SIFO-undersökning om FAR

FAR har låtit SIFO göra en telefonintervjuundersökning bland FARs ledamöter i syfte att spegla ledamöternas attityder till och intryck av FAR och FARs verksamhet.

Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare i FAR, berättar här hur undersökningen lagts upp och hur resultatet blev. I anslutning ger hon en del personliga kommentarer och reflexioner.

Hösten 1987 lät FAR SIFO göra en undersökning bland FAR-ledamöterna. Den gjordes per telefon och kom att omfatta ungefär en fjärdedel av kåren.

Resultatet av undersökningen är representativt för hela FAR-kåren.

Det allmänna intrycket är glädjande positivt för FARs del, även om vissa delar av resultatet stämmer till eftertanke. Vissa åtgärder och omprioriteringar kan också tänkas följa i undersökningens spår. Men framförallt har FAR funnit att opinionsundersökningar av detta slag är ett utmärkt sätt att fånga upp ledamöternas åsikter och värderingar, något som annars är svårt för en växande förening som inte längre kan hålla personlig kontakt med alla sina ledamöter.

De intervjuade

Undersökningen omfattade ett slumpmässigt urval FAR-ledamöter, totalt 332 stycken, d. v. s. ungefär var fjärde ledamot. Intervjuerna skedde per telefon.

De intervjuade delades in i olika kategorier beroende på byråtillhörighet, ålder och bostadsort. På så sätt kunde intervjusvaren analyseras inte bara i sin helhet utan även på dessa underindelningar.

Byråindelning:

De fem första har i undersökningen betecknats ”stora”.

Åldersindelning:

FAR-ledamöter yngre än 46 år har i undersökningen betecknats ”yngre” och övriga i brist på bättre ”äldre”.

Geografisk indelning:

De två första kategorierna har i undersökningen betecknats ”storstadsområdena”.

Mätningarna på denna undernivå är inte statistiskt signifikanta, men de kan ändå vara av intresse, särskilt när avvikelserna från totalsiffrorna är stora.

Frågorna

De frågor SIFO ställde hade fastställts av FAR efter två omgångar provintervjuer under försommaren.

Ett första block av frågor handlade om FARs aktiviteter. Hur viktiga är FARs nuvarande aktiviteter? En uppräkning av 18 av FARs huvudaktiviteter gjordes, och de intervjuade fick för var och en av dessa svara om de tyckte aktiviteten var mycket viktig, ganska viktig eller mindre viktig. Därpå följde frågan om hur vissa av dessa aktiviteter sköttes av FAR: ”Sköter FAR aktiviteten i fråga mycket bra, ganska bra eller dåligt?” För de fall den intervjuade svarade ”dåligt” ombads han eller hon närmare beskriva vad som var dåligt och gärna lämna exempel på detta. Ytterligare frågor var om den intervjuade ansåg att det finns andra aktiviteter än de uppräknade som är viktiga och som FAR bör ägna sig åt, och om FAR bör upphöra med någon av de uppräknade aktiviteterna.

I nästa block i intervjun gällde frågorna FARs sätt att tillvarata ledamöternas intressen, ledamöternas inflytande över FAR, deras kontakter med FAR och intresse av att delta aktivt i FAR-arbetet samt avgifterna till FAR.

FARs aktiviteter – hur viktiga?

Om man utnyttjar svarsfördelningen till att rangordna FARs aktiviteter efter svaret ”mycket viktigt” får man följande lista:

Endast fyra aktiviteter, d.v.s. 15–18, anses av färre än 50 % vara ”mycket viktiga”. Men om vi för dessa lägger ihop svaren mycket viktigt och ganska viktigt ligger även dessa över 50 %, de flesta betydligt högre än så. Längst ner på skalan ligger ”arrangemang av typ FINFORUM och eko-brottsdagen”, där så mycket som 32 % anser att aktiviteten är mindre viktig. I just det fallet kan man fundera kring om ledamöterna varit informerade om vilka kontaktmöjligheter och påverkansmöjligheter arrangemang av denna typ kan ge FAR och FAR-ledamöterna. Jag återkommer till detta i samband med kommentarerna till frågorna 3 och 7.

Vissa kommentarer till svarsfördelningen för de individuella aktiviteterna kan vara på sin plats:

Samlingsvolymen tycks vara viktigare för de yngre än för de äldre, vilket verkar rätt naturligt.

Fler äldre än yngre tycker att det är mycket viktigt att FAR utvecklar god revisionssed. Hela 98 % mot 91 %.

