Balans nr 2 2008

Förväntningsgapet: För eller emot?

Balans har sammanställt synpunkter från de senaste årens debatt om förväntningsgapet – dels från artiklar i tidningen, dels från litteratur i ämnet. Här presenteras ett axplock av sådant som anses öka förväntningsgapet och sådant som verkar i motsatt riktning. Noteras bör att det rör sig om åsikter och att diskussionen fortfarande i mycket är den samma idag som för 30 år sedan. Kanske beror det på att rollerna i grunden inte förändrats. Revision är fortfarande både en samhällsaffär och en affär i samhället.

Ökar gapet

  • Revisorerna inriktar sig allt för lite på att upptäcka förbiseenden och oegentligheter i företagens redovisning.

  • Revisorerna intygar inte att ett företag är livskraftigt trots att de skriver en ren revisionsberättelse.

  • Det förväntas ofta att revisorer ska ge allmänna synpunkter på exempelvis effektiviteten i affärsverksamheten. Men enligt gällande lagar och praxis är det inte revisorns uppgift att ge sådana synpunkter.

  • De utökade regelverken innebär att revisorerna mest ägnar sig åt formalia och annat som är lätt att pricka av.

  • Den tekniska komplexiteten har ökat och därmed har det blivit svårare för allmänheten att förstå redovisningshandlingar.

  • Revisorernas obegränsade skadeståndsansvar kan göra dem överdrivet försiktiga.

  • Det är ett dilemma för revisorerna att rådande regelverk står i konflikt med intressenternas prioriteringar. Dessutom står olika intressenters intressen i motsats till varandra.

  • Revisorn har informationsplikt gentemot intressenterna men tystnadsplikt gentemot de granskade företagen.

Minskar gapet

  • Utökad rapportering gör att man inser hur revisorn resonerat vid skrivandet av en ren respektive oren revisionsberättelse.

  • Revisorerna måste bättre förklara för marknaden vilken deras roll är – enligt lag, regler och praxis.

  • Svensk kod för bolagsstyrning ökar tydligheten kring avgränsningar mellan olika bolagsorgan – företagens styrelser inser att den har yttersta ansvaret för information i revisionsberättelsen.

  • Revisorerna kan på bolagsstämman berätta om intressanta revisionspunkter och hur diskussionerna gått med styrelsen.

  • Styrelsen bör ta större ansvar för revisorsvalet för att få revisorer med stor integritet. Individer som tydligt säger ifrån i svåra situationer.

  • Slopa dagens upphandlingssystem som pressar priset på revision då skulle revisorn få bättre betalt och därmed kunna ägna erfoderlig tid åt en bredare granskning.

  • Vågar den enskilde revisorn träda fram i strålkastarljuset och marknadsföra sig själv så marknadsför han eller hon på samma gång hela branschen.

  • Gapet minskas när god revisionssed på sikt utvecklas till att innefatta det intressenterna vill ha.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...