AMN 2024:3 Dispens från takeover-reglerna (AA – Ranplan Group)

Beslut

Aktiemarknadsnämnden beslutar att, den budplikt som uppkommit för AA avseende aktierna i Ranplan Group AB kan fullgöras genom ett av honom för ändamålet etablerat helägt aktiebolag, förutsatt att detta inte påverkar fullgörandet av budplikten.

Aktiemarknadsnämnden medger, under de i framställningen angivna förutsättningarna, dispens från skyldigheten att rikta uppköpserbjudandet i fråga till aktieägare bosatta utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Ärendet

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 januari 2024 en framställan från Eversheds Sutherland Advokatbyrå på uppdrag av AA. Framställan rör frågor om budplikt enligt Aktiemarknadens självregleringskommittés takeover-regler.

Framställning

I framställningen anförs i huvudsak följande.

Ranplan Group AB, org.nr 559152–5315 (”Bolaget”), är ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq First North Growth Market.

Vid extra bolagsstämma i Bolaget den 8 december 2023 beslutades om en riktad kvittningsemission av aktier i syfte att minska Bolagets utestående lån. Bolagets verkställande direktör, tillika större aktieägare, AA tecknade 16.680.000 aktier i Bolaget. Kvittningsemissionen, som registrerades av Bolagsverket den 18 december 2023, resulterade i att gränsen för budplikt om tre tiondelar av röstetalet passerades. AAs innehav representerar idag närmare 55 procent av rösterna i Bolaget.

AA avser att lämna ett budpliktserbjudande genom ett av honom för ändamålet etablerat, helägt aktiebolag. Skälet till detta är att minska de rådgivarkostnader och andra kostnader som är förenade med erbjudandet, att möjliggöra skattemässiga avdrag och att det av administrativa skäl är mer lämpligt att ett aktiebolag fullgör budplikten. Att AA lämnar budpliktserbjudandet genom ett helägt aktiebolag påverkar inte hans ekonomiska möjligheter att fullgöra budplikten.

Av den ägarförteckning som tillhandahållits av Euroclear per den 29 december 2023 framgår att cirka 30 aktieägare i Bolaget har hemvist i Storbritannien, Kina, Nya Zeeland, Förenta staterna eller Schweiz, dvs. länder utanför EES. Det totala antalet aktier och röster i Bolaget hänförliga till ägare med hemvist i dessa länder uppgår till cirka 31,07 procent (6,47 procent i Storbritannien, 7,34 procent i Kina, 17,16 procent i Nya Zeeland, 0,11 procent i Förenta staterna och 0,02 procent i Schweiz).

Cirka 28,5 procent av Bolagets aktier ägs av Bolagets grundare och av en grupp storägare som har eller har haft aktiva ledningspositioner eller styrelserepresentation i Bolaget. Samtliga dessa ägare har hemvist i jurisdiktioner utanför EES och har genom bilagd avsiktsförklaring (utesluten här) åtagit sig att avstå från att acceptera ett eventuellt erbjudande.

Baserat på ägarförteckningen per den 29 december 2023 och med bortseende från de aktieägare som åtagit sig att avstå från att acceptera ett eventuellt erbjudande är endast obetydliga andelar av totalantalet aktier (mindre än tre procent) hänförliga till ägare i jurisdiktioner utanför EES. Det kan dock inte uteslutas att aktieägare med hemvist i jurisdiktioner utanför EES har tillkommit eller kan tillkomma (med obetydliga ägarandelar) innan erbjudandet lämnas.

AA avser att, i enlighet med vedertagen praxis, utforma erbjudandet så att det inte riktar sig till aktieägare med hemvist i jurisdiktioner utanför EES däribland Storbritannien, Kina, Nya Zeeland, Förenta staterna och Schweiz.

Om erbjudandet skulle riktas även till aktieägare med hemvist i jurisdiktioner utanför EES skulle det medföra väsentligt ökade kostnader för AA, bland annat avseende anli-

tande av juridiskt ombud i de berörda jurisdiktionerna för att fastställa vad som gäller om ett bud riktas till aktieägare med hemvist i dessa länder, anpassning av erbjudandehandlingen till lokala regler och lokala språk samt registrering och offentliggörande i dessa jurisdiktioner. Vidare skulle tidplanen för erbjudandets genomförande komma att väsentligt påverkas.

Det är möjligt för aktieägare med hemvist i jurisdiktioner utanför EES att få del av det ekonomiska värdet av ett uppköpserbjudande genom att sälja aktier över marknadsplatsen, då aktiekursen vid ett uppköpserbjudande regelmässigt inte understiger budnivån. Aktieägare utanför EES torde därmed i praktiken inte påverkas negativt av att budpliktserbjudandet inte omfattar aktieägare med hemvist i jurisdiktioner utanför EES.

Bolagets aktier är inte föremål för notering på någon utländsk marknadsplats.

Överväganden

Aktiemarknadens självregleringskommitté (ASK) har utfärdat takeover-regler för vissa handelsplattformar. Reglerna ger inom sitt tillämpningsområde uttryck för god sed på den svenska aktiemarknaden.

