Definition
Formlös värdeöverföring är en affärshändelse i aktiebolag som minskar bolagets förmögenhet och inte har rent affärsmässig karaktär, men som inte är en av aktiebolagslagens tillåtna former för värdeöverföring. Formlös värdeöverföring kallas även förtäckt vinstutdelning.
Aktiebolagslagen reglerar formerna för värdeöverföring i detalj. De formenliga värdeöverföringarna är vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden, gåva till allmännyttigt ändamål, eller koncerninternt finansiellt stödavtal. De tillåtna värdeöverföringarna hänvisar till olika reglerade beslutsprocesser vilka slutligen offentliggörs för information till aktieägarna och andra intressenter. Att värdeöverföringar är formbundna är ett skydd för minoritetsaktieägarna, eftersom de då kan få information om när kapital förs ut ur bolaget utan motprestation, vilket de ska få del av enligt Likhetsprincipen.
Att formkraven vid värdeöverföringar är en minoritetsskyddsregel innebär att de kan åsidosättas genom SAS-principen, det vill säga med samtliga aktieägares samtycke. Därför finns det en grund för att tillåta formlösa värdeöverföringar, som alltså inte följer de regler om transparens som lagen föreskriver för de formbundna värdeöverföringarna.
Karaktären hos formlös värdeöverföring
Det ligger i sakens natur att formlösa värdeöverföringar inte är tydliga och transparenta transaktioner. Istället är de ofta dolda och kan vara en del av en i övrigt normal affärshändelse, till exempel ett köpavtal mellan bolaget och en aktieägare. En värdeöverföring kan även ske i form av blandade transaktioner som till viss del inrymmer en affärsmässig händelse och till viss del värdeöverföring. Det kan till exempel röra sig om att en aktieägare köper en tillgång från bolaget till underpris eller att en aktieägare säljer en tillgång till bolaget för överpris. Koncernbidrag och lån till icke-marknadsmässig ränta är två vanliga affärshändelser som måste följa reglerna för värdeöverföring.
Det blir därmed ofta problematiskt att se om en affärshändelse har ett moment av formlös värdeöverföring, bedömningen ligger snarare i värderingen (se nedan) än i handlingens beskaffenhet.
Exempel 1 Ett moderbolag lämnar ett koncernbidrag till ett solvent dotterbolag som ägs till 90 %. Eftersom dotterbolaget inte är helägt av moderbolaget är koncernbidraget delvis att anse som en värdeöverföring. Eftersom det rör sig om en värdeöverföring måste beslut fattas med samtliga aktieägares samtycke. Hade dotterbolaget varit helägt är koncernbidraget normalt sett inte en värdeöverföring, eftersom värdet av moderbolagets aktieinnehav ökar med samma belopp som storleken på värdeöverföringen. Situationen kan dock tolkas annorlunda om dotterbolaget är insolvent. |
Exempel 2 Bertram äger samtliga aktier i ett aktiebolag där han bedriver konsultrörelse. Bolaget har precis köpt in en ny dator för användning i verksamheten. Bolagets gamla dator är mindre än ett år gammal men är som förbrukningsinventarie inte upptagen till något värde i bolagets bokföring. Bertram köper ut den gamla datorn från bolaget till sin dotter som ska använda den för sina universitetsstudier på annan ort. Bertrams köp av datorn är en formlös värdeöverföring om den inte sker till ett pris som motsvarar marknadsvärdet och inte har delats ut i form av en sakutdelning. Beslutet fattas med samtliga aktieägare samtycke, dvs. Bertram själv. Köpet måste dessutom antecknas i ett styrelseprotokoll, eftersom bolaget endast har en aktieägare och det är ett avtal mellan bolaget och dess aktieägare (Styrelseprotokoll). |
En formlös värdeöverföring som följer reglerna för Vinstutdelning i aktiebolagslagen, till exempel en utdelning av aktier i dotterbolag, är i själva verket en Sakutdelning, inte en formlös värdeöverföring.
Förmögenhetsminskning vid formlös värdeöverföring
Det är den faktiska förmögenhetsminskningen som är avgörande för om det sker en formlös värdeöverföring. Om affärshändelsen är helt eller delvis utan motprestation minskar bolagets förmögenhet. Det är inte överföringens balansmässiga effekt eller behandling som gör en affärshändelse till en värdeöverföring, utan de reella värden som överförs. Det innebär att om marknadsvärdet av den tillgång som förs ut från bolaget är större än marknadsvärdet av den motprestation som eventuellt tillförs så rör det sig om en värdeöverföring. Om värdeöverföringen dessutom inte sker enligt de i lagen föreskrivna formerna är den formlös.
Värderingen ska ske vid tidpunkten för beslutet om värdeöverföringen eller vid tidpunkten för den rättshandling som binder bolaget till värdeöverföringen, det vill säga avtalstidpunkten.
Oavsett om värdeöverföringar är formlösa eller formenliga ska aktiebolagslagens materiella regler om värdeöverföringars storlek tillämpas. De materiell reglerna utgör borgenärsskyddsregler och kan alltså inte frångås ens med samtliga aktieägares samtycke. Därmed finns gränser för storleken av en värdeöverföring oavsett form sätts genom Beloppsspärren och Försiktighetsregeln. Genom tillämpning av reglerna beräknas det totala belopp som ett bolag kan överföra utan påföljder, så kallat Utdelningsbara medel.
Om reglerna om värdeöverföringens storlek inte följs föreligger en Olaglig värdeöverföring.
Formkrav vid formlösa värdeöverföringar
Det finns inga formkrav vid formlösa värdeöverföringar utan de är som sagt normalt sett inbakade i andra typer av affärshändelser, vilka visserligen helst ska vara baserade på skriftlig dokumentation.
Beslut om en formlös värdeöverföring kan fattas av bolagsstämma, av aktieägarna gemensamt, av styrelse eller till och med av verkställande direktör. Eftersom beslutet endast kan fattas med samtliga aktieägares samtycke måste detta samtycke säkerställas av den som beslutar om en formlös värdeöverföring. Samtycket kan lämnas muntligen, men det kan i bevishänseende vara lämpligt med ett skriftligt intyg eller protokoll.
Om den formlösa värdeöverföringen sker efter beslut av styrelsen eller vid ett aktieägarmöte kan det vara lämpligt att beslutet protokollförs och att detaljerna kring värdeöverföringen antecknas. Protokollet bör innehålla följande information:
Identifiering av tillgången som överförs eller transaktionen som ligger till grund för värdeöverföringen.
Tillgångens bokförda värde och dess marknadsmässiga värde.
Identifiering av mottagaren.
Mottagarens eventuella motprestation och dess marknadsvärde.
Beräkning av värdeöverföringens storlek.
Bedömning av att värdeöverföringens ryms inom utdelningsbara medel med iakttagande av beloppsspärren och försiktighetsregeln.
Intyg eller anteckning om samtliga aktieägares samtycke.