En liknande värderingsskillnad finns för god redovisningssed, där 88 % av de äldre mot 79 % av de yngre anser att det är mycket viktigt att FAR utvecklar god redovisningssed.

Disciplinverksamheten tycker man är viktigare om man är på en stor byrå. 65 % av de intervjuade på stor byrå tycker att denna verksamhet är mycket viktig, mot 56 % på övriga byråer.

Vidareutbildningen genom IREV anses mycket viktig av fler på de stora byråerna, 63 % mot 56 % på övriga byråer. För grundutbildningen är däremot förhållandet det omvända, 71 % för ledamöter vid stor byrå mot 77 % på övriga. De största byråerna har egen grundutbildning, och det är snarast förvånande att så många ändå anser att grundutbildningen genom IREV är mycket viktig.

Läroböckerna Revision I och Revision II bedöms också olika beroende på vilken typ av byrå man är verksam vid. På stor byrå tycker inte lika många att de är viktiga som på övriga byråer. 44 % för Revision I resp 42 % för Revision II mot 56 % för båda böckerna. Det är naturligt att tänka sig att de största byråerna har egna revisionshandledningar etc., och svaren stämmer här väl överens med svaren för grundutbildningen.

Att FAR ägnar sig åt internationellt samarbete tycker flera är mycket viktigt på en stor byrå, 45 % mot 38 %. De större byråerna har också normalt ett mer utvecklat internationellt byråsamarbete och svarsfördelningen är därför inte förvånande.

Ledamotsförteckningen tyckte endast 38 % var mycket viktig. Här skiljer sig de äldre från de yngre mycket markant. Av de äldre tyckte 61 % att den var mycket viktig, men endast 30 % av de yngre.

FARs aktiviteter – hur sköts de?

Bedömningen av hur bra ledamöterna anser att FAR sköter sina aktiviteter framgår nedan.

Hur aktiviteterna sköts

Rangordningen har här gjorts efter de sammanlagda procentsatserna för svaren ”mycket bra” och ”ganska bra”. (Alla aktiviteter togs inte med i denna fråga, men förlagsverksamheten som samlande begrepp för förlagsprodukter lades till.)

Svaret ”mycket bra” förekommer inte från så många ledamöter annat än för informationen från FAR/SRS INFO, 66 %. FAR får nöja sig med att svaret ”dåligt” förekommer ännu mer sparsamt.

För vissa aktiviteter förstår man att ledamöterna har bristande information eftersom svarsfrekvensen vet ej/tveksam är hög eller svaret tydligt visar att de inte känt till vad FAR gjort. Huruvida detta beror på ointresse eller bristfällig information från FARs sida kan vi inte uttala oss om. För vissa andra aktiviteter är man däremot snarast förvånad över att ledamöterna anser sig kunna ha en uppfattning i så många fall. Detta gäller t. ex. hur FAR tillvaratar kårens intressen i förhållande till politiker och myndigheter och till allmän opinion och massmedia. Det ligger i sakens natur att FARs aktiviteter på dessa områden delvis sker i det fördolda. Och många gånger går det inte heller att berätta efteråt vilka ingrepp som avvärjts.

Det finns emellertid ändå anledning att intressera sig mer för de många negativa svaren för dessa aktiviteter.

”Dåligt”

15 % tycker att FAR tillvaratar kårens intressen i förhållande till politiker och myndigheter dåligt. Hela 37 % tycker att FAR tillvaratar kårens intressen i förhållande till allmänna opinionen och massmedia dåligt. Här kan det finnas anledning att gå igenom de kommentarer och exempel som SIFO fick. Svaren är tämligen likartade för dessa båda aktiviteter och de kan med fördel behandlas i ett sammanhang här. De flesta kritiker anser att FAR är för anonymt och har för låg profil. Många anser att FAR har lyckats dåligt med att informera om revisorsyrket, om revisorsrollen, om revisorns arbete och arbetets förutsättningar. Ett stort antal av de kritiska anser också följdenligt att FAR bör informera mer om dessa saker.

Flera av de kritiska preciserar sin kritik genom att tala om att FAR beskriver revisorsrollen fel, att FAR inte vågar tala klartext om beroendefrågan, att FAR inte hävdar sig gentemot politiker, Kommerskollegium och Riksskatteverket och att FAR inte går in i debatten om enskilda fall (exempelvis Fermenta, Consafe och Saléns). Några tycker att FAR är för svagt i diskussioner och bör uttala sig och agera kraftfullare. Andra tycker att FAR bör synas mer i pressen överhuvudtaget och ägna sig mer åt lobbying.

