Trots 20 år på Mazars kan Karin Westerlund beskriva sig som ”ganska ny på jobbet”. VD-posten har hon ännu inte haft i ett halvår. Med fingertoppskänsla och lyhördhet ska hon leda Mazars in i framtiden.
I juni 2022 kom beskedet att Karin Westerlund skulle bli ny VD på Mazars. Hon tog över efter Mikael Fredstrand som drygt ett år tidigare kommenterat sin egen VD-utnämning så här i Balans nr 2 2021:
”När det gäller VD--jobbet var det en tillfällighet att jag fick det. Egentligen är jag för gammal och jag är heller inte kvinna. [...] på sikt får någon yngre kraft ta vid. Jag tycker inte att det är bra om det är någon äldre som ska driva framåt, det bör de unga krafterna göra.”
Karin Westerlund ler. Det är inte första gången ämnet kommer upp.
– När jag tog över VD-posten den 1 september kommenterade jag själv Mikaels uttalande i mitt inledningstal till personalen. Kvinna är jag, men jag kan definitivt inte definiera mig som yngre. Däremot har jag jobbat mycket med personal och personalfrågor och känner Mazars väl.
Samma dag som du tillträdde som VD sålde Mazars sin redovisningsdel till finska Talenom. Redovisningsaffären beskrevs som en ”perfect match” i pressmeddelandet. Kan du beskriva hur resan har varit?
– Det har varit en lång process. Vi hade inte planerat att sälja redovisningsverksamheten, men när Talenom ställde frågan kändes det som rätt väg att gå. För oss var det viktigt att det inte var ett riskkapitalbolag utan att verksamheten ska finnas kvar och utvecklas. Den enda redovisningsdel som vi har kvar i dag är den internationella delen.
Vilka har varit de stora utmaningarna?
– Framför allt blev det uppenbart med vikten av att ha en tydlig kommunikationsplan, vilket en grupp från både ledning, HR och kommunikation arbetat tillsammans med. Det har krävts både lyhördhet och fingertoppskänsla och jag skulle säga att jag har haft stor nytta av min bakgrund som kontorschef och att ha suttit i ledningen tidigare. Vi har fokuserat på att fånga upp eventuell oro hos personalen och ha löpande kommunikation internt. Vi har också varit ödmjuka och tydliga med att vi inte alltid har alla svar.
På Stockholmskontoret är i dagsläget cirka 90 personer kvar, och knappt 250 totalt i hela landet. Hur ser framtidsplanerna ut?
– Vi fortsätter vår tillväxtresa inom revision, rådgivning och skatt och för att kunna göra det så kommer vi att behöva vara fler i framtiden.
I FAR:s senaste framtidsstudie lyfts kompetensförsörjningen fram som ett av tre områden som kommer att forma framtidens revisions- och rådgivningsbransch. Frågan om attraktionskraften är top of mind hos de flesta som arbetar med rekrytering i branschen. Hur går dina tankar?
Det är en fråga som vi jobbar med hela tiden. Hållbart medarbetarskap är något som står högt på vår agenda. Det handlar om allt från att hitta balans i livet till ersättningsfrågor och friskvårdstimmar. För oss är det viktigt att veta vad våra medarbetare vill ha och vad som är viktigt för dem. Jag upplever att vi, och den här branschen som helhet, har många saker att erbjuda som man kanske inte alltid vet om.
Att arbetsbelastningen stundtals är hög är inget att sticka under stol med, men hur gör ni för att hjälpa medarbetarna att hitta balansen i livet?
Det är en stor utmaning och det går inte att bemanna ett företag för att kunna klara de högsta topparna för så fort någon får sitta på bänken för länge blir det lite oro. Det betyder att det kommer att finnas perioder när det finns mer att göra och perioder när det finns mindre att göra. Här handlar det om att jobba med planering och självledarskap. Självledarskap är svårt, det handlar om att skapa trygghet i organisationen och sända rätt budskap.
