Siv Berlinmoderniserade revisorsprofessionen och bröt ny mark för kvinnor. 1978 blev hon den första kvinnan någonsin att bli invald i FAR:s styrelse. Hennes framgångar och frispråkighet föll inte alltid i god jord bland de manliga kollegorna.

Hon tillhör den skara som minns hur det var på FAR:s femtioårsjubileum i Stadshuset 1973. Hon är 93 år, förbluffande pigg och intellektuellt knivskarp. Två gånger besöker jag Siv Berlin i Djursholm, tar plats i matsalen och blir bjuden på kaffe och bullar. Under sex timmar berättar hon sin historia. Ibland kommer ett roat skratt. Tårar fäller hon inga. Även om det är nära ibland. Hennes berättelse handlar om att vara kvinna och revisor under 1900-talet. Kampen mot fördomar och diskriminering är ständigt närvarande.

Uppkallad till rektorn

1950 ska Siv Berlin börja på Handelshögskolan i Göteborg. Men innan terminsstarten blir hon uppkallad till expeditionen för ett möte med rektor.

– Rektorn förklarade för mig att utbildningen på Handelshögskolan är till för en elit som ska leda Sveriges näringsliv i framtiden. Och i det sällskapet fanns det inte plats för kvinnor. Därför bad han mig att ställa min plats till förfogande, säger Siv Berlin.

Kanske hade rektorn tänkt sig för om han känt till mer om Siv Berlins bakgrund och uppväxt. Hennes familj är full av akademiker. Hennes blivande föräldrar träffas på Tandläkarhögskolan. För Siv Berlins mamma är det en självklarhet att yrkesarbeta. När Siv Berlin är nio år skiljer sig föräldrarna. Hon bor med sin mamma och träffar pappan varannan söndag. Hon genomlider ett flertal skolbyten, bland annat till en gammaldags flickskola, för att sedan trivas betydligt bättre på Göteborgs handelsinstitut, dåtidens gymnasium med ekonomisk inriktning. Särskilt är det en lärare, den alltid elegant klädde Sune Kjellgren, som Siv fäster sig vid. Han är auktoriserad revisor och leder en revisionsbyrå som har uppdrag för stadens stora varv.

– När han talade om revisorsyrket så lyste hela hans ansikte upp. Där och då väcktes min lust att bli revisor. Att det skulle vara omöjligt bara för att jag var flicka ... det föll mig aldrig in, säger Siv Berlin.

Tillbaka till Handelshögskolans expedition. Ställd inför rektorns begäran kommer Siv Berlins svar utan minsta tvekan.

– Jag tittade honom i ögonen och sade att jag måste gå här. Jag ska ju bli revisor.

Och så blir det. Siv börjar studera och gör väl ifrån sig. Efter avklarad examen börjar hon söka jobb som revisorsassistent vilket visar sig vara ett tröstlöst företag. Ingen av stadens revisionsbyråer är beredda att anställa en kvinna och Siv bestämmer sig för att lämna Göteborg.

Utflykter från Kungstornet

Hon riktar blicken mot Stockholm och söker jobb hos Börje Lindebergs Revisionsbyrå. Efter anställningsintervju i Båstad så börjar Siv arbeta hos Lindebergs i september 1954. Kontoret ligger i Kungstornet mitt på Kungsgatan i Stockholm. Här jobbar Barbro Werthén-Kylin, en av landets två kvinnor som vid den här tiden är medlemmar i FAR.

– Jag delade rum med Barbro och fick gott om tillfällen att studera hur hon hanterade kunderna i samband med bokslut och deklaration. Hon blev en viktig förebild.

Som revisorsassistent är Siv mycket ute hos kunder. Hon granskar handskrivna dagböcker och verifikationer och får ibland sällskap av byråns komptometeroperatris som med hjälp av en komptometer (en slags analog miniräknare) kontrollräknar räkenskaperna. Enligt dåtidens regelverk ska en revisionsbyrå göra en kassainventering hos alla sina uppdragsgivare några gånger om året. Mardrömmen för revisorsassistenten är att kassainventeringen sammanfaller med löneutbetalningen. Alla löner betalas ut kontant med sedlar och mynt som läggs i kuvert.

