Uppdaterade ÅRL: Så påverkas du av de viktigaste förändringarna

Pernilla Lundqvist. Redovisningsspecialist på KPMG, som 2014 disputerade med avhandlingen Tillämpning av redovisningsnormer – Intäkter och avsättningar. Ordförande i Regelrådet och i FAR:s policygrupp för redovisning samt sakkunnig i redovisningsutredningen.

1 januari uppdaterades årsredovisningslagen, varför?

– Helt enkelt därför att tiden går ut för att implementera EU:s nya redovisningsdirektiv. Det nya redovisningsdirektivet bygger delvis på fullharmonisering, vilket innebär att vissa av reglerna för mindre företag gäller absolut lika i hela unionen. EU sätter kraven och medlemsstaterna får varken kräva mer eller mindre i sin lagstiftning. Dessa bestämmelser måste nu införas genom nationell lagstiftning.

Vad är vinsten med fullharmonisering?

– Fullharmonisering är en metod för att garantera att administrativa lättnader ska få fullt genomslag. Annars brukar EU sätta miniminivån och sen är det fritt fram för medlemsstaterna att kräva mer, men vid fullharmonisering gäller en och samma nivå i hela EU. Inte heller kompletterande normgivning som exempelvis svenska Bokföringsnämndens K2- och K3-regelverk får kräva mer än EU-direktivet på de områden som är fullharmoniserade.

Hur stort genomslag får fullharminiseringen?

– Den gäller för mindre företag, det vill säga företag med max 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Drygt 90 procent av alla svenska företag som följer årsredovisningslagen (ÅRL) hamnar under dessa gränsvärden och utgör därför mindre företag, så i den bemärkelsen får fullharmoniseringen stort genomslag.

Syftet är förenkling för företagen, hur märks det?

– Fullharmonisering med maximikrav som ingen medlemsstat får överskrida är definitivt en förenkling. Däremot finns inga fullständiga beräkningar i den konsekvensutredning som framtagits som har räknat på hur omfattande en sådan tidsbesparing skulle vara i ekonomiska termer. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 kommer att uppleva en märkbar förenkling, eftersom K3 tidigare krävt en mängd upplysningskrav som EU-direktivet och den uppdaterade ÅRL nu förbjuder. Avskrivningsreglerna för immateriella tillgångar förändras så att det blir mer lika de som gäller för materiella tillgångar. En annan åtgärd som kommer att förenkla på sikt är att terminologin och definitioner har anpassats till IFRS, vilket innebär att vi får ett enhetligt språk.

Och vissa förändringar innebär motsatsen till förenkling?

– Ja, det finns även förändringar som inte innebär förenklingar utan snarare att redovisningen blir mer komplicerad och det gäller företag som aktiverar egenupparbetade utvecklingsutgifter som måste göra en omföring från fritt eget kapital till bundet eget kapital motsvarande det belopp som aktiverats. Detta i syfte att införa en utdelningsbegränsning. Detta är ett krav från EU-direktivet och är en regel som inte tidigare funnits i Sverige.

Hur påverkar det FAR:s medlemmar?

– Vi måste se till att utbilda oss och ha tillräcklig kompetens i vår rådgivning. Fullharmoniseringen innebär att många upplysningar slopas, vilket innebär att årsredovisningen som dokument blir kraftigt förkortat. Mycket av det som brukar finnas i en årsredovisning kommer hädanefter att vara frivilligt för mindre företag. Här måste vi ta vårt rådgivaransvar och fundera tillsammans med kunden över vad årsredovisningen tjänar för syfte för det specifika företaget. Det blir lite som när revisionsplikten slopades. Man måste fundera över tjänstens värde och om den kan slopas eller inte.

Vilka förändringar bör alla ha koll på?

– Det kommer att bli en del följdändringar i K2 och K3. EU:s redovisningsdirektiv utgår från väsentlighetsprincipen, medan K2 inte alls är principbaserat utan regelstyrt. Så här blir det en krock som BFN måste ta hänsyn till. Därutöver behöver upplysningskraven i K2 arbetas om för att överrensstämma med ÅRL. I K3 kommer det tvärtom att bli en del förenklingar för mindre företag, på grund av fulharmoniseringen. Sedan måste man även ha koll på de förändringar som rör värdering och då främst nya avskrivningsregler för immateriella tillgångar och krav på utvecklingsfond för företag som aktiverar egenupparbetade immateriella tillgångar vilket innebär en utdelningsbegränsning jämfört med tidigare.

Du är även ordförande i Regelrådet, hur mycket kommer regelbördan att lätta nu?

– Regelrådets uppdrag är att titta på den konsekvensutredning som ska upprättas vid framtagande av nya regler. Konsekvensutredningen ska upprättas utifrån företagens perspektiv. Problemet med EU:s konsekvensutredningar, förutom att de är kortfattade, är att de tittar på eventuella effektivitetsvinster ur samhällets perspektiv. Så kort sagt vet vi inget om hur stora vinsterna kan bli för företagen inom unionen. Men sedan i somras börjar det röra sig i rätt riktning i EU, då gav Europeiska kommissionen ut ett regelförbättringspaket ”Better regulation” som är ett åtgärdspaket för att åstadkomma bättre regelgivning inom EU, bland annat genom att kräva att all ny lagstiftning ska konsekvensutreds.

Du har suttit i utredningen, är det något du hade velat göra annorlunda?

– Nej, jag är faktiskt ganska nöjd. Vi fick igenom mycket av det vi drev från FAR:s sida. Jag hade velat ha en bortre gräns på 10 år för avskrivning av immateriella tillgångar. Sverige valde en försiktigare linje och la den på 5 år (i det fall den faktiska nyttjandeperioden inte kan fastställas med rimlig grad av säkerhet), vilket speglar en lite konservativ syn på immateriella tillgångar. Jag hade också velat att vi skulle utreda i vilken utsträckning vi har möjlighet till skattemässiga justeringar i redovisningen, men det bedömdes vara en för stor fråga för att ta upp.

Redan 2017 kommer en helt ny årsredovisningslag, hade man inte kunnat vänta på den?

– Nej vi var tvungna att föra in det som EU-direktivet kräver 1 januari 2016. Jag hoppas att det blir en helt ny och bättre lag 2017, men vi har ännu inte sett slutet på den processen.

Rakel Lennartsson