Det finns i dag inget lagkrav på att en arbetsplats ska ha en jämställdhetspolicy men Arbetsmiljöverket har tydligt uttalat att utan ett jämställdhetsperspektiv kan arbetsgivare inte bedriva ett kvalitativt systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt Arbetsmiljöverket måste arbetsmiljöarbetet bedrivas genusmedvetet för att synliggöra strukturerna som driver den arbetsrelaterade ohälsan.
Jag sitter på gruppchefsmöte och runtikring mig sitter sex män. Jag sitter i teamsmöte med skiljedomaren och motpartsombuden i ett pågående skiljeförfarande och jag räknar på skärmen till fyra män, och jag. Jag äter lunch med styrelsen för ett klientbolag och runt bordet sitter sju män och jag.
Jag tänker sällan längre på att jag ofta är ensam kvinna i alla dessa sammanhang men stundtals kommer frågan över mig – varför sitter inte fler kvinnor runt bordet? Den kanske mer oroväckande frågan jag borde ställa mig är när slutade jag att reflektera över att inga runt bordet eller på skärmen är kvinnor? Det är på något sätt som att jag gett upp för faktumet att ”så här är det”.
Att arbeta med jämställdhet är ett konstant pågående arbete som går stick i stäv med tanken att ge upp och retirera för faktumet att ”så här är det”. Jämställdhet i arbetsrelaterade termer innebär att alla kan och får arbeta utan att hindras av könsstereotypa normer, föreställningar och traditioner. Ett jämställt arbetsliv innebär att alla, oavsett kön, har lika rättigheter och möjligheter.
Anneli Lönnborg är advokat på advokatfirman Fylgia. Hon skriver om arbetsrätt i Balans.