FAR:s medlemsrådgivning får ofta frågor om RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag. Therese Ekberg och Karin Siwertz går igenom vad som gäller.

1 Vad är egentligen RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag?

Svar: RedR 1 är FAR:s rekommendation som innehåller praktisk vägledning för den som ska upprätta, eller granska, en årsredovisning enligt årsredovisningslagen, ÅRL, och K3. Den innehåller däremot inte vägledning för företag som upprättar årsredovisning enligt K2, RFR 2 eller IFRS. Det är sammanfattningsvis en källa till information, stöd och vägledning vad gäller upprättandet av årsredovisning.

2 Hur ofta uppdateras RedR 1?

Svar: FAR:s operativa grupp för Finansiell rapportering – Redovisning uppdaterar löpande RedR 1, dock minst en gång per år. Behovet av uppdateringar styrs av ändringar i ÅRL eller K3-regelverket, eller av att vi ser ett behov av att förbättra eller tydliggöra något område. Till exempel tar FAR:s medlemsrådgivning varje år emot flera frågor kopplade till redovisning och finansiell rapportering, det kan leda till att vi ser ett behov av att göra en uppdatering. Faktum är att FAR redan 1949 för första gången gav ut vägledande kommentarer till aktiebolags årsredovisningar så det är ett gammalt uppdrag som nu förvaltas vidare.

3 Har ni något exempel på vad RedR 1 kan handla om?

Svar: Bland annat innehåller RedR 1 vägledning för hur resultaträkningen kan ställas upp. I dessa förslag på uppställningsscheman finns vägledning vad gäller vilka typer av intäkter eller kostnader som redovisas i de olika raderna i ÅRL:s uppställningsform. Till exempel vad som redovisas som övrig rörelsekostnad kontra övriga externa kostnader i en kostnadsslagsindelad resultaträkning, och vad som i en funktionsindelad resultaträkning redovisas i posterna Kostnad Sålda varor, Försäljningskostnader med mera.

I dessa tider kan också kundförluster liksom nedskrivningar av kundfordringar förekomma i större utsträckning än tidigare. Är man osäker på var dessa förluster ska redovisas i resultaträkningen finns det vägledning kring detta. RedR 1 behandlar både den kostnadslagsindelade och den funktionsindelade resultaträkningen.

4 Hur är det med balansräkning, kassaflödesanalys och eget kapital?

Svar: Avsnittet om balansräkningen innehåller vägledning till posternas innehåll, som till exempel vad gäller kvittning av pågående uppdrag och hur klassificering av en kapitalförsäkring kan ske. I RedR 1 delas också FAR:s uppfattningar i olika frågor, exempelvis rörande eget kapital där FAR anger att branschorganisationens uppfattning är att villkorlig återbetalningsskyldighet för aktieägartillskott anges som upplysning i specifikationen över förändringar i eget kapital.

När det kommer till kassaflödesanalys finns vägledning kring hur erhållna koncernbidrag klassificeras (om de är reglerade i likvida medel vill säga). Klassificering mellan investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten styrs av huruvida de är lämnade respektive mottagna samt hur koncernbidrag redovisas, det vill säga som bokslutsdisposition eller som en ökning av redovisat värde av andelar i koncernföretag.

5 Nu nämndes specifikt innehållet i räkningarna, hur är det med notupplysningar?

Svar: Den operativa gruppen har valt att strukturera RedR 1 genom att till varje enskild rad i räkningarna ange vilka typer av upplysningskrav som finns till dessa poster. Därutöver tillkommer information om noter och upplysningar som ska lämnas men som inte är knutna till en specifik post. Här ges exempelvis vägledning kring vilka upplysningskrav som gäller för finansiella instrument.

Vill man ha samtliga upplysningskrav rakt upp och ned så att säga kan vi tipsa om Redovisa Rätt där detta finns.

6 Har ni ett konkret exempel på när RedR 1 vägleder?

Svar: En upprättare eller granskare av en årsredovisning kan ha RedR 1 som stöd för vilka upplysningskrav som finns för en viss post eller transaktion. Vi kan ta upplysning om revisionsarvode som exempel. K3 anger att upplysning ska lämnas om ersättning till revisorer och anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster. Därefter anges inte mer i K3. I RedR 1 har vi därför adderat in stöd för och förklaring till vad som faktiskt ska ingå i beloppet för ersättningen som avser revisionsuppdraget och vad som är de övriga kategorierna. Detta är ett typiskt sådant exempel där RedR 1 vägleder vid upprättande, eller granskning, av årsredovisningar eftersom allt inte går att utläsa av K3. I flera fall är också förarbeten till ÅRL grunden för kompletterande vägledning i RedR 1.

Utöver notupplysningar finns vägledning kring upprättande av förvaltningsberättelsen. Här finns exempelvis vägledning kring hur många år en flerårsöversikt bör innehålla. Vi beskriver vad man ska tänka på vid beskrivning av risker och osäkerhetsfaktorer, hur riskerna kan delas in och vilka typer av risker ett företag kan stå för. Ett annat område vi beskriver är vad upplysningen om forskning och utveckling i förvaltningsberättelsen egentligen bör innehålla.

7 Gjordes någon förändring kring detta vid senaste uppdateringen?

Svar: I senaste uppdateringen tydliggjorde vi i avsnittet om förvaltningsberättelsen vad gäller vinstdispositionen och specifikt också hur fond för verkligt värde hanteras vid utdelning. Fond för verkligt värde ingår i fritt eget kapital, det vill säga fonden ingår i det belopp som är tillgängligt för utdelning. Fondens redovisade belopp justeras dock inte för det fall den tas i anspråk för utdelning, i stället minskas balanserade vinstmedel som till följd av detta kan komma tas upp till negativt belopp (ansamlad förlust).

8 Finns stöd även i RedR 1 vad gäller upprättande av koncernredovisning?

Svar: Det gör det. Grunden i RedR 1 är skriven utifrån juridisk person, men ett särskilt kapitel i RedR 1 behandlar koncernredovisning enligt K3 samt förklaringar kring vilka noter som är desamma i koncernredovisningen som i den juridiska personen men också vilka tillkommande noter och upplysningar som krävs i en koncernredovisning.

Beträffande vilka företag som behöver upprätta koncernredovisning gäller enligt ÅRL att moderföretag som självt är dotterföretag bland annat inte behöver upprätta koncernredovisning om ett av dess moderföretag har gjort det i enlighet med lagstiftning som har tillkommit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, internationella redovisningsstandarder som antagits av EU (IFRS antaget av EU), länder som enligt avtal med EU följer direktivet samt redovisningsstandarder som EU kommissionen bedömt likvärdiga med internationella redovisningsstandarder.

I praktiken, vad innebär egentligen denna text? Hur vet man vilka länder som har redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder och vilka länder är det som följer direktivet? Svaret hittar man i RedR 1.

9 Vad har ni för medskick till upprättare eller granskare av en årsredovisning?

Svar: Det är lätt att ”allt blir som det alltid har varit”. När ni upprättar en årsredovisning, eller granskar en sådan, ta en stund och stäm av årsredovisningen gentemot RedR 1. Kanske finns det upplysningar som saknas, kanske till och med upplysningar som ligger kvar sedan gammalt och inte längre behövs. Verksamheter utvecklas, nya poster tillkommer, nya transaktioner sker och varje år är ett nytt år så se varje ny årsredovisning med nya ögon.

Therese Ekberg, Deloitte Ledamot i FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering - Redovisning.

Karin Siwertz, BDO Ledamot i FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering - Redovisning.