27 % tyckte att FAR sköter informationen om revisorsyrket till universitet och skola dåligt. (Om man enbart ser på svaren från ledamöter som är 35 år och yngre, så är andelen ”dåligt” hela 39 % här. De allra yngsta är således de mest kritiska.) Några av dessa kritiserar FAR för att det har varit svårt att rekrytera studenter till byråerna. I den mån kritiken åtföljdes av konstruktiva idéer sammanföll de delvis med idéerna ovan om hur FAR bör påverka politiker, myndigheter, massmedia och allmän opinion. Vad man saknar är information från FAR om revisorsyrket som gör det populärt hos studenterna och som tillrättalägger missuppfattningar om yrket. Man tycker att informationen från FAR är dålig. Flera ifrågasätter också om det inte borde vara FAR, i stället för byråerna, som ska hålla informationsträffar och sprida information ute på universiteten. Att påverka lärare och professorer nämns av några som en viktig metod att skapa intresse för yrket.

Vissa ledamöter som talar om bristfällig information från FAR ute vid universiteten säger klart att de uttalar sig om sin egen tid som student, vilket måste vara för minst fem år sedan (någon anger 15 år). Sådana felkällor bör man naturligtvis vara medveten om när man tolkar svaren, inte bara på denna fråga.

Överflödiga och saknade aktiviteter

De intervjuade fick svara på frågan ”Finns det några arbetsuppgifter som FAR nu har, men som Du anser att FAR inte borde ägna sig åt?”. Några få (4 %) svarade att de ansåg att så var fallet. En överväldigande majoritet (83 %) svarade nej på frågan, d. v. s. ingen av FARs nuvarande arbetsuppgifter bör tas bort.

På frågan ”Finns det något annat som Du tycker FAR borde ägna sig åt?” uppgav däremot en tredjedel av de intervjuade att det finns aktiviteter som FAR borde ägna sig åt, men som man ännu inte är engagerad i.

De flesta förslagen här sammanföll helt eller delvis med idéerna ovan om hur FAR bör påverka politiker, myndigheter, massmedia, allmän opinion och studenter m. fl. Önskemål av annat slag handlade framförallt om att FAR bör ha verksamhet ute i landet i form av regionala och lokala träffar, att FAR bör stödja de små byråerna mer eftersom dessa kommer i skymundan i förhållande till de större byråerna, att FAR bör inrätta en frågelåda eller panel för rådgivning till ledamöterna, att FAR bör stärka bandet med ledamöterna, framförallt de yngre, att FAR bör förhindra skadlig konkurrens mellan byråerna av typ ”opinion shopping” och att FAR bör ta fram mer praktiska hjälpmedel som stöd för revisionen.

FARs image hos ledamöterna

Om man går in på de många positiva omdömena om hur FARs sköter sig, så kan man ta fram följande bild av FARs image hos ledamöterna (figur: FARs Image, se Balans 5/88 sid. 21). SIFO har här vägt samman svaren ”mycket bra” och ”ganska bra” genom att ge de förra vikten 1.0 och de senare 0.75.

Till denna bild kan fogas en del intressanta skillnader i hur yngre och äldre ledamöter uppfattar FARs sätt att sköta sina aktiviteter. Äldre FAR-ledamöter är för ett antal aktiviteter mer positiva. Så t. ex. tycker 33 % av de äldre att FAR sköter förlagsverksamheten mycket bra mot 17 % av de yngre. 43 % av de äldre tycker att FAR sköter arbetet med revisionsrekommendationer mycket bra mot 27 % av de yngre. Motsvarande siffror för redovisningsrekommendationerna är 34 % mot 24 %.

Är de äldre mer positiva för att de sett FAR utvecklas så kraftigt under senare år? Eller har man anledning att tro att ledamöterna blir mer FAR-positiva med stigande ålder och längre FAR-tillhörighet. Eller kommer de yngre att bära med sig sin mindre positiva bild även högre upp i åldrarna? Under alla omständigheter bör FAR följa upp image-bilden i takt med att de mera positiva äldre ledamöterna försvinner från kåren. Den idag mycket positiva image FAR har hos sina ledamöter skulle om ett antal år kunna förbytas i en långt mindre positiv bild utan att FAR förändrar sitt sätt att sköta aktiviteterna.

Även geografiska skillnader finns när det gäller uppskattningarna av FAR, liksom skillnader beroende på om man är på en stor byrå eller inte:

Bor man i något av de tre storstadsområdena är man något mer positiv till FARs sätt att sköta grundutbildningen, disciplinverksamheten och förlagsverksamheten, än om man bor i övriga landet.

