Innehåll

Balans nr 3 2020

Coronakrisen har snabbat upp digitaliseringsprocessen

Coronakrisen ställer det mesta på sin spets och dess förlopp är omöjligt att förutse. Vi kommer inte att vara samma företag på andra sidan om det här, säger vd:n för en av Sveriges större revisionsbyråer. I ett skede där vi lever från dag till dag spanar Balans reporter mot framtiden.

– Pansarvagnar på Madrids gator, drönare som övervakar befolkningen i Paris, människor som stormar butiker i Palermo i jakt på mat. Hade någon skrivit scenariot till filmen om coronakrisen, hade ingen trott på det, säger framtidsforskaren Mats Lindgren, grundare och vd för Kairos Future.

Kairos Future har haft med pandemi-scenariot i många projekt genom åren, men det har aldrig varit någon ”sense of urgency” kring frågan. När krisen väl var ett faktum gick dock omställningen fort.

– På två veckor har vi gjort en digitaliseringsresa som normalt sett skulle tagit ett till två år, säger Anna Johnson, vd för Grant Thornton.

Första måndagen efter sportlovet släppte Grant Thornton sin uppdaterade digitala kundplattform. I efterhand är det en händelse som ser ut som en tanke.

– Den hade inte kunnat komma mer lägligt, säger Anna Johnson och ser lättad ut när jag pratar med henne via en av de många applikationer för videomöten som nu används av såväl företag som privatpersoner.

Den första oåterkalleliga effekten av pandemin är att de digitala verktygen tas i bruk på allvar och att människor lär sig att använda dem.

”De digitala verktygen boomar. Utvecklingen var redan på gång, men nu hittar den nya och mer användarvänliga vägar”, skriver Deloittes pressansvarige Krister Ahlgren i ett mejl där han passar på att berätta att han samtidigt sitter i en video-konferens.

Samhällen är nedstängda, det är märkligt ödsligt på gator och torg, men samtidigt råder en febril aktivitet därute. För revisions- och redovisningsbranschen sammanföll det nya coronavirusets globala spridning med den årliga arbetstoppen.

– Vi arbetar självklart med olika scenarier och prognoser, men det är oerhört svårbedömt så nu handlar väldigt mycket om här och nu, att se till att medarbetarna har beläggning och framför allt att de mår bra, säger Jörgen Lövgren, delägare och styrelseledamot i BDO.

I krisen väcks också omtanken om varandra. På Grant Thornton, som har många ägarledda bolag bland sina kunder, har man uppmanat medarbetarna att ringa det medmänskliga samtalet till sina kunder.

– Jag tror att väldigt många konsulter känner att de gör nytta i krisen. Vi har varit tydliga med att vi också är medmänniskor, säger Anna Johnson.

Den dubbla effekten av coronakrisen och högsäsongen gör att revisionsbyråerna har fullt upp med att ta hand om medarbetare och kunder. Flera av de största byråerna har avböjt att kommentera framtiden, men PwCs marknadsansvarige, Johan Rippe, skriver i ett mejl att det är svårt att bedöma hur djup coronakrisens effekt kommer att bli på verksamheten.

”Vi ser dock att vissa delar inom rådgivningen som är kopplad till transaktioner har påverkats negativt relativt snabbt. Å andra sidan efterfrågas samtidigt andra tjänster mer nu, exempelvis krishantering, likviditetsplanering och kostnadsöversyn.”

För de flesta kundföretag utgör coronakrisen en väsentlig händelse som inträffat efter balansdagen. Det betyder att företagen måste lämna upplysningar om den i sina årsredovisningar.

– Alla företag påverkas av coronakrisen på ett eller annat sätt, frågan är hur mycket, på vilken sikt och hur stark deras balansräkning är, säger Jörgen Lövgren, som är revisor.

Revision är, som hörs på namnet, tillbakablickande. En enda revisionsfråga är framåtblickande och den ställs på sin spets nu.

– Just nu är det väldigt fokus på going concern-frågan [fortsatt drift, reds anm]. Vi diskuterar vilka upplysningar som måste lämnas i årsredovisningen beroende på vilken bedömning vi gör av pandemins effekt på det specifika företaget, säger Jörgen Lövgren och betonar:

– Going concern är alltid i fokus men i år ställs den på sin spets i ett sent skede av revisionen.

Johan Rippe tillägger via mejl:

”För 2020 så är det sannolikt så att många revisioner kommer att behöva inriktas mer på värderingsfrågor, fortsatt drift och likviditetsbehov.”

Coronakrisen är utan tvekan en väldigt väsentlig händelse, men också väldigt svårbedömd. Också för revisionsbyråernas vidkommande.

– Jag är väldigt ödmjuk inför framtiden. Än så länge är vår affär nästan opåverkad, vi har högsäsong och effekten mot branschen kommer att komma med viss fördröjning, säger Anna Johnson.

Många är inte lika öppna, men mellan raderna framkommer att revisionsbyråerna är oroliga över att behöva ta tuffa beslut. Det är heller inte längre lika självklart vilka kompetenser som kommer att behövas på andra sidan krisen, reflekterar Anna Johnson.

– Vi kommer inte att komma ut som samma bolag som vi var innan, vi har gjort enorma framsteg i vårt digitala arbetssätt, säger hon.

Ett dramatiskt skede, men det behöver inte vara till det sämre.

– Kriser och katastrofer är ofta en möjlighet att genomföra stora förändringar. Det finns en väldig beredskap att göra något gott av krisen, säger Mats Lindgren på Kairos Future.

Han pekar på nödvändiga effektiviseringar i kölvattnet av 1990-talskrisen i Sverige, den nya världsordningen som byggdes efter andra världskriget eller om man går längre tillbaka: The New Deal i USA och folkhemsbygget i Sverige efter 1930-talsdepressionen.

Nu är frågan om man kan förvänta sig en Green New Deal.

– Ja och nej, säger Mats Lindgren. Å ena sidan försvinner enormt mycket pengar som hade kunnat investeras i olika initiativ. Å andra sidan visar coronakrisen att stater göra vad som helst när de måste.

Mats Lindgren talar om staternas och långsiktighetens återkomst i kölvattnet av krisen. Samtidigt riskerar internationella samarbeten som EU att falla samman och de globala konflikterna kan komma att skruvas upp ett varv till.

Anna Johnson, som gör sig beredd på framtida förändringar, tror att det långsiktiga tänket kommer att öka.

– Coronakrisen har gjort det mer uppenbart hur kortsiktighet kan skada, säger hon och ser att det trots allt kan vänta något gott på andra sidan.

Text: Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%