Innehåll

Balans nr 2 2011

Noteringar: Varumärkesvärdering – bra att alla gör lika

En ny standard för varumärkesvärdering har tagits fram. Standarden välkomnas, men innebär ingen större förändring i arbetssättet. -I praktiken har vi arbetat med samma modeller tidigare, men det är lättare nu när man vet att alla gör på samma sätt, säger Björn Gauffin, konsult på Grant Thornton.

Efter många års arbete är den här, ISO 10668, standarden som slår fast hur varumärken ska värderas. Standarden har tagits fram av arbetsgrupper från ett flertal länder. Den svenska gruppen har bestått av experter på marknadsföring och varumärken, redovisningsexperter, representanter från Far och forskare från Handelshögskolan i Stockholm.

Jan Treffner, specialiserad på värdering av immateriella tillgångar på PwC, har varit den svenska gruppens ordförande.

– Nu är det slut på ”svarta lådor” där siffror stoppas in och det kommer ut ett värde, och ingen riktigt förstår varför det har blivit som det har blivit. Nu kommer det att framgå hur man kommit fram till ett värde och hur man har resonerat. Standardens syfte är att skapa enhetlighet och transparens, säger han.

Jan Treffner tror att ISO 10668 kommer att vara den dominerande standarden inom några år när det gäller värdering av varumärken och han är glad att det 16 sidor långa dokumentet nu är klart.

– I dokumentet finns flera metoder för värdering, och företagen kan välja, och det viktiga är att de ska tala om vilka antaganden de har gjort. Det är viktigt med transparens kring varumärkets värde, säger Jan Treffner.

Björn Gauffin, konsult på Grant Thorntons Corporate Finance-avdelning, välkomnar standarden men säger också att den i praktiken inte innebär någon förändring av arbetssättet.

– En standard har behövts eftersom det underlättar att veta att alla gör på samma sätt. Men metoderna som finns i standarden har vi redan arbetat efter, säger han.

Att värdera ett varumärke är komplicerat. Björn Gauffin menar att det handlar om att sätta kronor och ören på ”kommunikativa värden”.

– I stora drag kan man säga att vid värderingen av ett varumärke använder man sig ofta av en omvänd metod, vilket innebär att man bedömer vad företaget skulle få betala för att utnyttja varumärket om det hade ägts av någon annan. I standarden definieras också bland annat vad ett varumärke är, det är också något som underlättar vårt arbete, säger Björn Gauffin.

Charlotta Danielsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...