Balans nr 8–9 2000

Noteringar: Även FAR får kritik i rapport om den kommunala revisionens brister

När SNS ekonomiråd i vintras lade fram sin rapport ”Politisk makt med oklart ansvar” handlade det till en del om en stark kritik av den kommunala revisionen (se Balans nr 2/2000).

Nu har SNS också publicerat rapporten ”Behovet av kommunal externrevision” i bokform. Det var Filip Cassel, auktoriserad revisor och revisionsdirektör vid Riksrevisionsverket (rrv) som fick uppdraget att ta fram det underlaget till Ekonomirådet. (Författaren betonar dock att han gjort det på tjänstledig tid och att rrv inte kan hållas ansvarigt för synpunkterna i rapporten.)

I sitt förord skriver Per Molander, forskningsledare på SNS bland annat:

När Filip Cassels rapport nu publiceras, sker det i övertygelsen att den kommunala sektorns revision behöver diskuteras grundligt. Debatten kring Ekonomirådets rapport under det första halvåret 2000 har visat att vi ännu har en mycket lång väg att gå innan vi har en kommunal revision som uppfyller de krav på självständighet och professionalitet som medborgarna har rätt att ställa.

Inga kontokort eller groggar

Cassels rapport handlar inte alls om de mer spektakulära och omdebatterade ämnena i det här sammanhanget: kontokort, groggar eller utlandsresor. Författaren har valt att diskutera problemen principiellt. Och det konsekventa perspektivet är medborgarnas, inte politikernas. Han sammanfattar i inledningen

Det finns ett behov av yrkesmässig oberoende kommunal revision som komplement till den förtroendevalda revisionen. Det behovet är inte uppfyllt och de gjorda lagändringarna är otillräckliga. Behovet är motiverat av att förtroendet för kommunala politiker och tjänstemän är rubbat.

Här finns paralleller med Filip Cassels debattbok om revision från 1997, ”Den reviderade revisorsrollen – en oren berättelse”. Där pläderade han för att införa begreppet generaliserad uppdragsgivare; revisionen har ett större värde för flera olika intressenter än vad uppdragsgivarna vill betala för eller ens ha. Denna generaliserade uppdragsgivare – t.ex. alla medborgare som är berörda av en viss verksamhet – återkommer alltså även här.

– En av de frågor som jag tiden uppehåller mig vid i boken är naturligtvis också de professionella revisorernas roll i den kommunala revisionen. Det verkar som man tror att den allt är väl efter lagändringen. det är det inte.

– Kära kolleger, det här räcker inte alls, säger Cassel med adress till FAR-ledamöterna.

Han tycker också att FAR har hållit en alldeles för låg profil i frågan, både i referensgrupper och i remissvaret till Kommunrevisionsutredningens slutbetänkande.

(Bland förändringarna i propositionen märktes att det blev obligatoriskt för förtroendevalda revisorer att anlita sakkunnigt biträde i den omfattning som behövs. De sakkunnigas rapportering ska också bifogas de förtroendevaldas revisionsberättelse och möjligheter till informationsutbyte mellan revisorer och lekmannarevisorer i kommunala företag och förtroendevalda revisorer i kommuner ökas.)

FAR missade tillfället

– Jag fick intrycket att FAR tyckte att det räckte och missade tillfället att delta i det offentliga samtalet med en problematiserande analys, säger Cassel.

I rapporten kallar han FARs hantering för ”ett relativt försiktigt pragmatiskt agerande”. Han pekar också på att regeringen faktiskt skrev in vissa möjligheter till framtida öppningar redan i proposititionen.

– Där säger statsrådet alltså att om detta inte är en tillräckligt stark ordning så kommer regeringen att överväga behovet av en yrkemässigt oberoende revision som komplement.

Expertstyre och folkstyre

Cassel diskuterar också runt de svåra frågorna om expertstyre och folkstyre. Han vill markera sin stora respekt för det kommunala självstyret och den politiska sektorns obundna ställning:

– Jag är inte inne på att man ska förbättra de förtroendevalda revisorerna genom undervisning. Man ska inte försöka tvinga politiker att agera på ett sätt som bestäms av utomstående.

Samtidigt har han kunnat höra en del repliker från kommunalpolitiker som i sammanhanget kan kännas något problematiska. Som på en konferens där en kommunalpolitiker menade att det kunde bli svårt att rekrytera politiker, om revisorerna skulle bli tuffare och anmärka mera.

Knappast ett medborgarperspektiv. Än mindre med tanke på det faktum att andelen orena revisionsberättelser är omkring 10 procent i stat och näringsliv och omkring 1 procent i kommunerna.

Efter Ekonomirådets rapport kom det kritik mot gruppens slutsatser från debattörer som sysslar med den offentliga sektorns revision. Det finns anledning att tro att den debatten återkommer nu när Filip Cassels rapport publicerats i sin helhet.

Medverkande denna månad: Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Björn Markland

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...