De professionella användarna, finansanalytikerna, styr utformningen av årsredovisningarna. Därför har utvecklingen mot förenklade årsredovisningar stannat upp. Det är en av slutsatserna från Finforumseminariet ”Förenkling och förklaring – ekonomisk information till nya grupper”. Håkan Bohlin, doktorand i redovisning vid Göteborgs universitet, och Bengt Hane, Volvos informationschef, berättade om utvecklingen och om problem och lösningar.

Årsredovisningen skall fylla många intressentgruppers behov. Men olika grupper har olika förutsättningar och olika behov, som knappast går att tillfredsställa med ett enda dokument.

OLIKA MÅLGRUPPER HAR OLIKA BEHOV

EXPERTER

ÖVRIGA

Analysorienterad

Beslutsorienterad

Aktieägare

Anställda

(lekmän)

Håkan Bohlin ansåg att de viktigaste målgrupperna i prioritetsordning är ”proffsen” – finansanalytikerna – småaktieägarna och de anställda:

”Och man gör ofta misstag, att tala om aktieägarna som en enhetlig grupp, men man måste skilja på de små aktieägarna och ’proffsen’.”

Håkan Bohlin arbetar sedan två år med ett forskningsprojekt kring årsredovisningar och deras användning. Och han delar in redovisningarna i två olika typer:

* Dels beslutsorienterad redovisning, som bara tar fram det som en placerare vill ha för att kunna ta sina investeringsbeslut – s k Bottom Line-redovisning

* dels analysorienterad redovisning, där man kan se den som en databank: En mängd uppgifter, där användaren själv bestämmer vilka data han skall använda.

”Utvecklingen har gått mot en alltmer analysorienterad redovisning. Det beror på att utvecklingen styrs av ett antal institutionella organisationer, d v s av proffsen, som har direkta kanaler till dem som formulerar lagar och regler.”

”Vi behöver en analysorienterad information till finansanalytikerna”, konstaterade Håkan Bohlin. ”Men det är ett misstag när man försöker klara sig med samma information till småaktieägare och anställda. Varje grupp behöver sin typ av information.”

Man bör gå ifrån de traditionella formerna för finansieringsanalys, resultat- och balansräkningar när det gäller information till små aktieägare och anställda, ansåg Håkan Bohlin:

”Och revisorerna bör ta ett större ansvar för denna förenklade information!”

”Förr trodde jag också att vi inom Volvo skulle klara oss med en version för alla aktieägare och för de anställda, men jag har ändrat uppfattning”, bekände Bengt Hane.

Eldsjälarna har försvunnit

”En tendens är att många företag som börjat göra bra ekonomisk information till sina anställda senare har tappat ambitionen”, sade Bengt Hane och fortsatte:

”Eldsjälarna verkar ha försvunnit ...? Är det så? Några få håller fortfarande fanan högt, t ex AGA, Skanska och de två bilföretagen, men det är längesedan någon tog ett nytt grepp”, tyckte han.

Enkel eller svår redovisning?

I Håkan Bohlins väg mot en doktorsavhandling ingår bland annat en undersökning bland Volvos små aktieägare.

I en enkät har 320 aktieägare svarat på om de vill ha en enklare eller en mer komplicerad årsredovisning.

50 % valde den enklare årsredovisningen, 40 % den svårare och 10 % ville ha båda varianterna.

I en annan enkät fick 300 aktieägare ett förslag på förenklad redovisning med den information som Bohlin tyckte var relevant för aktieägarna. Mer än 70 % ville ha den förenklade versionen. Endast 25 % föredrog en ”normal” årsredovisning.

Slutsatserna av undersökningarna kommer i Håkan Bohlins doktorsavhandling.

Gör en marknadsundersökning

Företagen bör göra marknadsundersökningar för att snabbt och förhållandevis enkelt få reda på vilken information användarna vill ha, föreslog Håkan Bohlin. Man bör ta reda på vilka kunskaper användarna har, hur mycket tid de lägger ned på redovisningen, m m.

Enligt Volvos undersökningar använder drygt en tredjedel av läsarna 30 minuter eller mer på att läsa en årsredovisning. Ett tal som enligt opålitliga källor måste vara världsrekord. Dessutom låter man redovisningarna ligga framme, kanhända som komplement till annan spännande ekonomisk lektyr typ Balans, V A, Financial Times m fl.

Alla användare av årsredovisningar har inte samma behov. Försöker man tillfredsställa alla är resultatet dömt att bli misslyckat.

På en skiss visade Håkan Bohlin hur han menar att användargrupperna och deras behov bör delas upp.

Med ledning av denna uppdelning har Volvo nu fyra olika typer av årsredovisning:

Financial and operating statistics (15.000 ex), årsredovisningen till aktieägarna (165.000 ex på svenska, 35.000 på engelska), läsanvisningar m m till årsredovisningen (175.000 ex) och Renders Guide (25.000 ex).

Dessutom finns tidningen Volvokontakts Ekonomiextra med förenklad årsredovisning för de anställda i Norden.

Av dessa skrifter har läsanvisningarna rönt störst popularitet.

Mummel i kön

Deltagarna i seminariet var imponerade av Volvos satsningar, men som någon sade:

”Volvo är ju privilegierade, de har råd att lägga tid och pengar på utförlig information.”

Ett argument som Bengt Hane replikerade på:

”Nu ja, men från början var det trögt. Dessutom måste vi tänka på vilket kolossalt ansvar företaget har med drygt 60.000 anställda över hela världen.”

”Men vi tror och hoppas att vi får tillbaka pengarna”, avslutade Bengt Hane.