– Om vi råkade göra misstaget att komma till ett företag vid löning fick vi ett hiskeligt sjå. Ibland valde vi att backa i dörren och komma tillbaka en annan dag.

När det gäller revisionsbyråns anställda och deras relation till kunderna är Börje Lindeberg mycket strikt.

– Han menade att jag i min roll som hans assistent var överställd alla, inklusive ledningen, på de företag som jag granskade. För att behålla mitt oberoende och respekten för mitt ämbete blev jag instruerad att aldrig lägga bort titlar och vara mycket återhållsam med mitt umgänge med kundens personal. Att äta lunch tillsammans med en kund var långt ifrån självklart.

Familjen hinder för delägarskap

Efter fem år på Lindebergs revisionsbyrå med erfarenhet från revision, företagsvärderingar och skatteärenden får Siv sin auktorisation av Stockholms Handelskammare i december 1959.

– Att bli auktoriserad var ett otroligt viktigt steg. Nu var basen för den åtråvärda karriären på plats.

Siv funderar över möjligheten att bredda sina erfarenheter, men ett problem är att det enligt FAR-medlemmarnas etik är förbjudet att ta medarbetare från varandra, vilket i praktiken gör det omöjligt att byta byrå. Siv lämnar Lindebergs, går en kurs i pedagogik och arbetar en period på Skatteverket, men längtar tillbaka till revisionsyrket. Efter ett års paus tackar hon ja till en tjänst hos Kollén & Orreby Revisionsbyrå. Sakta men säkert stiger hon i graderna. Hon har nu uppdrag som påskrivande revisor och 1961 blir hon medlem i FAR.

– FAR på den tiden var en liten och exklusiv elitorganisation. De som var med i FAR var mycket respekterade och ansågs mycket kunniga, så det var en stor ära att bli invald.

Parallellt med karriären bildar Siv familj. Hon träffar läkaren och sedermera professorn Maths Berlin och 1958 får de sitt första barn. För Siv är det mycket viktigt att ordna så att föräldraskapet inte påverkar hennes yrkesutövning.

– Männens yrkesliv påverkades aldrig av barnafödande och ville jag vara en i gänget så fick inte jobbet bli lidande. Ledigheten i samband med förlossningen var svår att undvika, men de lagstadgade tre lediga månaderna kunde vi korta något genom mixtrande med den lagstadgade semestern.

Efter att Siv varit mammaledig i knappt tre månader anställer familjen den första av en lång rad barnsköterskor.

– Vi hade alltid utbildade barnsköterskor. Det var inte billigt, men vi tyckte att det var värt det för tryggheten. Jag har inte missat en enda dags jobb på grund av sjukt barn. För jag visste att om jag gjorde det så skulle min karriär vara körd.

Men trots de välavlönade barnsköterskorna och Sivs uppenbarligen starka engagemang för jobbet blir familjen ändå en karriärmässig black om foten. När hon i mitten av 1960-talet tar upp sin ambition att bli delägare med byråledaren Eric Orreby blir det nobben.

– Han sa att det inte var någon bra idé för mig eftersom jag hade barn och familj. Jag tyckte det var fel, men fann mig i det ändå. Trots allt så trivdes jag på byrån och hade bra arbetsvillkor. Man ska komma ihåg att samhället såg helt annorlunda ut då. Det fanns ännu ingen ambition om likställdhet mellan kvinnor och män.

Kulturkrock i skyskrapan

När maken Maths får en forskartjänst i USA ordnar Siv en auskultanttjänst åt sig själv på revisionsbyrån Arthur Andersen i Chicago. Arthur Andersen är vid tidpunkten världens största revisionsfirma men har inga kvinnliga revisorer anställda. Hon får ett bra arbetsrum högt upp i bolagets skyskrapa men hennes arbetsuppgifter är till en början begränsade till att studera manualer och arbetsmaterial eftersom byrån inte vågar utsätta sina kunder för chocken att träffa en kvinnlig revisor.

