Innehåll

Balans nr 3 2020

Krönika – Pensionsskulder när räntan är låg

Efter den globala finanskrisen 2007–2008 inleddes i Sverige en diskussion om diskonteringsränta på förmånsbestämda pensionsskulder redovisade i enlighet med IAS 19 Ersättningar till anställda. Standarden anger att ränta på förstklassiga företagsobligationer, med matchad valuta och löptid, ska användas för att bestämma diskonteringsränta. Finns ingen fungerande marknad för företagsobligationer i aktuell valuta ska ränta på statsobligationer användas. Frågeställningen i Sverige har varit huruvida det finns någon fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer. Eftersom standarden inte har tydliga riktlinjer lämnas mycket av tolkningen till det enskilda företaget.

En tidig slutsats var att det inte finns någon marknad för det man traditionellt klassificerar som företagsobligationer. Efter finanskrisen kom dock vissa svenska redovisare på att man kan anse att marknaden för bostadsobligationer är en slags marknad för företagsobligationer, och den marknaden kan anses vara fungerande. Efter en viss debatt kom börsen fram till – inte bara att det var tillåtet att använda bostadsobligationer – utan att det var praxis i Sverige. Statsobligationer var alltså inte längre rekommenderat.

Det finns två potentiella oklarheter med att använda bostadsobligationer. Den första handlar om att de eventuellt inte är företagsobligationer i den betydelse IAS 19 utgår från, eftersom de har en helt annan ekonomisk exponering än näringslivet i stort (se krönika i Balans nr 5 2012).

Den andra oklarheten handlar om att marknaden för bostadsobligationer eventuellt inte är en fungerande marknad i enlighet med IAS 19. Standarden definierar inte vad en fungerande marknad innebär men det kan exempelvis vara aktivitet och möjlighet till matchning till pensionsskulder. Här finns flera parametrar att tänka på. Marknadens storlek och omsättning är viktiga, men då endast för förstklassiga obligationer (till exempel med rating AA och högre) och fastränteobligationer (den marknaden är inte så stor i Sverige). Antal emittenter kan undersökas (de är få i Sverige). Matchning mot löptid kan vara en faktor och här har Sverige mest obligationer med kort löptid (som ska matchas mot pensionsskulder med flera decennier i genomsnittlig löptid).

2015 valde Ericsson – ett av börsens större bolag – att byta från bostadsobligationer till statsobligationer, eftersom man inte ansåg att den svenska marknaden för bostadsobligationer uppfyllde kravet på fungerande marknad. Ericsson har fortsatt med detta, så har detta blivit en möjlig praxis i Sverige. Jag hoppas att den nya Nämnden för svensk redovisningstillsyn kommer att fortsätta låta företag – såsom Ericsson – följa IAS 19 på detta sätt.

Bakom hela diskussionen om diskonteringsränta för förmånsbestämda pensionsplaner ligger en betydligt större fråga: Hur ska kostnaden för pensioner hanteras i en ekonomisk miljö där riskfri, eller nära riskfri, avkastning är mycket låg? Nuvärdet på framtida pensioner är högt när räntor är låga. Det är inte bara en redovisningseffekt, utan det är en reell effekt att med låg avkastning blir löftet om framtida pensioner på en viss nivå mer kostsamt.

Under och efter finanskrisen 2007–2008 sjönk riskfria räntor. Många trodde att räntorna med tiden skulle öka till något ”normalläge” men de har i flera länder varit fortsatt låga. Staternas och centralbankernas agerande under den nuvarande coronakrisen leder snarast till ytterligare tryck neråt på räntor. Följaktligen kommer förmånsbestämda pensioner i enlighet med IAS 19 att vara fortsatt stora i aktuell ekonomisk kontext. Vi kan konstatera att IAS 19 skrevs i en tid när riskfria räntor låg på en helt annan nivå, och det är inte sannolikt att man då kunde tänka sig att riskfri ränta skulle vara noll under längre perioder

Text: Jan Marton, docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%