inom koncernen.
Eftersom större arbetsplatser ofta har flera lokala arbetstagarorganisationer kan det uppstå konkurrens om styrelseplatserna och lagen innehåller en prioriteringsordning för att utse arbetstagarledamöter och suppleanter om inte organisationerna kan komma överens sinsemellan.
Om mer än 80 % av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid bolaget tillhör samma organisation får denna utse samtliga arbetstagarledamöter.
Om en organisation företräder minst 5 % av arbetstagarna får denna utse en suppleant.
Om ingen organisation företräder mer än 80 % får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet arbetstagare utse en ledamot och en suppleant vardera.
Om de anställda har rätt till tre ledamöter och tre suppleanter får den större av organisationerna utse två ledamöter och två suppleanter.
De lokala organisationer som tillhör samma huvudorganisation räknas som en enda organisation.
Arbetstagarorganisationen ska skriftligen underrätta bolagets styrelse om beslutet att inrätta styrelserepresentation för de anställda. Den organisation som utser en arbetstagarledamot eller suppleant bestämmer när denna ska tillträda sitt uppdrag. Tillträdet får dock ske tidigast tre månader efter att styrelsen underrättats om att ledamoten har utsetts. En arbetstagarledamots mandattid bestäms av den organisation som utser honom eller henne. Mandattiden får dock som längst vara fyra räkenskapsår. Mandattiden ska anpassas så att den upphör vid slutet av en Ordinarie bolagsstämma då styrelseval ska förrättas.
Arbetstagarledamotens kvalifikationer och arbetsuppgifter
I grunden gäller samma kvalifikationsregler som för andra styrelseledamöter, bland annat obehörighetsgrunderna (se Styrelseledamot) samt jävsreglerna (se Jäv för styrelseledamot).
Arbetstagarledamöter och suppleanter bör vara anställda hos bolaget eller koncernen, men de kan även vara fackliga representanter som inte har med bolagets verksamhet att göra.
Det finns en särskild jävsituation för arbetstagarledamöterna som aktualiseras när bolaget behandlar relationerna till de fackliga organisationerna. Arbetstagarledamoten får inte delta i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder eller andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.
En arbetstagarledamot får endast sitta i en enda styrelse som arbetstagarledamot. Nämnden för styrelserepresentationsfrågor kan dock bevilja undantag för förbudet mot dubbla styrelseposter.
Arbetstagarledamotens arbete följer i huvudsak de regler som gäller för bolagsstämmovalda styrelseledamöter enligt aktiebolagslagen om inte annat särskilt föreskrivits i styrelserepresentationslagen.
Tänk på
En arbetstagarledamot representerar inte ett partsintresse, lika lite som andra enskilda styrelseledamöter. Alla styrelseledamöter, inklusive arbetstagarledamöter, ska arbeta uteslutande för bolagets bästa oavsett vem som utsett dem. En annan sak är att de personligen kan ha ett annorlunda perspektiv på vad som är bolagets bästa, grundat i sina erfarenheter som arbetstagare.
Särskilda regler för arbetstagarledamotens arbete i styrelsen
På några punkter skiljer sig dock arbetstagarledamotens rättigheter från den vanliga styrelseledamotens.
Arbetstagarledamoten jobbar i par med sin suppleant på ett annat sätt än ledamöter och suppleanter utsedda enligt aktiebolagslagen. Den som är suppleant för en arbetstagarledamot har alltid rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden och vid bolagets stämma, även om den ordinarie arbetstagarledamoten är närvarande. Det görs alltså ingen åtskillnad på ledamot och suppleant vad gäller närvaro och rätt att yttra sig, men suppleanten har däremot inte rätt att rösta i besluten annat än när han eller hon faktiskt inträtt som arbetstagarledamot.
En annan viktig rättighet för gruppen av arbetstagarledamöter och suppleanter är att en ledamot eller suppleant alltid har rätt att delta i beredningen av ärenden som senare ska avgöras av styrelsen. Det gäller även om ärendet enligt styrelsens arbetsordning ska beredas eller avgöras av ett underordnat utskott och arbetsgrupp.
Det finns inte några uttryckliga regler om tystnadsplikt för arbetstagarledamöter. Det ligger dock i styrelseledamöters uppdrag, såväl stämmovalda ledamöter som arbetstagarledamöter, att de inte sprider konfidentiell information på ett sätt som kan skada bolaget. Tystnadsplikt tycks stå i motsats till LSP:s syfte att ge de anställda inflytande i bolaget. Poängen är att personer ur kretsen av anställda ska få plats i styrelsen och delta styrelsearbetet med sitt arbetstagarperspektiv, inte att bolagets anställda som kollektiv ska få denna position.
Arbetstagarledamöter och suppleanter har rätt till ledighet med bibehållna löneförmåner för den tid som krävs för styrelsemöten och övrigt styrelsearbete. Normalt utgår inte något särskilt arvode för ledamöterna.
Arbetstagarledamöter har samma grund för ansvar som bolagsstämmovalda ledamöter, Skadeståndsansvar för ställföreträdare i aktiebolag. LSP innehåller även skadeståndsregler för bolag och organisationer som bryter mot lagens stadganden.
Läs mer i uppslagsordet Arbetstagarledamöter i Rätt Arbetsrätt.