Är man vid någon stor byrå är man något mindre positiv till FARs sätt att sköta arbetet med redovisningsrekommendationer, grundutbildningen och kontakterna med politiker och myndigheter, än om man är vid en annan byrå. Man är däremot mer positiv till FARs sätt att sköta disciplinverksamheten.

I övrigt är bilden i stort sett densamma oberoende av geografisk hemvist och byråtillhörighet.

Eftersom vi inte gjort någon liknande undersökning tidigare kan vi bara gissa hur imagebilden har förändrats under åren. FARs verksamhet har ju undergått en genomgripande förändring, framförallt under den senaste tioårsperioden, och det är rimligt att tro att FARs image hos de ledamöter som upplevt denna period förändrats i samma mån, om än med viss eftersläpning.

Rekommendationernas efterlevnad

Trots de mycket positiva omdömena om FARs sätt att sköta arbetet med revisionsrekommendationer och redovisningsrekommendationer, ansåg 50 % av ledamöterna på en direkt fråga att FAR borde ägna mer uppmärksamhet åt att rekommendationerna efterlevs. Något fler från de största byråerna tycker detta, liksom något fler av de yngre och något fler av dem som bor i storstadsområdena.

FARs effektivitet

SIFO ställde en sammanfattande fråga om ledamöternas intryck av hur effektivt de upplevde att arbetet på FAR bedrevs. 9 % tyckte att arbetet bedrevs mycket effektivt. Hela 17 % av de äldre tyckte detta mot endast 6 % av de yngre. Ganska effektivt svarade 62 %, ganska ineffektivt svarade 5 %. En fjärdedel av de svarande var tveksamma eller visste inte.

Tillvaratar ledamöternas intressen

Ledamöterna fick även ge ett allmänt omdöme om FAR. De fick svara på frågan: ”På det hela taget, anser Du att ledamöternas intressen tillvaratas bra eller dåligt i FAR?”

Av diagrammet nedan (figur: Hur FAR tillvaratar ledamöternas intressen, se Balans 5/88 sid. 22) framgår att nästan alla ser positivt på det sätt på vilket FAR tillvaratar deras intressen.

Inflytande över FAR

Tre av fyra ledamöter tyckte att de hade tillfredsställande inflytande över FAR. De positiva var fler på stor byrå och i kategorin äldre.

FAR-kontakter

På frågan ”Ungefär hur ofta brukar Du ha kontakt med

FAR per telefon, per korrespondens eller personligen?” svarade knappt hälften (44 %) att de aldrig eller praktiskt taget aldrig har någon kontakt med FAR. För ledamöter vid stor byrå är denna siffra betydligt högre, 55 %, och för ledamöter under 35 år hela 57 %.

9 % av ledamöterna svarar för den största delen av kontakterna. De har kontakt med FAR sex gånger om året eller oftare. Om man från dessa räknar bort dem som är ledamöter i FARs styrelse, i kommitté eller projektgrupp e. d. blir andelen aktiva ledamöter endast 6 %.

Aktivt FAR-arbete

De som inte var med i FARs styrelse, kommittéer eller projektgrupper tillfrågades om de personligen skulle vara beredda att åta sig ett uppdrag inom FAR. Hela 40 % svarade ja. Detta skulle innebära att över 500 ledamöter är villiga att arbeta aktivt inom FAR, ett verkligt imponerande antal.

Här skilde det sig även för olika byråtyper så att ledamöter från stor byrå var något mer benägna att åta sig ett uppdrag – 43 % mot 36 % för ledamöter från övriga byråer.

I åldersgruppen 36–45 år fanns hela 49 % ja-svarare, vilket skulle innebära totalt 320 intresserade ledamöter i just denna ålderskategori.

Avgiften till FAR

De allra flesta ledamöterna tyckte att avgiften till FAR stod i proportion till den service som erbjuds. Endast 5 % tyckte att avgiften var för hög.

Förlagsverksamhetens lönsamhet

Drygt 4 av 10 ledamöter tror felaktigt att FARs publikationsverksamhet subventioneras. 15 % tror att den lämnar överskott. 34 % tror att den går jämnt upp. Verkligheten är den att avgifterna till FAR skulle ha måst höjas med en dryg tusenlapp per ledamot om förlagsverksamheten inte lämnade det bidrag den gör idag.

Slutord

Den genomförda undersökningen kommer att ge rikhaltigt material för analys och eftertanke under en lång tid framöver. Styrelse, kommittéer och projektgrupper kan dra sina slutsatser av materialet. Inte minst viktigt är att FAR funnit ett nytt sätt att hålla kontakt med sina ledamöter.

Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare i FAR