Balans nr 2 2008

Förväntningsgapet: För eller emot?

Balans har sammanställt synpunkter från de senaste årens debatt om förväntningsgapet – dels från artiklar i tidningen, dels från litteratur i ämnet. Här presenteras ett axplock av sådant som anses öka förväntningsgapet och sådant som verkar i motsatt riktning. Noteras bör att det rör sig om åsikter och att diskussionen fortfarande i mycket är den samma idag som för 30 år sedan. Kanske beror det på att rollerna i grunden inte förändrats. Revision är fortfarande både en samhällsaffär och en affär i samhället.

Ökar gapet

  • Revisorerna inriktar sig allt för lite på att upptäcka förbiseenden och oegentligheter i företagens redovisning.

  • Revisorerna intygar inte att ett företag är livskraftigt trots att de skriver en ren revisionsberättelse.

  • Det förväntas ofta att revisorer ska ge allmänna synpunkter på exempelvis effektiviteten i affärsverksamheten. Men enligt gällande lagar och praxis är det inte revisorns uppgift att ge sådana synpunkter.

  • De utökade regelverken innebär att revisorerna mest ägnar sig åt formalia och annat som är lätt att pricka av.

  • Den tekniska komplexiteten har ökat och därmed har det blivit svårare för allmänheten att förstå redovisningshandlingar.

  • Revisorernas obegränsade skadeståndsansvar kan göra dem överdrivet försiktiga.

  • Det är ett dilemma för revisorerna att rådande regelverk står i konflikt med intressenternas prioriteringar. Dessutom står olika intressenters intressen i motsats till varandra.

  • Revisorn har informationsplikt gentemot intressenterna men tystnadsplikt gentemot de granskade företagen.

Minskar gapet

  • Utökad rapportering gör att man inser hur revisorn resonerat vid skrivandet av en ren respektive oren revisionsberättelse.

  • Revisorerna måste bättre förklara för marknaden vilken deras roll är – enligt lag, regler och praxis.

  • Svensk kod för bolagsstyrning ökar tydligheten kring avgränsningar mellan olika bolagsorgan – företagens styrelser inser att den har yttersta ansvaret för information i revisionsberättelsen.

  • Revisorerna kan på bolagsstämman berätta om intressanta revisionspunkter och hur diskussionerna gått med styrelsen.

  • Styrelsen bör ta större ansvar för revisorsvalet för att få revisorer med stor integritet. Individer som tydligt säger ifrån i svåra situationer.

  • Slopa dagens upphandlingssystem som pressar priset på revision då skulle revisorn få bättre betalt och därmed kunna ägna erfoderlig tid åt en bredare granskning.

  • Vågar den enskilde revisorn träda fram i strålkastarljuset och marknadsföra sig själv så marknadsför han eller hon på samma gång hela branschen.

  • Gapet minskas när god revisionssed på sikt utvecklas till att innefatta det intressenterna vill ha.