Stora delar av världen befinner sig i krig. I Sverige märks det bland annat genom ransonering av livsmedel och att stora verkstadsföretag engageras för krigsindustrin. FAR har under det senaste decenniet ägnat sig åt att utveckla etiska regler. Att förbättra revisorernas rykte efter den omtumlande Kreugerkraschen 1932 är prioriterat.
Samhället
Sverige håller sig utanför kriget men samhället är ändå påverkat. Under kriget är cirka 400.000 män inkallade till krigsberedskap kring gränserna och kvinnorna engageras i Lottakårer. Ransonering av livsmedel som kaffe och socker är nödvändigt. Under denna tid är också folkhemmet under uppbyggnad. 1944 presenterar Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) ett efterkrigsprogram som ska verka för full sysselsättning, höjd levnadsstandard, ökad demokrati inom näringslivet samt ökad produktion.
Så ser revisorsbranschen ut
Majoriteten av revisionsföretagen är vid tiden fortfarande enmansföretag. Utvecklingen mot större företag inom branschen går långsamt, men under 1930-talet har de revisorer som är med och lägger grunden till de byråer som senare kommer att bli kända som ”Big Four” blivit auktoriserade. I samband med Kreugerkraschen 1932 etableras Price Waterhouse i Sverige. De har fått i uppdrag att reda ut vad som egentligen hade skett i industrimannen Ivar Kreugers imperium. Byrån blir den första utländska att etableras i Sverige, något som är kontroversiellt inom den svenska yrkeskåren.
Revisorernas professionalisering
1944 kommer en ny aktiebolagslag som blir mycket viktigt för revisorsyrkets utveckling. Med lagen blir titlarna "auktoriserad revisor" och "godkänd granskningsman" förbehållna den som auktoriserats eller godkänts av en handelskammare. Godkänd granskningsman är en ny yrkeskategori som tillkommer 1931. Godkända granskningsmän behöver inte ha lika hög nivå av utbildning och får till skillnad från en auktoriserad revisor utöva yrket på deltid. Lagen redogör också för vad som ingår i revisorns uppdrag samt vilken information som ska finnas i revisionsberättelsen. Den lagfäster också att revisorn ska ha en självständig ställning gentemot bolagsledningen.
För att bli auktoriserad 1944 behöver hen ha uppnått 25 års ålder men helst inte vara äldre än 55. Det krävs också att hen har en examen från en handelshögskola. Det finns även krav på uppförande. Det är viktigt att personen ”råder över sig själv och sitt gods samt åtnjuter allmänt anseende för redlighet och rättskaffens vandel”. Sedan 1931 finns det också en möjlighet för den som inte har någon examen från handelshögskola att genomgå en särskild prövning, och därigenom avlägga en ”revisorsexamen”. Under 1930-talet uttrycker en stor del av studenterna vid Stockholms handelshögskola en ambition om att vilja bli revisorer.
En typisk revision
Enligt 1944 års aktiebolagslag är revisorerna skyldiga att underteckna resultaträkningar och balansräkningar samt kontrollera om dessa överensstämde med bolagets räkenskaper. I en skrivelse från 1932 menar FAR att den ordinarie revisorns roll är att vid revisionen granska balansräkningen så detaljerat som möjligt och att gå igenom bokslutet. Den delen av revisionen som ska förhindra förskingrar skulle däremot skötas av sifferrevisorer. Dessa var anställda av den ordinarie revisorn och många revisorer inleder sina karriärer som sifferrevisorer som just ”prickade” siffror. Enligt 1944 års aktiebolagslag är revisorn även skyldig att genomföra inventeringar av bolagets kassa och övriga tillgångar.
FAR 1944
1944 har FAR 104 aktiva medlemmar. Tiden efter Kreugerkraschen kämpar revisorerna med att förbättra sitt rykte. En auktoriserad revisor som även var medlem i FAR har nämligen varit iblandad i skandalen. Som ett resultat skärper FAR inträdeskraven för medlemskap. Nu räcker det inte längre med att vara auktoriserad revisor – övriga medlemmar ska också ge sitt utlåtande om den sökande. Som medlem förbinder man sig att följa föreningens regler. Året efter skandalen utarbetar FAR sina första etiska regler, som till en början är hemliga. 1942 består reglerna av 15 principer som rör bland annat yrkesmässigt uppförande och revisorers oberoende. FAR ger ut ledamotförteckningar och i mitten av 1940-talet börjar de använda dessa även i utbildningssyfte genom kortare artiklar som publicerades tillsammans med förteckningarna.
1946 ges den fem sidor långa artikeln Nya aktiebolagens bestämmelser om revisorer ut.
Johanna Junglert, Centrum för Näringslivshistoria