När man arbetar med ambitiösa, högpresterande medarbetare som vill mycket måste vi också kunna signalera att man får säga nej. Det är bättre att säga nej, jag hinner inte med, än att säga ja och inte leverera. Det är en form av självledarskap och att ta ansvar för sin egen situation.
Medarbetarna är företagets främsta tillgång brukar det ju populärt heta, så även hos er?
– Ja, absolut. Medarbetarna är det viktigaste vi har. Det kan låta som en floskel, men det stämmer så väl! Utan medarbetarna skulle vi inte vara något alls. Det har hänt så mycket i synen på medarbetarna sedan jag började i branschen. Då skulle man veta sin plats, nu vill man utvecklas och får lov att ta plats. Samtidigt som det är en drivkraft kan den här otåligheten vara lite svår, vissa saker kräver sin tid. Där handlar det om att få de yngre medarbetarna att förstå det och ändå få dem att känna att de kan och kommer att växa och utvecklas.
Hur ska man locka unga att vilja bli revisor och att välja revisions- och rådgivningsbranschen?
– Det finns en enorm bredd i branschen och så många olika typer av jobb att göra. Man kan få göra nästan vad man vill, bara man säger till. Vi som chefer kan mycket men tyvärr inte läsa tankar. Ingen dag är den andra lik, och när man kommer till oss ska man känna att man är efterlängtad och behövd. Alla som anställs avlastar ju någon annan och vi vill vara välkomnande och inkluderande. Jag minns när jag började på revisionsbyrå hur roligt det var. Jag tycker fortfarande att det är roligt att gå till jobbet. Vi måste bara bli bättre på att visa allt vi gör och vilka möjligheter som finns.
Hållbarhetsfrågan är en annan viktig fråga i branschen, du nämnde att ni har hållbart medarbetarskap i fokus, märker ni att den är viktig för medarbetarna?
– Det gör vi, många unga vill identifiera sig med den. Hållbarhet handlar om så mycket mer än att bara ta tåget i stället för flyget när det är möjligt. Vi har till exempel alltid alternativet tåg som huvudmål, men ibland går det inte ihop med livet i övrigt och då får man acceptera det. Många företag gör väldigt mycket på ett hållbart sätt redan i dag, men pratar kanske inte om det. Men sen ska man komma ihåg att det inte alltid är så lätt att göra rätt, även om man har den ambitionen. Som när vi bytte ut våra kundkassar som varit i plast mot tygkassar och tänkte att vi gjorde något bra – men vi kanske egentligen gjorde det värre eftersom det går åt mycket vatten för att producera tygkassar. Vi lär oss längs vägen och försöker alltid ha hållbarhetsperspektivet som en tydlig ledstjärna.
Att mäta hållbarhet är populärt – ni mäter antalet utskrifter?
– Ja, vi satte som mål att minska antalet utskrifter. Eftersom vi har många tävlingsinriktade på kontoren har vi valt att varje månad lägga ut på vårt intranät hur stort antal utskrifter respektive kontor har. Den listan vill ingen vara i topp på, så på så sätt sporrar vi varandra på ett roligt sätt till att minska antalet utskrifter.
Du själv kombinerar VD-jobbet med att driva en hästgård. Hur går det ihop?
– Det stämmer. Jag har en hästgård med tio islandshästar och håller på med avel och uppfödning i liten skala. Att pandemin förde med sig ett mer flexibelt arbetssätt har underlättat. Det är skönt att veta att det går att jobba hemma några timmar på förmiddagen, för att sedan checka ut och ta emot veterinären på eftermiddagen, och sedan vara på plats vid skrivbordet igen. Samtidigt är det både viktigt och väldigt roligt att vara på kontoret och träffa kollegorna. Att ha möjligheten till den mixen tycker jag är en del av ett hållbart medarbetarskap.
Charlotta Marténg