Av punkten III.1 i takeover-reglerna följer att budplikt inträder när någon genom förvärv av aktier uppnår en ägarandel som uppgår till eller överstiger tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq First North Growth Market.

Reglerna om budplikt är avsedda att skydda övriga aktieägare i samband med ett kontrollägarskifte. Den som förvärvar aktier i ett bolag på Nasdaq First North Growth Market i sådan omfattning att kontroll – minst tre tiondelar av röstetalet – uppnås, ska erbjuda sig att förvärva även resterande aktier till ett i reglerna på visst sätt angivet pris. För övriga aktieägare innebär budplikten en individuell rätt att bli erbjuden möjligheten att lämna bolaget genom att överlåta sina aktier till kontrollägaren.

Aktiemarknadsnämnden kan enligt punkten I.2 i takeover-reglerna ge besked om hur reglerna ska tolkas och tillämpas samt medge undantag från reglerna, om särskilda skäl föreligger.

Vid utarbetande av takeover-reglerna förutsågs att reglerna om vem som i olika situationer ska fullgöra budplikten ibland kan leda till mindre lämpliga resultat. Aktiemarknadsnämnden får därför besluta att budplikten ska fullgöras av någon som är närstående till den som är budpliktig enligt punkten III.1. Nämnden har också vid ett par tillfällen använt sig av den möjligheten (se bl.a. AMN 2018:06).

I det nu aktuella fallet avser AA att lämna budpliktserbjudandet genom ett av honom för ändamålet etablerat helägt aktiebolag. Skälet därtill är bl.a. att minska rådgivarkostnader och övriga kostnader som är förenade med erbjudandet. Att AA lämnar budpliktserbjudandet från ett nystartat helägt aktiebolag påverkar enligt framställningen inte hans ekonomiska möjligheter att fullgöra budplikten. Under denna förutsättning – att fullgörandet av budplikten inte påverkas – bör enligt nämndens mening framställningen i denna del bifallas.

Det är vanligt att utländska rättssubjekt äger aktier i svenska bolag. Om ett uppköpserbjudande riktas till aktieägarna i ett svenskt bolag med utländska aktieägare, måste budgivaren följa de svenska reglerna men dessutom ta hänsyn till reglerna i det land eller de länder där de utländska aktieägarna har sitt hemvist. Att utforma ett erbjudande så att det uppfyller kraven i samtliga berörda länder kan vara mycket tidsödande och kostnadskrävande. Av kommentaren till punkten I.1 i takeover-reglerna framgår att budgivaren då, med stöd av punkten I.2, kan hemställa om Aktiemarknadsnämndens tolkning av reglerna och, vid behov därav, dispens från skyldigheten att rikta erbjudandet till aktieägare i andra länder och från skyldigheten att tillämpa de svenska reglerna fullt ut i alla avseenden. I kommentaren sägs vidare att i enlighet med vedertagen praxis behöver, såvitt avser aktieägare i länder utanför EES, dispens inte sökas om, i anslutning till erbjudandets lämnande, antalet aktier som innehas av aktieägare i ett sålunda berört land kan antas representera endast en obetydlig andel (högst tre procent) av totalantalet aktier i bolaget, aktierna i fråga inte är noterade på någon marknadsplats i landet och inte några andra omständigheter med tillräcklig styrka talar för en annan ordning.

Kommentaren till punkten I.1 tar sikte på frivilligt lämnade uppköpserbjudanden. Av punkten III.1 framgår att ett uppköpserbjudande som lämnas på grund av budplikt måste avse resterande aktier i bolaget. Vid ett sådant erbjudande finns därför, till skillnad från vad som är fallet vid frivilliga erbjudanden, inte något utrymme för budgivaren att utan dispens utesluta aktieägare i vissa jurisdiktioner från erbjudandet. I linje med den praxis som gäller i fråga om frivilliga erbjudanden bör dock dispens beviljas aktieägare i jurisdiktioner utanför EES om antalet aktier som innehas av aktieägare i ett sålunda berört land kan antas representera endast en obetydlig andel av totalantalet aktier i bolaget, aktierna i fråga inte är noterade på någon marknadsplats i landet och inte några andra omständigheter med tillräcklig styrka talar för en annan ordning (se bl.a. AMN 2023:42, även AMN 2010:06 och AMN 2012:31).

I det nu aktuella fallet avser AA, i linje med vedertagen praxis, vid ett budpliktserbjudande avseende samtliga resterande aktier i Ranplan Group låta bli att rikta erbjudandet till aktieägare med hemvist i jurisdiktioner utanför EES. Baserat på vad som anförs i framställningen är den sammanlagda andel av aktierna som innehas av aktieägare med hemvist i dessa jurisdiktioner, exklusive aktieägare som har åtagit sig att inte acceptera erbjudandet, mindre än tre procent. Enligt framställningen torde det handla om endast ett fåtal aktieägare. Med hänsyn härtill, det faktum att aktierna inte är upptagna till handel utanför Sverige och det faktum att inte några andra omständigheter talar däremot, föreligger enligt nämndens mening förutsättningar för att, i linje med nämndens praxis, bevilja AA dispens från skyldigheten att rikta erbjudandet till aktieägare med hemvist utanför EES.