– Jag hade det ganska tråkigt, men efter ett tag ändrade de sig och kunde tänka sig att låta mig träffa kunderna om de bara fick förklara att jag var en del av ett högst tillfälligt experiment.

Trots den sega starten blir halvåret i Amerika lärorikt. Hon imponeras av amerikanarnas struktur, metoder för best practice och enhetlighet vad gäller arbetssätt.

Förändring i globaliseringens spår

I slutet av 60-talet börjar arbetsuppgifterna inom revision att förändras. Uppdragen blir alltmer komplexa och kräver specialister, framför allt skattejurister. Globaliseringen tar fart och många mindre byråer ser sig tvungna att gå samman med större för att hänga med i utvecklingen. Efter ett flertal fusioner och sammanslagningar blir Kollén & Orreby en del av den nya byrån Sillén & Jakobsson. 1973 dör Eric Orreby hastigt under en tjänsteresa.

– Det var mycket sorgligt. Eric var en varm och stor personlighet. Han betydde mycket för mig, säger Siv.

Som närmaste medarbetare får Siv ta över en stor del av Eric Orrebys kundstock och blir efter ytterligare något år delägare i byrån. 1983 sker nästa stora skifte när Sillén & Jakobsson splittras och en del av byrån går samman med Bohlins, landets vid den här tiden största revisionsbyrå. Siv är en av byråns mest seniora revisorer, blir delägare i Bohlins, och uppfattar att hon blivit lovad en plats i styrelsen. Men snart visar det sig att en manlig kollega som är nästan tio år yngre och som hon själv varit med om att lära upp i yrket, blivit erbjuden styrelseplatsen.

– Jag sade till ledningen att det var oacceptabelt att hoppa över mig som hade längre erfarenhet och bredare kunskap.

Ledningen ger med sig och Siv får sin styrelseplats.

Men att som kvinna kräva sin rätt i en mansdominerad värld har sitt pris.

– Jag förklarade för min kollega precis som det var. Tyvärr blev vår relation aldrig densamma efter det. Det är en av de saker jag är ledsen över när jag tänker tillbaka.

Efter förändringar i det utländska samarbetet bytte Bohlins så småningom namn till KPMG och här stannar Siv till pensioneringen 1997.

Höjdpunkten på karriären

Under nästan hela sin yrkeskarriär lägger Siv mycket tid och engagemang i FAR. Mycket av arbetet inom FAR bedrivs i olika kommittéer. Den första bar namnet Arbetsgruppen och under några år är Siv dess ordförande. Uppgiften är att diskutera fritt kring olika yrkesfrågor. Bland annat inspirerad av sin amerikanska erfarenhet arbetar hon för en modernisering av yrket. Långt in på andra hälften av 1900-talet är det revisorns personliga kunskap som är själva garanten för revisionens kvalitet. Men nu är ambitionen att skapa regler och standards som både garanterar kvaliteten och ökar enhetligheten på kårens arbete. Siv kommer bland annat att påverka framtagandet av FAR:s etiska regler. När FAR:s ledning presenterar ett första förslag framför hon sin åsikt med sedvanlig rättframhet.

När jag sade att förslaget hade stora brister och var illa formulerat, blev den dåvarande ordföranden fly förbannad. På den tiden förväntade sig ledningen att medlemmarna skulle vara vördnadsfulla. Men när vi sågs på gatan efter mötet så erkände ordföranden att jag hade rätt.

1978 blir Siv Berlin som första kvinna någonsin invald i FAR:s styrelse. På Sivs initiativ bildas en disciplinkommitté med ansvar för inkommande disciplinärenden. Hon är också ledande i arbetat med att vidmakthålla kunskapskvaliteten hos FAR:s medlemmar genom att FAR inför prov för blivande medlemmar. Proven författas av anställda hos revisionsbyråerna och godkänns av en för ändamålet inrättad kommitté. Såväl proven som disciplinnämndens uppgifter sköts numera av en statlig myndighet, Revisorsinspektionen.

– För mig var arbetet i FAR:s styrelse en höjdpunkt och förändringarna vi genomförde är ett kvitto på att jag gjort avtryck.

Dan Håfström