Som förvaltare och administratör av cirka 550 pensionsstiftelser vore det intressant att veta vad Henning Isoz och Magnus Norin mer konkret menar med att ”Årsredovisning upprättats enligt Tryggandelagen”. Enligt min mening så framgår det inte vad lagstiftaren avser med § 17 i Tryggandelagen. I förvaltningsberättelsen skall framgå hur stiftelsens ändamål har främjats under året. Är detta något som revisorn skall yttra sig om eller kontrollera. Skall revisorn yttra sig om hur värderingen av pensionsstiftelsens tillgångar har skett när bolaget behär gottgörelse för pensionskostnader. Detta är ett problem eftersom olika värderingsprinciper tillämpas vid olika tillfällen. Skattelagstiftningen och LVP är två motpoler. Där i mellan ligger värdering enligt 3 kapitlet § 6 i Stiftelselagen. FAR hänvisar på sidan 668 i FARs samlingsvolym till prop. 1967:83 sid. 141–142 när det gäller värdering av pensionsstiftelsens tillgångar.
Det finns en stor osäkerhet inom revisorskåren hur en pensionsstiftelses tillgångar skall värderas när ett företag skall följa FARs rekommendation nummer 4. Både när det avser ”inom linjen post” och överskott i en pensionsavsättning.
Om nu redovisningslagstiftningen ändras så att man skall utgå från ”fair value” så kommer det direkt att ”påverka” pensionskostnaderna i ett företag. Enligt skattelagstiftningen som redan tillämpar ”fair value” så kan företaget inte avsätta kapital till en pensionsstiftelse där värdetillväxten är god. Även om pensionsskulden ökar så skall företaget vid avsättningstillfället ta hänsyn till ökningen av värdet på pensionsstiftelsens tillgångar. Detta strider mot hela försiktighetsprincipen i FARs rekommendation nummer 4. Både när det gäller avkastning och värdering av tillgångar.
Anser Henning Isoz och Magnus Norin att det är lämpligt att man inför begreppet finansiella tillgångar när det gäller pensionsstiftelser. Detta är något som diskuteras och man hänvisar här till försäkringsbolagets begrepp placeringstillgångar.
Lagstiftaren gör det inte lätt för klienter och revisorer eftersom skattelagstiftning och civillagstiftning många gånger strider mot varandra inom pensionsområdet.
Det vore enligt min mening mer intressant att diskutera dessa väsentligheter i stället för hur revisorn skriver sin revisionsberättelse. Problemet har påvisats av både Anders Palm i hans bok om pensionsstiftelser och Laila Kihlström i hennes bok Pensionering direkt i företaget.
Ulf Redemo
VD Ekonomiplanering