Balans nr 4 2022

Näringspenningtvätt – det här ska du veta

Vad är näringspenningtvätt? Och hur kan branschen agera rätt? Marie Wallin, med bakgrund som kammaråklagare och specialist inom Polismyndigheten, svarar.

Vad är näringspenningtvätt?

Det är ett brott som finns i 7 § i den straffrättsliga lagen om penningtvätt och som handlar om att man agerat med ett så kallat klandervärt risktagande. Mer förenklat kan man säga att man agerat med ett för stort risktagande när man hanterat transaktioner eller kontanter. Det viktiga med det brottet, till skillnad mot de andra penningtvättsbrotten, är att det inte krävs att det handlar om brottspengar eller illegal egen­dom eller att det finns ett bevisat penningtvättssyfte. Det är det riskfyllda beteendet som är i fokus för brottet näringspenningtvätt, alldeles oavsett om det alltså handlar om i sig legala innehav.

Hur hänger penningtvätt och näringspenningtvätt ihop?

När det skrivs och pratas om penningtvätt handlar det ofta om det civilrättsliga regelverket med penningtvättslagen (PTL) som träffar verksamhetsutövare och styr hur de måste jobba mot penningtvätt. Jag vill i det sammanhanget bredda bilden med att det även finns en straffrättslig dimension av penningtvätt.

Det är här den straffrättsliga lagen kommer in med ett regelverk som träffar alla. Det vill säga alla privatpersoner och alla organisationer – oavsett om man är verksamhetsutövare enligt PTL eller inte.

Enligt PTL måste man som verksamhetsutövare hela tiden arbeta utifrån det riskbaserade förhållningssättet. Brottet näringspenningtvätt hänger ihop med PTL på det sättet att om man inte arbetar rätt med sina risker enligt de kraven kan man samtidigt anses ha agerat med ett klandervärt risktagande. Något som är straffbart som näringspenningtvätt.

Därför behöver man som verksamhetsutövare inte bara ha kunskap om vad som krävs för att arbeta rätt enligt PTL, man behöver också ha kunskap och medvetenhet kring vad som skulle kunna vara straffbart. Där kommer närings­penningtvätten in i bilden.

Vilken lagstiftning gäller vid näringspenningtvätt?

Det handlar om den straffrättsliga lagen om penningtvätt som har funnits sedan 2014, men som inte riktigt hamnat i strålkastarljuset. Den straffrättsliga lagen har som tydligt syfte att komma åt brottsvinster, alltså att ta både pengarna och statussymboler från de kriminella. Anledningen till att det är viktigt att komma åt brottsvinsterna är för att det ofta är det som är drivkraften för de kriminella. Skälet till att just brottet näringspenningtvätt kom till var för att man såg att vissa verksamheter användes i princip endast för penningtvätt.

För att veta vad som kan vara straffbart som ett klandervärt risktagande som näringspenningtvätt, kan man bland annat titta på vilka krav som finns enligt penningtvättslagen och att arbeta riskbaserat.

När polis och åklagare jobbar i en förundersökning med brottet näringspenningtvätt – och ska bedöma om en person gjort sig skyldig till ett klandervärt risktagande eller inte – så tittar de bland annat på vad det är för krav som uppställs enligt PTL och på de riskbaserade förhållningssätten. Det vill säga, hur personen har jobbat med sina risker, sin kundkännedom och transaktionsgranskningen. Här tittar man på var och en som har varit inblandad i att hantera en transaktion och bedömer respektive persons uppsåt. Det utifrån hur mycket varje person kan anses ha insett om omständigheterna och riskerna för att det kan vara fråga om penningtvätt.

Vad innebär det straffrättsliga perspektivet?

I de fällande domar om näringspenningtvätt som finns kan man se att det handlar om att de dömda inte har haft tillräcklig koll på vilka de har agerat med. Och då har det handlat om både hanterandet av fysiska kontanter och olika transaktioner. De dömda har heller inte haft tillräcklig kännedom om syftet med transaktionerna som de ändå medverkat till, varför de har gjorts och till vem. De dömda har agerat med för stor risk, helt enkelt.

Enligt straffrätten ställs höga krav på att ha ett helhets­perspektiv – follow the money – och om du inte har det kan du riskera att begå brottet näringspenningtvätt.

Hur kan jag motverka att jag begår näringspenningtvätt?

Bryter du mot det allmänna riskbaserade förhållningssättet; mot kraven på kundkännedomen och har bristfällig transaktionsgranskning? Då kan det vara så att du inte ”bara” bryter mot penningtvättslagen, utan samtidigt kan anses ha agerat med ett klandervärt risktagande och bli skyldig till brottet näringspenningtvätt. Med andra ord, arbetar du rätt med dina risker enligt de krav som PTL ställer, är det ett effektivt sätt att också säkerställa att du inte begår brottet näringspenningtvätt.

Finns det någon risk att jag av misstag begår näringspenningtvätt?

För att kunna dömas för näringspenningtvätt måste det kunna bevisas att det har funnits åtminstone ett så kallat likgiltighetsuppsåt hos den som döms. Någon form av insikt om risken att det kan handla om penningtvätt alltså. Men att man sedan, exempelvis, struntar i det och ändå låter en transaktion gå igenom. Då anses man ha agerat med en straffbar likgiltighet.

Det gäller att läsa på vad straffrätten menar med begreppet ”risk” och vad ett straffbart klandervärt risktagande kan vara. Ställ hellre en fråga för mycket än för lite till kunden och var medveten om att saker och ting förändras. De kriminella är väldigt kreativa och de nosar snabbt upp nya tjänster och möjligheter att kunna tvätta pengar på.

Det är viktigt att ha mantrat follow the money i bakhuvudet och att fråga sina kunder om deras medvetenhet om olika brottsupplägg och hur de säker­ställer att inte utnyttjas för penningtvätt. Det är också viktigt att komma ihåg att när det gäller näringspenningtvätt så behöver det inte handla om bevisade brottspengar. Det skulle till exempelvis kunna handla om ett avvikande transaktionsupplägg i Sverige. Eller så kan det röra sig om nystartade bolag och dotterbolag och moderbolag – och att det är lite rörigt i bolagsstrukturen. Fråga i sådant fall varför ett sådant upplägg har skapats. Kunden ska kunna förklara sitt upplägg, och varför de i så fall hanterar kontanter på ett visst sätt.

Vad riskerar jag för straff och eventuella andra följder om jag begår näringspenningtvättsbrott?

Det finns fängelse i straffskalan både för näringspenningtvätt av normal svårig­hetsgrad och för det grova näringspenningtvättsbrottet. I domen som kom nu från Högsta domstolen dömdes personen i fråga till ett fängelsestraff på ett år och tio månader. Det som också kan hända för den fysiska personen som döms är att denne kan få näringsförbud – och att värdet av transaktionerna för penningtvätten denne dömts för tas omhand av staten.

Fler frågor och svar om näringspenningtvätt finns publicerade på tidningenbalans.se. Lyssna även på REKO-podden, avsnitt 33, om näringspenningtvätt. Finns på far.se.

Marie Wallin är jurist med en bakgrund som kammaråklagare och specialist inom Polismyndigheten. Driver i dag eget konsultföretag, Rätt Nu, som arbetar med bland annat penningtvättsfrågor.

Sofia Hadjipetri Glantz