Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR och Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor på FAR om varför frågor om social hållbarhet spelar roll även för de mindre företagen.

Varför är hållbarhet en viktig fråga?

Frågor som är viktiga för företagen är viktiga för FAR:s medlemmar. Oavsett vilken medlemskategori du tillhör kan du komma att få frågor från dina kunder om hållbarhet, eftersom det i första hand är naturligt för företagaren att vända sig till sin revisor/redovisningskonsult/lönekonsult/skatterådgivare med frågor om affärsverksamheten.

I vilka sammanhang kan företagaren få frågor kring hållbarhet?

Hållbarhet är en viktig aspekt vid upphandling och i både nya och befintliga kundrelationer och inte minst i samband med rekrytering där det blir allt vanligare att arbets­tagare vill veta hur en eventuellt blivande arbetsgivare arbetar med hållbarhet. Investerare har krav på sig att redovisa hur hållbara deras investeringar är och detta kan också komma att påverka företagen i samband med utveckling och expandering av verksamheten. Då är det en klar fördel om företagaren är förberedda och där har FAR:s medlemmar en viktig uppgift att fylla.

Vilken roll spelar lönekonsulten i företagens hållbarhetsarbete?

Sociala frågor som arbetsvillkor och mänskliga rättigheter har stor plats i hållbarhetsarbetet, och det blir allt vanligare att rapportera dessa områden i syfte att vara transparent och visa resultat. Här har lönekonsulterna en viktig uppgift, dels genom att ta fram och presentera relevant data, dels genom att de kan agera proaktivt och lyfta fram risker eller negativa trender i god tid till företaget.

Hur kommer jag som lönekonsult i gång med hållbarhetsrådgivningen till kunderna?

Använd den kunskap om företaget som du som konsult har, och som är en del i ditt sätt att arbeta enligt Reko. Ställ frågor som: Vilken verksamhet bedriver företaget? Inom vilken bransch? Hur ser ägandet ut? Var är företaget verksamt? I vilken omgivning? Hur ser lokalerna ut? På så sätt har du som konsult en möjlighet att sätta uppgifterna om personal, löner, sjukskrivningar, personalomsättning med mera i ett sammanhang. Då är det lättare att upptäcka både risker och möjligheter för företagets sociala hållbarhetsarbete.

Vad finns det för sociala hållbarhetsrisker?

Sociala hållbarhetsrisker kan omfatta sådant som hur arbetsförhållandena i branschen och i företaget ser ut. Det handlar om frågor som: Är löneutvecklingen rimlig i förhållande till andra företag i branschen? Finns det generella jämställdhetsproblem? Är det vanligt att anlita underleverantörer? Hur ser det ut med sjukskrivningsstatistik inom branschen? Förekommer det olyckor och arbetsplatsskador? Finns det risk för diskriminering på grund av ålder, genus, religion eller andra omständigheter? Har företaget rimliga arbetstider och övertidsersättning? Är personalomsättningen stor eller finns det problem med rekryteringen? Här har konsulten möjlighet att vara proaktiv och informera företaget om de eventuella risker och möjligheter som konsulten identifierat.

Hur kommer det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, att påverka mindre företags rapportering om social hållbarhet?

CSRD kommer troligen innebära att flera stora företag som omfattas av direktivet kommer att se över hur företag i deras värdekedja arbetar med social hållbarhet och efterfråga uppgifter och data om det arbetet. Det finns till exempel en separat standard ”workers in the value chain” inom European Sustainability Reporting Standard, ESRS, som ska tillämpas för rapporteringen. Enligt förslaget till den standarden ska de företag som rapporterar enligt ESRS identifiera risker för negativ påverkan genom kontakt med arbetare i värdekedjan.

Hur ska mindre företag förbereda sig?

Det kan göra stor skillnad för ett mindre företag om man är förberedd på att det kan komma upplysningskrav från kunder, finansiärer eller andra intressenter. Mindre företag kan börja med att sätta i gång en process för att identifiera, analysera, sammanställa och rapportera sitt hållbarhetsarbete. I den processen har lönekonsulterna en viktig uppgift.

En del myndigheter och organisationer har färdiga mallar som de vill att revisorn ska använda. Kan revisorn använda dessa och vad bör revisorn i så fall tänka på? Är det bättre att utforma intyget själv?

När revisorn fastställt vilken typ av standard som är tillämplig får en jämförelse ske mellan den föreslagna mallen och vad standarden föreskriver. Det finns skallkrav om detta. Om revisorn inte får igenom skallkraven kan det medföra att uppdraget inte kan utföras.

Om jag vill komma i gång med hållbarhetsarbetet på min egen byrå, vad ska jag tänka på?

I boken Hållbarhet i praktiken finns en processbeskrivning som man kan följa, men det handlar först och främst om att utgå från den egna verksamheten och vilka hållbarhetsfrågor som är särskilt viktiga för just dina intressenter (till exempel kunder, anställda, investerare). Vår erfarenhet är att de flesta redan har olika hållbarhetsaktiviteter som man inte har tänkt på och inte kategoriserat som just hållbarhetsaktiviteter. En bra början är att identifiera dem. I vår bransch kan en typisk hållbarhetsaktivitet vara att skriva ut dubbelsidigt för att spara papper, att resa mer miljövänligt och använda tjänstecyklar eller välja tåget framför flyget.

Kan ni ge tips på fler hållbarhetsaktiviteter som man kanske inte alltid tänker på?

Det kan vara olika insatser som görs på byrån för att personalen ska må bra, och få en bra balans mellan arbete och fritid. Det kan också vara så att byrån stödjer olika välgörenhetsorganisationer eller gör insatser för det lokala samhället. I vårt yrkesutövande kan vi också bidra till att minska korruption och penningtvätt och säkerställa att företagen har en korrekt redovisning vilket också är viktiga hållbarhetsfrågor.

Charlotta Marténg